Skriva forskningsnyhet - stöd till dig som är redaktör
Som redaktör kan du bli ombedd att skriva nyheter om vetenskapliga artiklar för ki.se. Förfrågningar kan komma från KI:s presstjänst eller direkt från forskare. På denna sida får du en steg-för-steg-guide kring hur du kan gå tillväga från fråga till publicerad nyhet
Nyhetsvärdera och prioritera
Som huvudredaktör på en institution kan du bli ombedd att skriva nyheter om vetenskapliga artiklar till ki.se. Frågan kan komma från KI:s presstjänst eller från någon av forskarna/författarna till den vetenskapliga artikeln som är verksamma på din institution.
Om önskemål om en forskningsnyhet eller ett pressmeddelande kommer till dig från en forskare, fråga gärna om hen eller någon annan av medförfattarna till artikeln redan har varit i kontakt med presstjänsten, så att det inte kommer in flera förfrågningar om samma artikel och för att undvika dubbelarbete.
Om forskaren vill ha ett pressmeddelande eller dylikt och inte har varit i kontakt med presstjänsten hänvisar du dem till att fylla i följande formulär Formulär: populärvetenskaplig kommunikation om en ny vetenskaplig artikel. Därefter får forskaren avvakta svar från presstjänsten om de prioriterar att sprida nyheten externt.
Har forskaren redan varit i kontakt med presstjänsten men blivit hänvisad till att andra alternativ eller kontaktat dig direkt utan intresse att sprida sin nyhet till medier utanför KI, så kan du prioritera enligt följande:
Kontrollera att artikeln innehåller nya resultat och har genomgått peer-review, det vill säga har accepterats för publicering i en sakkunnig-granskad vetenskaplig tidskrift. Detta innefattar även så kallade metaanalyser men utesluter abstracts till konferenser, översiktsartiklar (reviews) och rapporter. Undantag kan göras, men KI kommunicerar inte om artiklar som enbart är publicerade på preprintservrar (till exempel BioRxiv eller MedRxiv), det vill säga tidiga versioner av artiklar som ej genomgått peer-review än, till en bred allmänhet.
Försök göra en bedömning av hur intressant nyheten är för den tänkta målgruppen, det vill säga mottagaren av nyheten. Prioritera de studier som du bedömer är intressanta för flest personer.
Kontrollera att forskaren vid din institution har haft en ledande roll i studien, det vill säga att hen är korresponderande författare (corresponding author) eller står som första eller sista namn i författarlistan. Detta framgår av den vetenskapliga artikeln. Om forskare från flera institutioner vid KI har haft en framträdande roll i studien bör du stämma av med övriga institutioners huvudredaktörer för att undvika dubbelarbete och att samma nyhet dyker upp flera gånger i nyhetslistor på ki.se. Om forskaren vid din institution är svensk samordnare för ett större, internationellt samarbete så kan det också vara lämpligt att prioritera.
Tidskriftens impaktfaktor eller rankning i förhållande till andra tidskrifter inom samma forskningsområde är en fingervisning om studiens kvalitet. Ett enkelt sätt att se om en studie är publicerad i en högt ansedd tidskrift är att söka efter tidskriftens namn i toppublikationslistan som tagits fram av KIB. Du kan prioritera dessa framför studier i lägre rankade tidskrifter. Mer detaljerad information om alla tidskrifters impaktfaktorer och rankning kan fås genom att logga in i Journal Citation Reports.
Prioritera studier som ännu inte är publicerade eller som nyligen publicerats framför studier som redan är publicerade, särskilt om det gått lång tid sedan publicering.
Vid osäkerhet går det alltid bra att kontakta KI:s presstjänst på pressinfo@ki.se.
Embargo
När du ska skriva en forskningsnyhet baserat på en vetenskaplig artikel, behöver du ta reda på när studien publiceras och blir tillgänglig online, det vill säga när embargot släpper. Det är då studiens resultat tidigast får kommuniceras. Om ett embargo finns, är det viktigt att nyheten som du ska skriva publiceras på nyheter.ki.se efter att tidskriftens embargotid har passerats.
Förtydliga innehållet
Om frågan att skriva en nyhetsartikel baserat på en vetenskaplig publikation kommer till dig från presstjänsten vidarebefordrar de vanligen även svaren på det frågeformulär som forskarna svarat på (se ovan Förfrågan om en forskningsnyhet). Svaren förtydligar innehållet i den vetenskapliga artikeln och är mycket användbara när du skriver forskningsnyheten.
Om forskaren inte har varit i kontakt med presstjänsten, rekommenderar vi att du skickar frågorna nedan till hen för att få en bättre bild av vad som är själva nyheten. Be dem skriva sina svar så tydligt och enkelt som möjligt, så att en gymnasieelev kan förstå:
- Vilka är de viktigaste resultaten?
- Varför är resultaten viktiga: Vad är huvudbudskapet till allmänheten? Ser du några potentiella tillämpningar?
- Hur hoppas du att denna nya kunskap ska kunna bidra till att förbättra människors hälsa? // Hur skulle er studie kunna påverka behandling och vård av patienter?
- Hur ni genomförde studien (i stora drag, inte i detalj)
- Vad är nästa steg i er forskning?
Engelsk motsvarighet
- What are the most important results of your study?
- Why are these results important: What is the main message to society? Do you see any potential applications?
- How can this new knowledge contribute to improving human health? // How could your study influence patient care and treatment?
- How did you conduct the study? (broadly speaking, not in detail)
- What is the next step (in your research)?
När svaren på dessa frågor kommit in har du i bästa fall ett underlag till en kortare forskningsnyhet alternativt en text som med enklare redigering kan publiceras i intervjuform. Om innehållet fortfarande känns otydligt kan du även ta AI till hjälp. Läs mer om hur du kan använda AI för att skriva en forskningsnyhet: Så skriver du forskningsnyheter med AI.
Så ska det se ut på webben - bilder och text
När innehållet och nyhetsvinkeln känns tydlig, skriver du ett förslag till forskningsnyhet och publicerar på webben.
Inkludera följande:
- En toppbild i liggande, rektangulärt format (inte kvadratiskt). Den ska heller inte innehålla massa text eller grafik.
- Rubrik som berättar något om vad studien visar (max två rader när nyheten publiceras på webbsidan så som den ser ut på en normalstor datorskärm).
- Ingress som fokuserar på det viktigaste fyndet och eventuellt även dess tillämpningar (tidskriftens namn och Karolinska Institutet bör också finnas med i ingressen, men ej namnet på ansvarig forskare).
- Brödtext (normal formatering, ingen kursivering eller fetstil).
- Citat (normal formatering, ej kursiv) från en forskare, max två personer, med ett citat per person och inga parenteser. Forskarnas namn ska, första gången de nämns, vara länkade till deras profilsidor samt länk till deras institutionstillhörighet (inga kontaktkort). Om det är viktigt för forskarna att få med fler namn, lägg dem i slutet av artikeln som medverkande. Enbart i citaten, ej i den övriga brödtexten, går det bra att skriva i ”vi/jag-form” (till exempel ”Vår studie visar att…).
- Gärna en mellanrubrik med Heading 2 - linked (två eller tre ord räcker). Mellanrubriker gör du genom att välja H2, H3 eller H4 i droplistan för format. Du ska aldrig sätta fetstil på ord på en egen rad, det blir inte en mellanrubrik.
- Profilbild/-er på forskaren/-arna som citeras i storlek 1/3 (”croppa” bilden i Drupal så att det inte är överflödigt med luft runtomkring)
Allra sist publikationsinformation. Där ska rubriken till studien finnas med en länk till publikationen, samt alla listade författare i studien, tidskriftensnamn, datum när studien publiceras och doi-nummer. Mellanrubriken Publikation ska ha Heading 2 och vara Linked Headline. Om du ska länka till den vetenskapliga artikeln från nyhetssidan på ki.se så gör du det från titeln. Alternativt går det att använda PubMed-funktionen i nyhetsmallen i Drupal. Generellt sett bör du undvika att kopiera URL:er direkt från webbläsarens adressfält eftersom de ofta innehåller sessionsdata, vilket kan leda till att länken inte fungerar vid ett senare tillfälle. Skapa istället beständiga länkar med hjälp av DOI:er eller använd förlagens egna funktioner för att skapa och dela länkar när det är möjligt.
Publikation
“An atlas of small non-coding RNAs in human preimplantation development”, Stewart J. Russell, Cheng Zhao, Savana Biondic, Karen Menezes, Michael Hagemann-Jensen, Clifford L. Librach & Sophie Petropoulos, Nature Communications, online 5 oktober 2024, doi: 10.1038/s41467-024-52943-w.
- Använd aldrig kontaktkort i en nyhet - länka i stället till den citerades profilsida.
Språk
Skriv forskningsnyheten både på svenska och engelska och ta hänsyn till formateringen på de olika språken, så som till exempel användning av citattecken i den engelska texten och talstreck i den motsvarande svenska texten.
Läs gärna mer om hur du skriver en nyhetstext i Lathund för nyheter.
Exempel på forskningsnyheter för inspiration, på svenska och engelska:
- Historisk milstolpe i kampen mot hiv uppnådd
- Nytt dopningstest kan avslöja fler fuskande kvinnliga idrottare
Innan du publicerar, skickar du texten till den ansvarige forskaren för godkännande, antingen i word eller genom att dela en länk till en opubliceradartikel i Drupal.
Om förfrågan om nyhetsartikel kommit från presstjänsten, meddela gärna dem att du skrivit en nyhet.
Publicering
När nyheten är godkänd av den ansvarige forskaren, publicerar du nyheten i Drupal på nyheter.ki.se. Klicka i värdinstitutionen samt forskargrupp i IDAC-trädet i Drupal. Glöm inte att lägga till taggar för forskningsämne samt att fylla i namnen på forskarna som citeras eller nämns i nyhetsartikeln längst ner under ”Profile reference”. Detta gör att nyhetsartikeln även syns på forskarnas profilsidor under fliken Populärvetenskap och samverkan.
Det går även att addera en länkbox med relaterat material från ki.se, då hamnar den i en ruta högst upp i högerkant på nyhetens sida.
Länka ihop den svenska och engelska versionen.