Att designa en kurs för meningsfullt lärande

1. Förutsättningar

a) Vilka är studenterna? (Antal, förkunskaper och erfarenheter, motivation, kulturell bakgrund mm).
b) I vilket sammanhang ges denna kurs? (när under utbildningen, valbar eller obligatorisk kurs, vilka förkunskaper behövs, hur knyts kursen ihop med andra kurser mm).
c) Vilka generella kompetenser bör denna kurs ge studenter tillfälle att träna på? Kommer kursen tidigt - ska denna kurs introducera något som andra ska bygga vidare på?).
d) Vilka yttre förutsättningar för lärandet finns tillgängliga? (salar, laborationer, grupprum, lärare mm).
e) Vilka är ni lärare? (erfarenhet av undervisning och kursplanering, syn på lärande och undervisning mm). 

2. Avgränsa kursens innehåll

a) Fundera över vad som är absolut nödvändigt att studenterna lär sig under kursen. Vilka är de centrala idéerna, färdigheterna, principerna eller sambanden som studenterna måste ha med sig? Det är kring detta centrala stoff som kursinnehållet bör byggas.
b) Vad kan ni ta bort för att undvika ”curriculum overload”?
c) Nästa gång kursen ges - fråga studenterna vad de anser är det viktigaste kursen handlar om samt vad studenterna anser kan tas bort. Stämmer det överens med er lärares uppfattning?

3. Identifiera lärandemål ⁽³⁾

a) Vad vill ni att studenterna ska kunna göra/utföra efter kursen?
b) Vad måste studenterna kunna förstå för att utföra de saker ni listat under 2a?
c) Ska studenterna ha utvecklat ett visst förhållningssätt?
d) Se över kursens mål och analysera dem med hjälp av till exempel SOLO-taxonomin ⁽⁴⁾. Var i taxonomin hamnar målen? Kan målen formuleras så att ni hamnar högre i taxonomin?
e) Fokuserar våra lärandemål på nyckelbegrepp och centrala förmågor? Om inte - revidera. Lärandemålen bör inte ta upp alltför detaljerade fakta.

^{3: Se även Medical Education Guide nr 2: Att formulera lärandemål: Några praktiska tips.
4: SOLO-taxonomin (Biggs, 2003a) är en god hjälp när man ska skriva mål. För att designa en kurs för meningsfullt lärande är det viktigt att inte fastna i för faktafokuserade mål och aktiviteter. Detta styr studenterna mot ett kortsiktigt pluggande på fakta, istället för att gå vidare och försöka förstå hur de hänger ihop.}

4. Bedömning av lärandemålen - examinationen

a) Hur vet ni att studenterna uppnått lärandemålen? (På vilket sätt kan ni avgöra om de kan göra/utföra och förstå det som ni listat under punkt 2?).
b) Gå igenom varje lärandemål ovan och diskutera vilken information ni lärare behöver för att kunna avgöra om varje enskild student har nått målen.
c) Hur kan ni urskilja skillnader i kvalitet, det vill säga hur väl de utfört till exempel en undersökning av en patient eller besvarat en komplex skrivningsfråga.
d) Hur kan ni få in formativ ⁽⁵⁾ examination under kursen? Vilka former är lämpliga? (Själv- och kamratbedömning, loggbok, duggor, lärar- och kamratåterkoppling på praktiska moment m.m. Det finns en uppsjö av olika varianter. Se resurslistan i slutet av guiden.).
e) Vilka former av summativ ⁽⁶⁾ examination bör ni ha under kursen? (skriftlig examination, muntlig examination, praktiska prov, portföljer, projekt, etc).
a) Gör studenterna saker som ni bedömer, men som inte finns med i lärandemålen? Om ja, bör ni revidera lärandemålen?

^{5: Formativ examination ges under kursens gång i syfte att veta hur det går för studenterna, men ävensom en hjälp för lärandet. Duggor kan vara en form av formativ examination. Tänk på att även dessa måste stämma överens med lärandemålen och läraktiviteterna!
6: Summativ examination ges i slutet av en kurs. Den summativa examinationen kan vara imånga olika former men ska ge ett underlag för läraren att bedöma om studenten nått lärandemålen. Summativ examination har både en lärandefunktion och en kontrollfunktion.}

5. Fundera kring läraktiviteter

a) Vad låter ni vanligtvis studenterna göra under kursen? (sitta med på föreläsningar, utföra praktiska övningar, seminarier, grupparbeten, projektarbeten, problemlösning enskilt eller i grupp, med mera). Hur aktiva är studenterna? (lyssna, läsa, diskutera, utföra, göra).
b) Varför har ni med dessa aktiviteter? På vilket sätt anser ni att studenterna uppnår lärandemålen med hjälp av dessa aktiviteter? Vilken grund har ni för det?
c) Vilka alternativa aktiviteter skulle ni kunna ha för att hjälpa studenterna att uppnå våra lärandemål? (Se resurslistan sist i guiden för inspiration).
d) Om läraktiviteterna inte stämmer överens med lärandemålen - ska ni ändra målen eller aktiviteterna? Tänk då på att det är meningsfullt lärande som ska stimuleras, så om aktiviteterna är för fokuserade på att bara plugga in fakta - medan målen beskriver att studenter ska kunna använda sina kunskaper genom att analysera något – då ska aktiviteterna ändras. Om det är tvärtom, då ska målen ändras.

6. Välj lämpliga undervisningsformer och metoder

a) Hur kan ni lärare hjälpa studenterna att uppnå lärandemålen? Vilka undervisningsformer och metoder bör ni använda? Varför väljer ni dessa undervisningsformer?
b) Hur upplevs institutionens/klassrummets klimat av studenter och lärare? Kan detta påverkas? Hur bör det påverkas?

7. Sammanställ kursschema

a) Vilka aktiviteter bör komma först? Vilka aktiviteter bör komma i slutet av kursen? Här kan man med fördel ha lite mer begränsade uppgifter i början av en kurs och mer komplexa i slutet. Man kan även tänka på att koppla innehållet i föregående kurs i er kurs på något sätt. Detta hjälper studenter att ”plugga för livet och inte för tentan”, eftersom kunskaperna kommer till användning även utanför kursen.
b) Kommer kursens utformning att uppmuntra studenternas egen aktivitet? Om inte - revidera läraktiviteterna så att studenterna får möjlighet att vara mer aktiva.

8. Bedömning och betygskriterier

a) Läs igenom vad ni skrev kring punkt 3 om bedömning av lärandemålen. Formulera konkreta kriterier. Vad ser ni som lärare hos en student som inte uppfyller målen, det vill säga vad är inte godkänt?
b) Om målen är omöjliga eller svåra att formulera konkreta kriterier utifrån - skriv om dem.
c) Hur många betygssteg har vi på kursen? Formulera konkreta kriterier för samtliga betygssteg. En hjälp i arbetet kan vara att skriva en bedömningsmall (eng. rubric, se resurslistan).
d) Om kriterierna inte fungerar när ni ska använda dem i bedömningen, måste de revideras.Ofta behövs det ett par revideringar innan man har lyckats formulera riktigt bra och användbara kriterier. Tänk på att kriterier för godkänt ska kommuniceras till studenterna så att de vet vad som krävs för att bli godkänd.

9. Utvärdering

a) Hur ska kursen som helhet utvärderas? Vilken information behöver ni för att kunna utveckla kursen?
b) Vilken information behöver ni under kursens gång? (hur uppfattar studenterna kursen, är målen tydliga, har de lärt sig det de ska, hjälper lärarna studenterna att uppnå målen mm).
c) Hur ska ni få den informationen? (intervjuer, klassrumstekniker, återkoppling från kollega, formulär med mera).