Kommunicera om din forskning med en bredare publik
Ett vanligt sätt för forskare som vill kommunicera med omvärlden om sin forskning är att kontakta kommunikationsavdelningen och be om ett pressmeddelande. Men det finns andra sätt som kan vara minst lika effektiva. På den här sidan hittar du tips och råd om vad du själv kan göra för att nå ut brett med information om din forskning.
Innan du börjar
- Tänk igenom vilka du vill nå med nyheten om din forskning och varför. Det påverkar innehåll och kanalval.
- Om din nyhet handlar om en ny vetenskaplig studie, kontrollera om intresse finns att gå ut med ett pressmeddelande eller nyhetstips från KI centralt. Här finns information om hur det går till.
- Om presstjänsten tackar nej, kan du kontakta webbredaktören på din institution för att se om nyheten kan publiceras på KI:s nyhetssajt. Gör på samma sätt som vid kontakt med externa journalister (se nedan).
- Samordna med medförfattare, samarbetspartners och eventuell tidskrift så att ni är överens om hur kommunikationen ska gå till.
- Uppdatera din profilsida på ki.se – den är ofta det första som syns vid en nätsökning på ditt namn. Är du forskargruppsledare bör du också se till så att gruppsidan på ki.se är uppdaterad, snygg och begriplig.
Nå ut via sociala medier
Använd personliga konton
Som forskare bör du använda dina personliga konton i sociala medier för att kommunicera om din forskning, hellre än att skapa nya KI-konton för forskargrupper eller projekt. Inlägg på personliga konton får större spridning och skapar mer engagemang än inlägg från organisationskonton. Detta gäller särskilt på LinkedIn.
På ditt personliga konto är du inte representant för KI som organisation och kan fritt uttrycka dig enligt yttrande- och meddelandefriheten. Du kan berätta om spännande forskning oavsett varifrån den kommer och generöst dela med dig av din kunskap. Det gör det lättare att skapa engagerande innehåll, vilket ger fler läsare och följare.
Skapa innehåll som engagerar din målgrupp
Till att börja med är det viktigt att välja rätt sociala medieplattform för ditt syfte och målgrupp. Om du vill nå forskarkollegor kan LinkedIn och Bluesky vara helt rätt. Handlar det om att nå tonåringar är det troligen bättre med ett konto på TikTok.
Du har bara några sekunder på dig att fånga följarnas uppmärksamhet i sociala medier. När du skapar ett inlägg är det därför viktigt att utgå från följarnas intressen. Tänk på att trender och beteenden skiftar mycket snabbt i sociala medier.
Tips för engagerande inlägg:
- Dela något nytt, oväntat eller användbart för dina följare.
- Berätta om något intressant från din senaste studie.
- Ge en ny vinkel på en aktuell fråga eller förklara något komplicerat på ett enkelt sätt.
- Ge dina tre bästa tips eller insikter på vägen i stället för att enbart meddela att du har fått en fin utmärkelse.
- Illustrera dina inlägg med autentiska och personliga bilder.
- Lyft även dina kollegor, samarbetspartners och finansiärer genom att använda @-taggar i dina inlägg. Använd hashtags (#) sparsamt.
Kommentera och få i gång en dialog
Undvik att använda dina konton i sociala medier som anslagstavlor. Sociala medier är ett digitalt sätt att få och upprätthålla sociala kontakter – och detta beteende gynnas av plattformarnas algoritmer som kommer att sprida inläggen mer. Att skapa dialog är därför något bra.
Svara alltid på kommentarer du får. I stället för ett enkelt ”tack”, utveckla ditt svar och försök få i gång en betydelsefull diskussion. Ta även initiativ till att kommentera andra personers inlägg, det bidrar till att öka synligheten för både deras och ditt eget konto.
För ökad synlighet, skapa ett nytt originalinlägg av ett inlägg som du vill dela på till exempel LinkedIn, i stället för att trycka på knappen ”dela”.
Om att dela länkar
Länka inte till en webbsida, eftersom sociala medier är uppbyggda för att hålla användarna kvar på plattformen. Inlägg med länkar får sämre synlighet. Försök att sammanfatta det viktigaste direkt i ditt inlägg utan att inkludera en länk.
Om du delar en länk till din publikation, undvik att kopiera URL:er direkt från webbläsarens adressfält eftersom de ofta innehåller sessionsdata, vilket kan leda till att länken inte fungerar vid ett senare tillfälle. Skapa i stället beständiga länkar med hjälp av DOI:er eller använd förlagens egna funktioner för att skapa och dela länkar när det är möjligt.
Det gäller för organisationskonton i sociala medier
För att upprätta och administrera ett eget konto med KI som avsändare krävs ett formellt godkännande från närmaste chef med verksamhetsansvar. Det kan till exempel handla om ett konto för din institution eller centrumbildning. I samband med detta är det extra viktigt att ta del av KI:s riktlinjer för sociala medier och fundera igenom om ett separat organisationskonto verkligen behövs.
Tipsa journalister
Det är bara kommunikationsavdelningen som får skicka pressmeddelanden för KI som organisation, där KI:s logotyp används i brevhuvudet. Men som medarbetare har du självklart rätt att kontakta journalister för att berätta om din forskning eller andra aspekter av ditt yrkesliv. För att tipsa om pågående forskning och nya forskningsresultat brukar det räcka bra att ringa ett samtal eller skicka ett enkelt mejl.
Ta reda på vilka journalister som bevakar ditt ämne i en nyhetskanal som riktar sig till den målgrupp som du vill nå – och som du tror är intresserad av din nyhet. Ett sätt att hålla koll och bygga relationer kan vara att följa vissa journalister på sociala medier. Vid behov kan även du ta hjälp av KI:s presstjänst för att identifiera lämpliga medier och journalister.
Tipsa inte för brett och undvik att skicka gruppmejl eller kalla till presskonferens. Journalister vill gärna få exklusiva tips om nyheter. Glöm inte bort att även många vetenskapsbloggar fungerar som nyhetsförmedlare.
Gör så här:
- Journalister vill ha det viktigaste först: Vad visar studien och varför är det intressant för läsarna/lyssnarna/tittarna?
- Var beredd på att en intresserad journalist kan påbörja sin intervju direkt när du ringer upp. Här finns tips och råd inför intervjun.
- Förbered nyhetsmaterialet så att du kan mejla det direkt efter telefonsamtalet. Har du börjat med ett mejl, hänvisa till detta när du ringer.
- Ett mejl med en nyhetspitch behöver inte vara långt. Sammanfatta med 5–6 meningar vad forskningen visar, varför det är intressant, bakgrund och metod. Sikta på att en gymnasieelev ska kunna förstå. Använd frågorna i kommunikationsavdelningens formulär för forskningsnyheter som inspiration.
- Skriv en kort, intresseväckande rubrik som sammanfattar din nyhet. Rubriken läggs som ämne i mejlet.
- Sist i mejlet lägger du in kontaktuppgifter med namn, titel, mobilnummer och mejladress till talespersonen. Se till vara tillgänglig!
- Bifoga eventuellt den vetenskapliga artikeln. Om embargo gäller var noga med att uppge detta (se faktarutan nedan).
- Erbjud journalisten bildmaterial, till exempel porträttbilder eller möjlighet att filma på labbet. Här finns riktlinjer för fotografering i KI:s lokaler.
Fråga våra pressekreterare om du är osäker.
Nyheter med embargo
Vetenskapliga tidskrifter kräver ofta att information om kommande studier inte sprids publikt innan de själva har publicerat. I sådana fall kan du dela förhandsinformation med KI:s presstjänst och betrodda journalister under så kallat embargo, där datum och klockslag för när embargot hävs anges tydligt.
KI:s presstjänst respekterar alltid tidskriftens embargo. Om du kontaktar en journalist utanför KI är det däremot viktigt att säkerställa att hen förstår vad embargo innebär och är villig att ta emot information under dessa villkor. Detta måste bekräftas innan du delar opublicerad forskning.
Observera att information som redan är publikt tillgänglig online, till exempel som preprint, inte kan omfattas av embargo. Kontakta KI:s presstjänst om du är osäker på vad som gäller.
Även vid publicering på ki.se måste tidskriftens embargo respekteras. Informera alltid redaktören på din institution om exakt datum och tid då embargot hävs.
Tipsa KI:s egna populärvetenskapliga medier
Om du redan har varit i kontakt med KI:s presstjänst är chansen stor att även ansvariga för KI:s egna populärvetenskapliga medier nås av informationen. Men det är såklart alltid möjligt att ta direkt kontakt. Målgruppen för dessa medier är i första hand en medicinskt intresserad allmänhet, men även många medarbetare på KI, alumner och journalister nås.
Medicinsk Vetenskap är Karolinska Institutets egen populärvetenskapliga tidning och innehåller allt från korta notiser och intervjuer till och fördjupande långläsning. Tidningen utkommer på svenska fyra gånger om året och säljs bland annat i välsorterade pressbyråer över hela landet. Den finns även i en digital version och ett urval av artiklar från varje nummer publiceras på KI:s egen nyhetssajt.
I podcasten Medicinvetarna intervjuas KI:s forskare om allmänintressanta ämnen inom hela det livsvetenskapliga området. Språket är oftast svenska, men det händer att intervjuer görs på engelska. Nytt avsnitt publiceras varje vecka och podcasten är en av de mest populära inom medicinområdet i Sverige mellan 8 000 och 10 000 nedladdningar i veckan.
KI är medlem i den internationella nyhetsplattformen The Conversation, som bland annat tillåter andra medier att återpublicera artiklar under ett Creative Commons-avtal. Plattformen skiljer sig från andra medier genom att artiklarna är skrivna av forskare inom deras eget expertområde. Ett team av professionella nyhetsredaktörer hjälper till att anpassa artiklarna för en bred publik. The Conversation har även ett utbud av kurser för forskare som vill bli bättre på att skriva populärvetenskapligt.
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som utkommer varannan vecka under terminerna. Nyhetsbrevet tipsar om redan publicerade nyheter, podcastavsnitt, och featureartiklar från KI:s övriga kanaler. Även event för allmänheten i KI:s regi kan nå ut den här vägen.
Nå ut via publika event
Populärvetenskapliga föreläsningar, webbinarier och mässor är ett bra sätt att nå ut till en mångsidig publik, till exempel beslutsfattare, lärare, sjukvårdspersonal, olika patientgrupper och en medicinskt intresserad allmänhet. För att spara tid och kraft kan du som forskare anmäla dig till event som arrangeras av andra. Men även om du arrangerar egna event kan det vara en bra idé att haka på ett större sammanhang för att få draghjälp.
I Sverige anordnar föreningen Vetenskap & Allmänhet olika typer av aktiviteter för allmänheten. Även museer, förlag, studieförbund och patientföreningar kan erbjuda möjligheter att nå ut. Vill du nå politiker och beslutsfattare är den årliga Almedalsveckan i Visby på Gotland ett måste. Bokmässan i Göteborg brukar ha en särskild arena för populärvetenskap, kallad Forskartorget. Internationellt är till exempel AAAS Annual Meeting en mötesplats för forskare, journalister och allmänhet.
Ett mer avancerat sätt möta allmänheten är att integrera publika event i ett forskningsprojekt genom så kallad medborgarforskning. På webbplatsen medborgarforskning.se hittar du mer information om hur man kan göra.
Några aktiviteter där KI deltar
The Cell är Tekniska museets nod i Hagastaden med KI som kunskapspartner. Utöver utställningar erbjuder The Cell föreläsningar, diskussionskvällar och aktiviteter för barn. Språk: Både svenska och engelska.
Kontakt på KI: Sabina Bossi
ForskarFredag är en del av den europeiska satsningen Researchers’ night och arrangeras sista fredagen i september. Målgruppen är ungdomar, särskilt gymnasieelever. KI deltar med föreläsare och aktiviteter i Vetenskapens Hus i AlbaNova. Språk: Helst svenska, men även engelska går bra i vissa fall.
Kontakt på KI: Sabina Giulini
Låna en forskare är en del av ForskarFredag, men riktar sig bredare till grundskolor, arbetsplatser och ideella föreningar. Anmäl ditt intresse och bli utlånad i några timmar för att prata om ditt eget expertområde.
Kontakt på KI: Sabina Giulini
I Forskar Grand Prix tävlar du inför publik med att presentera din forskning på fyra minuter på ett så intresseväckande och lättbegripligt sätt som möjligt. Dina motståndare är forskare inom olika områden från svenska universitet. För dig som anmäler dig ingår även en presentationskurs.
Kontakt på KI: Sabina Giulini
Nobel Calling Stockholm är en vetenskapsfestival som arrangeras av Nobelmuseet i samverkan med Stockholmsuniversiteten. Som namnet antyder, äger Nobel Calling rum första veckan i oktober i samband med att mottagarna av de olika Nobelprisen offentliggörs. Om du planerar att arrangera ett eget event med allmänheten som målgrupp kan det vara en bra idé att välja just den här veckan och ansluta ditt event till Nobel Calling – för att på det sättet få draghjälp med annonseringen.
Kontakt på KI: Therese Husén
Egen blogg eller podcast?
Om du vill ta ut svängarna mer än vad som är möjligt på till exempel LinkedIn eller Facebook kan en blogg eller egen podcast vara ett alternativ. Men tänk på att det kräver väldigt mycket tid och kraft att få följare och underhålla en blogg eller podcast. Detta är något för den som verkligen har ett starkt engagemang i ett ämne som intresserar en bredare publik. Precis som med sociala medier rekommenderar kommunikationsavdelningen också att du skapar personliga kanaler utanför KI:s varumärke.
Det finns många webbsidor om hur man startar blogg eller podcast, bara att söka på nätet. Det går också att få tips och råd via AI-verktyg som Copilot och ChatGPT.