Tips och råd för kommunikation om preprintartiklar
Det har blivit allt vanligare att forskare publicerar en första version av vetenskapliga artiklar på en så kallad preprintserver eller ett preprintarkiv, utan att studien har genomgått sakkunniggranskning (peer-review). På den här sidan hittar du som forskare tips och råd om hur du kan tänka kring kommunikation om preprintartiklar.
Rent vetenskapligt kan det vara av stort värde att snabbt dela med sig av ny kunskap till andra forskare i samma fält. Det är också din demokratiska rättighet att som forskare dela med dig av din kunskap när helst du önskar.
Men snabb publicering utan peer-review kan samtidigt medföra kommunikativa utmaningar. Det är en viktig anledning till att Karolinska Institutets kommunikationsavdelning undviker att gå ut med forskningsnyheter om studier som enbart har publicerats på preprintserver.
Innan du publicerar din artikel på en preprintserver
- Om din studie plockas upp av medier och når en bred publik redan på preprintstadiet minskar chansen att få uppmärksamhet i ett senare skede när studien publiceras i en vetenskaplig tidskrift.
- I samma ögonblick som din artikel dyker upp online kan den spridas och delas till en extern part och bli föremål för kritisk granskning i exempelvis sociala medier.
- Det händer att journalister, beslutsfattare och allmänheten letar information på preprintservrar.
- Särskilt stor spridning kan din preprintartikel få om du väljer att dela den i sociala medier.
- Du kan behöva avsätta tid för att hantera eventuella reaktioner som din artikel skapar i detta tidiga stadium i publiceringsprocessen.
- Förbered dig gärna genom att tänka igenom vilka frågor som kan komma.
- Skriv gärna en kort populärvetenskaplig sammanfattning som du kan skicka till journalister om de hör av sig. Ofta vill journalister även ha en högupplöst porträttbild av talespersoner med fri upphovsrätt.
- Läs mer på sidan om tips och råd inför intervjun.
När din artikel har publicerats på en preprintserver
- Om din artikel är tillgänglig för alla att läsa på webben bör du också ställa upp och svara på journalisternas eventuella frågor om din forskning.
- Det gäller vanligen även om du så småningom skickar in ditt manus till en vetenskaplig tidskrift för publicering, men rådgör gärna med tidskriftens redaktör och/eller med KI:s presstjänst så att du inte bryter mot något embargo.
- Om du blir intervjuad, passa på att förklara vad det innebär att artikeln är publicerad på en preprintserver. Säkerställ så långt det är möjligt att den informationen kommer med i den journalistiska produkten.
- Utgå från att mottagaren av informationen saknar kunskap om den vetenskapliga publiceringsprocessen.
- Använd gärna formuleringar som ”preliminära forskningsresultat” och ”en ännu inte sakkunniggranskad studie”.
- Var extra generös med information rörande osäkerheter i studien och eventuella behov av ytterligare experiment/datainsamling.
- Se till så att KI:s presstjänst har dina kontaktuppgifter om du märker att journalister börjar visa intresse.
Fakta om preprint
Vetenskapliga artiklar inom medicinområdet genomgår vanligen sakkunniggranskning av andra forskare innan de publiceras, så kallad peer-review. Den här processen kan ta relativt lång tid och även innefatta krav på nya experiment eller omtolkningar av befintliga resultat. För att snabbt nå ut med sina forskningsresultat till kollegor i fältet kan forskare ibland välja att publicera en ny artikel i ett öppet manusarkiv – en preprintserver. Många forskare skickar samtidigt in samma manus till en vetenskaplig tidskrift för sedvanlig peer-review inför publicering.
Information från KI:s universitetsbibliotek om preprintpublicering
Kontakt
Presstjänsten
Telefon: 08-524 860 77 | E-post: pressinfo@ki.se
Presstjänsten är öppen 09.00–17.00 på vardagar. Presstjänsten är stängd på lördagar och söndagar och under jul-, nyårs-, påsk- och midsommarhelgerna. Under semestermånaderna på sommaren kan särskilda öppettider förekomma.