Kursplaner för forskarutbildningskurser

Vill du bli bättre på att designa en kurs?

Kursen i kursdesign rekommenderas både dig som planerar en forskarutbildningskurs för första gången och dig som redan har erfarenhet som kursgivare på forskarnivå.

Ett kursplansförslag som skickats in via KIWAS kommer att granskas och återkoppling skickas via e-post tills att ett slutligt förslag är redo för godkännande. En godkänd kursplan fastställs I KIWAS. Alla fastställda kursplaner finns tillgängliga i kursplansdatabasen för forskarutbildningskurser.

När en kursplan är fastställd skapas också en unik kurskod i vårt studiedokumentationssystem Ladok så att kursdeltagarna kan registrera sig på kursen före kursstart och resultaten rapporteras in efter genomförd kurs.

Den slutgiltiga kursplanen kopplas till ett kurstillfälle (såvida inte kursen enbart är tillgänglig för deltagare i en forskarskola) som innebär att kursen utannonseras i kommande kurskatalog.

Här följer viktig information om vissa av kursplanens delar:

Särskild behörighet

Särskild behörighet innebär krav på förkunskaper som ställs på den sökande för att denne ska vara aktuell för antagning till kursen.

Detta ska inte förväxlas med urvalskriterier (som anges i kurstillfället).

Kursens syfte

Kursplanens avsnitt om kursens syfte ska ge en kort övergripande beskrivning av varför kursen ges. Faktarutan nedan presenterar mer i detalj hur syftet med kursen bör utformas, i förhållande till kursens lärandemål.

Syfte kontra lärandemål

Kursens syfte beskriver kursens övergripande mål och ska svara på frågor som "Varför ges denna kurs" eller "Hur är den här kursen användbar för deltagarna". Ett välformulerat syfte kommer att hjälpa den potentiella deltagaren att snabbt förstå vilken typ av kompetens som kan erhållas genom kursen och helst göra deltagaren motiverad.

Syftet med kursen ska vara formulerat på en övergripande nivå och därmed även täcka in kunskaper, färdigheter och attityder som kanske inte uttryckligen bedöms eller helt uppnås under kursen. Typiska exempel på sådana kompetenser kan vara generiska färdigheter, såsom förmåga att tänka kritiskt, skriva akademiskt och agera på ett etiskt och/eller hållbart sätt, även när dessa aspekter inte ingår i de mer specifika lärandemålen.

Lärandemålen, å andra sidan, beskriver kompetenser som kursdeltagaren behöver uppvisa i en examination. Lärandemålen ska uttrycka vad studenten förväntas kunna vid kursens slut och dessa ska därmed också examineras.

Kursens syfte bör vara ganska kortfattat för att en potentiell kursdeltagare snabbt ska kunna förstå vad hen kan få ut av kursen. Mer detaljerade beskrivningar av lärandemålen, kursens innehåll och undervisnings- och lärandeaktiviteter kan ges inom andra områden av kursplanen.

En formulering av kursens syfte ska vara relativt kortfattad och inspirerande! Här följer några exempel på hur detta kan skrivas (dessa är något modifierade från faktiska kursplaner och endast avsedda som just exempel):

Exempel på syfte

“The purpose of the course is to enable doctoral students to obtain a basic understanding of statistical methods and the fundamental principles of statistical inference and to develop their skills of using statistical software for data analysis.”
“The course aims to provide you as a participant the possibility to acquire a fresh perspective on the cell cycle and advanced approaches that researchers are taking to study this fascinating topic, to stimulate your curiosity and to inspire your own research. The purpose is also to help you practice key academic skills that you will need throughout your career, such as learning from scientific presentations, proposing experiments, and providing constructive criticism.”
“This course is given to show students how to get inspiration from several different disciplines and techniques and apply it to their own infection biology research. Through examples of cutting-edge technologies and their applications across a broad range of infection biology fields, students are encouraged to think about how such techniques can be translated into new applications. The course will also teach participants to critically appraise presentations, to ask and answer questions orally.”

Lärandemål

Lärandemålen skall skrivas utifrån doktorandens perspektiv. En användbar metod är att börja lärandemålen med: "I slutet av kursen förväntas doktoranden kunna..." och därefter i punktform ange vilken förståelse, vilka kunskaper, färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt som doktoranden skall ha uppnått efter genomgången kurs.

Lärandemål, läraktiviteter och bedömning (examination) måste hänga ihop och vara samstämmiga. Detta kallas för konstruktiv länkning (constructive alignment) (Biggs, 2003). Konstruktiv länkning innefattar:

Att avsiktligt bestämma mål för vad studenterna ska lära sig och hur de kommer att visa att de uppnått dessa lärandemål och att tydligt kommunicera dessa till studenterna,
Att designa undervisnings- och inlärningsaktiviteter så att studenterna får återkoppling och arbetar med att uppnå dessa lärandemål,
Att skapa bedömningssätt som gör det möjligt för studenter att visa att de har uppnått lärandemålen och låta lärarna se hur väl dessa resultat har uppnåtts.

Se Biggs, J. (2003). Teaching for Quality Learning at University. (2nd Ed.) Buckingham: Society for Research into Higher Education and Open University Press.

Guide för hur du formulerar lärandemål

Obligatoriska moment

Om det finns krav på närvaro under visa delar av kursen (t ex seminarier, laborationer) för att kunna uppfylla lärandemålen, ska detta anges under obligatoriska moment. Det ska också framgå om, och i så fall hur, frånvaro kan kompenseras. Undvik att ange obligatorisk närvaro i procent.

Examination

Kursens lärandemål, läraktiviteter och examination ska hänga ihop och vara samstämmiga (detta kallas konstruktiv länkning/constructive alignment). Konsultera gärna KI-resursen Designing Assessments som erbjuder vägledning, förslag och inspiration för utformande av bedömning/examination.

Information om examinator och examination.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Sist i kursplanen anges den litteratur och andra läromedel som är aktuell för kursen. Tänk på följande när du skriver detta avsnitt:

Ange vad som är rekommenderad och vad som är obligatorisk kurslitteratur. Det vanligaste är att all kurslitteratur är rekommenderad.
Antalet sidor ska vara i förhållande till tid tillgänglig för inläsning. När det inte är ett kräv att en hel bok ska läsas bör det istället anges vilka bokkapitel som avses eller ska det anges att boken kan användas som referenslitteratur.
Skriv gärna litteraturhänvisning enligt en enhetlig referensstil, till exempel enligt APA eller Vancouver, se Skriva referenser.
För återkommande kurser kan det vara bra att skriva ”senaste version” när det gäller böcker och annan text som brukar revideras kontinuerligt. Detta för att undvika den administrativa processen att behöva revidera kursplanen inför varje gång kursen ska ges.
Det är relativt vanligt att studenter kan välja några aktuella publikationer från en lista för en kursuppgift. Ytterligare specificering distribueras via kursens lärplattform. En hänvisning till webbsidor kan vara praktisk för studenter, men det händer ganska ofta att webbsidor inte längre är tillgängliga. För att undvika ständig revidering av kursplanen är det bättre att hänvisa till webbsidor i kursens lärplattform där kursgivaren själv kan uppdatera inför nästa kurstillfälle.
All kurslitteratur ska vara tillgänglig i god tid innan kursstart.
Kursböcker får inte bekostas med KI medel, men många kursböcker är tillgängliga som e-bok via KIB. Läs mer om tillgängligheten av e-böcker och hur du i kursplattformen kan länka till bibliotekets resurser.

Att revidera en kursplan

En kursplan behöver enbart revideras om innehållsmässiga ändringar behöver göras.

Obs: Om ändring av kurstitel, antal hp eller kursansvarig institution behöver göras ska istället en ny kursplan skapas. Ett nytt kursnummer genereras då, liksom en ny unik kurskod i Ladok.

Om enbart namn på kursansvarig eller kontaktpersoner ska ändras, görs detta utan att revidera kursplanen. Se lathunden i KIWAS under Manual.

Avsteg från kursplan vid oförutsedda händelser

Avsnittet ”arbetsformer”, liksom examinationsform, i kursplanen bör helst vara formulerat på ett sådant sätt att campusundervisning inte är specificerat och därmed bindande, utan ger utrymme för viss flexibilitet vid oförutsedda händelser.

En oförutsedd händelse kan t ex vara smittspridning, naturkatastrof eller att en planerad och oersättlig föreläsare är akut förhindrad att resa, vilken innebär att kursen med kort varsel måste planeras om till distansundervisning för att undvika att den måste ställas in.

Om kursplanen är utformad på ett sådant sätt att arbetsformer och examinationsform behöver ändras för att brådskande ställa om till distansundervisning, kan ett beslut om avsteg från kursplanen fattas, förutsatt:

att det gäller speciella och oförutsedda händelser (enligt ovan)
att det inte finns tid för en ordinarie revidering av kursplan, enligt rådande deadlines
att ändringar enbart gäller undervisnings- och examinationsform.

Avstegsbeslut ska inte användas till följd av att man missat ordinarie deadline för revidering av kursplan.

Kursansvarig ansvarar för att ett beslutsunderlag, innehållande en beskrivning av gjorda ändringar i förhållande till fastställd kursplan, bereds och skickas till handläggare i KPK (via doctoralcourses@ki.se) för godkännande av KPK-ordförande. Ett avstegsbeslut ska i möjligaste mån fattas innan kursen ges.