Altmetri – så sprider du din forskning
Ett viktigt mått på kvalitet och framgång inom akademisk forskning har länge varit hur mycket en vetenskaplig artikel citeras i andra vetenskapliga arbeten. På senare år har dock nya målgrupper och andra sätt att nå ut till gamla målgrupper blivit allt viktigare. För att mäta forskningens genomslag utanför den strikt vetenskapliga sfären har altmetrin utvecklats som ett komplement till den klassiska bibliometrin.
Inom altmetrin är det inte enbart citeringar i vetenskapliga artiklar som räknas, utan alla digitala spår som en artikel lämnar efter sig kan i princip få betydelse. Det kan röra sig om antal fulltextvisningar av vetenskapliga artiklar på webben, nedladdningar till referenshanteringssystem, hänvisningar i policydokument, men också om uppmärksamhet i sociala medier, nyhetsartiklar i allmänna medier och liknande.
Altmetrin är fortfarande ung och har sina begränsningar, men kan fungera som en källa till inspiration för forskare att samverka med det omgivande samhället och testa nya vägar att sprida sin forskning till omvärlden. På det sättet kan altmetrin ses som en del i begreppet öppen vetenskap.
Lite längre ner på den här sidan har vi samlat tips om hur du själv kan sprida information om din forskning – och därmed öka ditt altmetriska genomslag.
Bakgrund och användning
Altmetri uppstod för cirka tio år sedan som ett sätt att göra alternativa analyser och uppföljningar av hur kunskap om nya forskningsrön sprids och diskuteras på webben. Det finns idag två huvudsakliga leverantörer av altmetriska data: Altmetric (Holtzbrinck Publishing Group) och Plum Analytics (Elsevier). De flesta av de stora vetenskapliga förlagen erbjuder sina medverkande författare och läsare information om det altmetriska genomslaget, för såväl tidskrifter som enskilda vetenskapliga artiklar.
En fördel med altmetrisk analys jämfört med vanlig bibliometri är att den ger en snabbare bild av genomslaget för en viss studie eller tidskrift. Både Altmetric och Plum Analytics presenterar också sina analyser med hjälp av olika pedagogiska färgmärkningar och symboler.
Vissa forskningsfinansiärer har börjat fråga efter kommunikationsplaner i sina utlysningar och förväntar sig återkoppling om hur forskningsresultat delats med journalister och allmänhet. Altmetri kan vara ett enkelt och konkret sätt att visa på resultat när det gäller kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället.
En möjlig utveckling är att altmetrisk analys i framtiden kan komma att påverka internationella universitetsrankningar. Vissa menar också att altmetrisk analys kan hjälpa forskare att hitta samarbetspartners inom sitt eget eller angränsande forskningsområden.
Verktyg för att kolla din egen och andras altmetriska genomslag
PlumX Metrics – pedagogiska symboler
Altmetric-kringlan – de olika färgerna
Gör ditt arbete sökbart och delbart
Istället för citeringar i sakkunniggranskade tidskrifter använder altmetrin andra digitala spår som den vetenskapliga publikationen lämnar efter sig. Med tanke på att allt fler interaktioner kring vetenskapliga resultat idag sker online, blir möjligheterna att följa och mäta dessa närmast oändliga.
Steg ett för att nå ut på ett sådant sätt att det ger ett altmetriskt genomslag är att se till så att de olika sökmotorer som används inom altmetrin fångar upp den digitala ”citeringen” av ditt vetenskapliga arbete. Det gör du genom att länka till en sida där arbetets unika identifikation, så som DOI, PMID eller ISBN, finns angiven. Länken måste ligga direkt i brödtexten i till exempel ett blogginlägg eller tweet för att det ska fungera. Det skadar såklart inte heller att skriva ut identifikationen i en referens på en webbsida, så länge det inte tar fokus från det du vill berätta eller diskutera.
Överväg möjligheten till öppen publicering (”open access”) av dina vetenskapliga artiklar. Om människor har möjlighet att läsa hela artiklar är chansen större att de vill kommentera och dela till andra på webben.
Mer från biblioteket om öppen publicering
Dela forskning i sociala medier
Facebook, Twitter och LinkedIn – det finns många plattformar för sociala medier där du som forskare kan dela länkar till ditt senaste vetenskapliga arbete med både kollegor och kontakter utanför forskningen. Skriv en kort och intresseväckande introduktion på ett par meningar. Gärna på ett sådant sätt så att fler än enbart dina kollegor i forskningsfältet förstår. I många sociala medier är det också en bra idé att använda en snygg bild för att dra uppmärksamheten till innehållet.
Kom ihåg att personliga konton, dialog och riktiga sociala relationer premieras i sociala medier framför information från organisationskonton. För att öka spridningen kan det vara en bra idé att samarbeta med dina kollegor och att ni delar till exempel varandras artiklar. Berätta gärna att du/ni jobbar på Karolinska Institutet och tagga oss i inläggen. Ett annat sätt att bygga relationer med följare är att bli aktiv i grupper på olika teman i sociala medier.
Karolinska Institutet har särskilda riktlinjer för hur du kan använda sociala medier ditt arbete.
Specialiserade plattformar för forskare
Det finns ett stort antal plattformar på nätet som är mer inriktade på delning av vetenskapliga artiklar, konferensabstracts, presentationer, forskningspostrar och liknande. Det är inte säkert att varje sådan publicering sätter ett omedelbart altmetriskt spår. De altmetriska sökmotorerna bevakar tiotusentals källor, men har fortfarande sina begränsningar.
Men ju fler människor som kommer i kontakt med din forskning på ett eller annat vis, desto större är chansen att fler vill läsa, diskutera och dela dina artiklar. Specialiserade plattformar kan också vara ett bra sätt att omvärldsbevaka och själv komma i kontakt med spännande uppslag och nya samarbetspartners. Välj en eller ett par som du trivs med och kan lära dig ordentligt. Tänk på att uppdatera din personliga information regelbundet.
Några vanliga specialiserade plattformar:
Mendeley – verktyg för vetenskaplig skrivande och nätverkande med andra forskare.
Figshare – repositorium för lagring och spridning av forskningsdata och resultat.
Academia.edu – social nätverkstjänst för att dela och diskutera forskning.
ResearchGate – internationell samlingsplats för att dela och diskutera forskning.
Slideshare – tjänst inom ramen för LinkedIn som lagrar och sprider presentationer/föreläsningar.
Nå ut via bloggar
Vill man gå ett steg längre än Twitter eller ResearchGate och berätta mer om sin forskning kan en blogg vara en bra idé. Samma riktlinjer gäller som för andra sociala plattformar om du vill blogga som en del i din verksamhet på KI. Tänk också på att det kan krävas en hel del arbete att få läsare till din blogg och behålla deras intresse.
Det finns många sidor på nätet om hur en gör för att börja blogga, här är några:
Influencers of Swedens bloggskola
Stockholms skrivbyrå om att blogga
Nature – "Why science blogging still matters"
Ett alternativ till att blogga själv kan vara att ta kontakt med andra, redan etablerade forskningsbloggare inom ditt område – skapa dialog och tipsa om ditt eget arbete. Googla "science blogs" och hitta dina favoriter.
Lista från Göteborgs universitet med svenska forskningsbloggar
Wikipedia
Finns ditt eget forskningsämne beskrivet på Wikipedia? Det går både att uppdatera och skapa helt nya artiklar. Glöm inte att lägga in en vetenskaplig referens, gärna någon av dina egna artiklar och en länk. Wikipedia har också ett antal systerprojekt för olika aspekter av öppen kunskap.
Mer om att bidra till Wikipedia
Film och annat rörligt material
Vissa tidskrifter erbjuder forskare att komplettera publiceringen av den vetenskapliga artikeln med ett filmat abstract. Ta chansen! Det går att göra en hel del med en vanlig mobilkamera och ett gratis filmredigeringsprogram. Titta gärna på hur andra filmade abstract ser ut – vad är bra och vad kan göras bättre? Glöm inte att länka tillbaka till en webbsida med arbetets id-nummer om du delar filmen via till exempel sociala medier. Tips på några verktyg:
YouTube – skapa ett konto och ladda upp din abstractfilm. Kontakta kommunikationsavdelningen om du vill publicera din film i KI:s konto.
KI Play – KI:s egen version av YouTube. Drivs av enheten för Undervisning och lärande.
iMovie – gratis filmredigeringsprogram för Mac-användare som är enkelt att lära sig. Finns för både dator och mobil.
Adobe Spark Video – gratis program för videoredigering och produktion av bildspel. Finns tillgängligt för alla med Adobekonto, för både dator och mobil.
På medarbetarportalen kan du ladda ner KI:s logga i olika format. Här finns också information om profilfärger och annat som kan vara bra att känna till när det gäller vår grafiska profil.
The Conversation
The Conversation är en politiskt obunden, internationell webbplattform för populärvetenskapliga journalistiskt utformade artiklar. Verksamheten bygger på principen att akademiska forskare själva skriver nyhetsartiklar, analyser och debattinlägg inom sina respektive expertområden – med hjälp av en professionell redaktör från The Conversation. Som medlemsorganisation i The Conversation kan Karolinska Institutet erbjuda extra stöd för våra forskare att publicera sig i detta forum.
Mer om att skriva i The Conversation
Profilsida på ki.se
Karolinska Institutet erbjuder alla medarbetare en personlig profilsida på ki.se. Där kan du själv kan logga in med ditt KI-ID och berätta om din forskning. På profilsidan går det också att länka vidare till vetenskapliga artiklar i exempelvis PubMed.
KI Nyheter och pressmeddelanden
Kommunikationsavdelningen jobbar med att sprida information om KI:s forskning genom att bland annat publicera nyhetsartiklar på KI Nyheter och genom att skicka pressmeddelanden till journalister.
Ett alternativ till att skicka ut pressmeddelanden via kommunikationsavdelningen kan vara att själv ta kontakt med en eller ett par journalister som du tycker gör ett bra jobb och tror kan vara intresserade av det du har att berätta. Riktlinjer och tips för medierelationer på KI hittar du på medarbetarportalen. Rådgör gärna med våra pressekreterare om du känner dig osäker.