Altmetri – så sprider du din forskning
På senare år har det blivit allt viktigare för forskare att nå nya målgrupper och hitta nya sätt att kommunicera med sina gamla målgrupper. För att mäta forskningens genomslag utanför den strikt vetenskapliga sfären har altmetrin utvecklats som ett komplement till den klassiska bibliometrin.
På den här sidan försöker vi kort beskriva vad altmetri är för något och även ge några tips om hur du som forskare kan öka ditt altmetriska genomslag.
Vad är altmetri och hur fungerar det?
En vanlig metod att få en bild av forskningens genomslag är att titta på antalet citeringar i vetenskapliga publikationer. Det här sättet att mäta vetenskaplig framgång har dock kritiserats för att missa forskningens betydelse för andra delar av samhället, som till exempel utbildning, ekonomi och kultur. Altmetrin har utvecklats som ett alternativ till att enbart räkna vetenskapliga citeringar just för att ge den bredare bilden.
De altmetriska söksystemen samlar in alla digitala spår som en vetenskaplig publikation lämnar efter sig. Det kan vara inlägg på Linkedin där en studie nämns, referenser i artiklar på Wikipedia eller i policydokument, fulltextnedladdningar av en artikel på webben, uppladdningar i referenshanteringssystem och även nyhetsrapportering i allmänna medier.
Altmetriska källor
Användning – klick, visningar, nedladdningar, bibliotekskataloger, videospelningar
Citeringar – citeringsindex, referenser i patent, riktlinjer för hälso- och sjukvården, policydokument.
Sociala medier – inlägg på sociala plattformar, reaktioner, delningar, taggningar
Omnämnanden – bloggar, nyheter, kommentarsfält, översiktsartiklar, Wikipedia
Sparad information – bokmärken, favoriter, referenshanteringssystem
Introduktionsfilm om altmetri (på engelska)
Vilka leverantörer av altmetri finns det?
Det finns i dagsläget två huvudsakliga leverantörer av altmetriska data: Altmetric (Holtzbrinck Publishing Group) och Plum Analytics (Elsevier). Nästan alla de stora vetenskapliga tidskriftsförlagen erbjuder sina författare och läsare information om altmetriskt genomslag både för sina tidskrifter och enskilda artiklar.
Altmetric och Plum Analytics erbjuder i stort sett samma typ av mätningar och presenterar sina analyser pedagogiskt med hjälp av färgkodade symboler. Plum Analytics har dock en fördel för den medicinska forskningen eftersom företaget även mäter kliniska citeringar, det vill säga genomslag i riktlinjer för hälso- och sjukvården som återfinns i till exempel PubMed, DynaMed eller NICE Clinical Guidelines.
En del tidskriftsförlag, som till exempel PLOS, erbjuder egen statistik över antalet nedladdningar, visningar och delningar för artiklar som publiceras på deras webbplats. Just PLOS bevakar även sociala medier, men använder då i första hand altmetric.com. På länkarna nedan hittar du information om vilken typ av altmetri som de två företagen och PLOS erbjuder.
Hur kan man ta reda på altmetrin för en artikel?
Företaget Altmetric erbjuder ett verktyg gratis som kallas Altmetrc it! och som kan användas för att följa altmetrin för enskilda forskningsartiklar. För att använda verktyget, ladda ner det från Altmetrics webbplats, gör ett bokmärke när du är på sidan för den aktuella artikeln och klicka sedan på knappen "Altmetric it!" i din bokmärkeslista. På länken nedan hittar du mer information om hur man installerar och använder appen. Observera att du måste uppge namn, titel, organisation och kontaktuppgifter.
Hämta och installera Altmetric it!
Hur man använda altmetri i vardagen?
För att mäta hur forskning används i samhället
En del forskningsfinansiärer har numera börjat kräva en kommunikationsplan som en del i anslagsansökningar. De förväntar sig också återrapportering om den finansierade forskningens betydelse för andra aktörer i samhället och hur forskningsresultat har kommunicerats till journalister och allmänheten. Altmetri kan vara ett enkelt och genomförbart sätt att redovisa hur man har lyckats dela med sig av sin kunskap och interagerat med det omgivande samhället.
För att utöka sitt nätverk som forskare
De många plattformar som de altmetriska söksystemen läser av används av forskare världen över som vill kommunicera om sin forskning. Genom att själv vara engagerad på dessa plattformar kan du som forskare hitta samarbetspartners inom ditt eget eller angränsande områden. I en kolumn i Nature berättar till exempel forskaren Jet-Sing Lee vid universitetet i Kyoto i Japan om hur sociala medier kan fungera på det här sättet [i översättning från engelska]: "Det kan öka produktiviteten, skapa nya möjligheter och ge viktiga kontakter. Nya idéer uppstår och diskutera fortfarande över en kopp kaffe, men ibland kan det räcka med ett inlägg på Twitter.”
För att kommunicera forskning mer effektivt till en större publik
Altmetrin är fortfarande ung och har sina begränsningar, men kan fungera som en källa till inspiration för forskare att samverka med det omgivande samhället och testa nya vägar att sprida sin forskning till omvärlden. På det sättet kan altmetrin ses som en del i begreppet öppen vetenskap.
Här nedanför på sidan har vi samlat tips om hur du själv kan sprida information om din forskning – och därmed öka ditt altmetriska genomslag.
Gör ditt arbete sökbart och delbart
Istället för citeringar i sakkunniggranskade tidskrifter använder altmetrin andra digitala spår som den vetenskapliga publikationen lämnar efter sig. Med tanke på att allt fler interaktioner kring vetenskapliga resultat idag sker online, blir möjligheterna att följa och mäta dessa närmast oändliga.
Steg ett för att nå ut på ett sådant sätt att det ger ett altmetriskt genomslag är att se till så att de olika sökmotorer som används inom altmetrin fångar upp den digitala ”citeringen” av ditt vetenskapliga arbete. Det gör du genom att länka till en sida där arbetets unika identifikation, så som DOI, PMID eller ISBN, finns angiven. Länken måste ligga direkt i brödtexten i till exempel ett blogginlägg, tweet eller referens på en webbsida för att det ska fungera.
Överväg möjligheten till öppen publicering (”open access”) av dina vetenskapliga artiklar. Om människor har möjlighet att läsa hela artiklar är chansen större att de vill kommentera och dela till andra på webben.
Mer från biblioteket om öppen publicering
Nå ut via sociala medier och bloggar
Det finns många plattformar för sociala medier där du som forskare kan dela länkar till ditt senaste vetenskapliga arbete med både kollegor och kontakter utanför forskningen. Skriv en kort och intresseväckande introduktion på ett par meningar. Gärna på ett sådant sätt så att fler än enbart dina kollegor i forskningsfältet förstår. I många sociala medier är det också en bra idé att använda en snygg bild för att dra uppmärksamheten till innehållet.
Kom ihåg att personliga konton, dialog och riktiga sociala relationer premieras i sociala medier framför information från organisationskonton. För att öka spridningen kan det vara en bra idé att samarbeta med dina kollegor och att ni delar till exempel varandras artiklar. Berätta gärna att du/ni jobbar på Karolinska Institutet och tagga oss i inläggen. Ett annat sätt att bygga relationer med följare är att bli aktiv i grupper på olika teman i sociala medier.
Karolinska Institutet har särskilda riktlinjer för hur du kan använda sociala medier ditt arbete.
Vill man gå ett steg längre än Linkedin och Facebook och berätta mer om sin forskning kan en blogg vara en bra idé. Samma riktlinjer gäller som för andra sociala plattformar om du vill blogga som en del i din verksamhet på KI. Tänk också på att det kan krävas en hel del arbete att få läsare till din blogg och behålla deras intresse. Det finns många sidor på nätet om hur man gör för att börja blogga, nedan är två exempel:
Stockholms skrivbyrå om att blogga
Nature – "Why science blogging still matters"
Ett alternativ till att blogga själv kan vara att ta kontakt med andra, redan etablerade forskningsbloggare inom ditt område – skapa dialog och tipsa om ditt eget arbete. Googla "science blogs" och hitta dina favoriter.
Specialiserade plattformar för forskare
Det finns ett stort antal plattformar på nätet som är mer inriktade på delning av vetenskapliga artiklar, konferensabstracts, presentationer, forskningspostrar och liknande. Det är inte säkert att varje sådan publicering sätter ett omedelbart altmetriskt spår. De altmetriska sökmotorerna bevakar tiotusentals källor, men har fortfarande sina begränsningar.
Men ju fler människor som kommer i kontakt med din forskning på ett eller annat vis, desto större är chansen att fler vill läsa, diskutera och dela dina artiklar. Specialiserade plattformar kan också vara ett bra sätt att omvärldsbevaka och själv komma i kontakt med spännande uppslag och nya samarbetspartners. Välj en eller ett par som du trivs med och kan lära dig ordentligt. Tänk på att uppdatera din personliga information regelbundet.
Några vanliga specialiserade plattformar:
Mendeley – verktyg för vetenskaplig skrivande och nätverkande med andra forskare.
Figshare – repositorium för lagring och spridning av forskningsdata och resultat.
Academia.edu – social nätverkstjänst för att dela och diskutera forskning.
ResearchGate – internationell samlingsplats för att dela och diskutera forskning.
Slideshare – tjänst inom ramen för LinkedIn som lagrar och sprider presentationer/föreläsningar.
Wikipedia
Finns ditt eget forskningsämne beskrivet på Wikipedia? Det går både att uppdatera och skapa helt nya artiklar. Glöm inte att lägga in en vetenskaplig referens, gärna någon av dina egna artiklar och en länk. Wikipedia har också ett antal systerprojekt för olika aspekter av öppen kunskap.
Mer om att bidra till Wikipedia
Film och annat rörligt material
Vissa tidskrifter erbjuder forskare att komplettera publiceringen av den vetenskapliga artikeln med ett filmat abstract. Ta chansen! Det går att göra en hel del med en vanlig mobilkamera och ett gratis filmredigeringsprogram. Titta gärna på hur andra filmade abstract ser ut – vad är bra och vad kan göras bättre? Glöm inte att länka tillbaka till en webbsida med arbetets id-nummer om du delar filmen via till exempel sociala medier. Tips på några verktyg:
Mer om att kommunicera med film på KI
The Conversation
The Conversation är en politiskt obunden, internationell webbplattform för populärvetenskapliga journalistiskt utformade artiklar. Verksamheten bygger på principen att akademiska forskare själva skriver nyhetsartiklar, analyser och debattinlägg inom sina respektive expertområden – med hjälp av en professionell redaktör från The Conversation. Som medlemsorganisation i The Conversation kan Karolinska Institutet erbjuda extra stöd för våra forskare att publicera sig i detta forum.
Mer om att skriva i The Conversation
Tidningen Forskning & Framsteg
Den stiftelseägda tidningen Forskning & Framsteg erbjuder möjligheter för forskare som vill skriva för en bredare publik på svenska. Tidningen redaktörer ordnar med jämna mellanrum workshops och på tidningens webbplats finns tips och råd.
Mer om att skriva i Forskning & Framsteg
Profilsida på ki.se
Karolinska Institutet erbjuder alla medarbetare en personlig profilsida på ki.se. Där kan du själv kan logga in med ditt KI-ID och berätta om din forskning.
KI Nyheter och pressmeddelanden
Kommunikationsavdelningen jobbar med att sprida information om KI:s forskning genom att bland annat publicera nyhetsartiklar på KI Nyheter och genom att skicka pressmeddelanden till journalister. Ett alternativ till att skicka ut pressmeddelanden via kommunikationsavdelningen kan vara att själv ta kontakt med en eller ett par journalister som du tycker gör ett bra jobb och tror kan vara intresserade av det du har att berätta. Riktlinjer och tips för medierelationer på KI hittar du på medarbetarportalen. Rådgör gärna med våra pressekreterare om du känner dig osäker.
Kontakt
För frågor om altmetri, kontakta KI:s universitetsbibliotek på kib@ki.se
För frågor kom kommunikation, kontakta kommunikationsavdelningen på antingen nyheter@ki.se eller pressinfo@ki.se