Kursplaner för forskarutbildningskurser

Samtliga forskarutbildningskurser vid Karolinska Institutet skall ha en kursplan, fastställd av Kommittén för utbildning på forskarnivå. Kursplanen omfattar kursens innehåll, syfte, lärandemål, arbetsformer och bedömning. Här beskrivs kursplanens olika delar och vad du ska tänka på när du skriver dessa.

Vill du bli bättre på att designa en kurs?

Kursen i kursdesign rekommenderas både dig som planerar en forskarutbildningskurs för första gången och dig som redan har erfarenhet som kursgivare på forskarnivå.

Ett kursplansförslag som skickats in via Fubas kommer att granskas och återkoppling skickas via via systemet. Den färdiga kursplanen fastställs sedan i Fubas. Fastställda kursplaner kan sökas fram i systemet.

Varje kursplan tilldelas en kurskod som förs över till systemet för studiedokumentation, Ladok.

Kursplanen kopplas i Fubas till en kursinformation och ett kurstillfälle (såvida inte kursen enbart är tillgänglig för deltagare i en forskarskola) som innebär att kursen utannonseras i kommande kurskatalog.

Samtliga kurser har ett kurstillfälle i Ladok på vilket de antagna kan registrera sig före kursstart och få resultaten inrapporterade efter genomförd kurs.

Nedan följer viktig information om vissa av kursplanens delar. Mer information hittar du i manualen för hur du skapar en kursplan i Fubas, samt i systemets hjälptexter.

Förkunskapskrav

Förkunskapskrav avser krav som den sökande måste uppfylla för att denne ska vara aktuell för antagning till kursen (tidigare kallat särskild behörighet).

Detta ska inte förväxlas med urvalskriterier (vilka anges i kurstillfället).

Kursens syfte

Kursplanens avsnitt om kursens syfte ska ge en kort övergripande beskrivning av varför kursen ges. Faktarutan nedan presenterar mer i detalj hur syftet med kursen bör utformas, i förhållande till kursens lärandemål.

Syfte kontra lärandemål

Kursens syfte beskriver kursens övergripande mål och ska svara på frågor som "Varför ges denna kurs" eller "Hur är den här kursen användbar för deltagarna". Ett välformulerat syfte kommer att hjälpa den potentiella deltagaren att snabbt förstå vilken typ av kompetens som kan erhållas genom kursen och helst göra deltagaren motiverad.

Syftet med kursen ska vara formulerat på en övergripande nivå och därmed även täcka in kunskaper, färdigheter och attityder som kanske inte uttryckligen bedöms eller helt uppnås under kursen. Typiska exempel på sådana kompetenser kan vara generiska färdigheter, såsom förmåga att tänka kritiskt, skriva akademiskt och agera på ett etiskt och/eller hållbart sätt, även när dessa aspekter inte ingår i de mer specifika lärandemålen.

Lärandemålen, å andra sidan, beskriver kompetenser som kursdeltagaren behöver uppvisa i en examination. Lärandemålen ska uttrycka vad studenten förväntas kunna vid kursens slut och dessa ska därmed också examineras.

Kursens syfte bör vara ganska kortfattat för att en potentiell kursdeltagare snabbt ska kunna förstå vad hen kan få ut av kursen. Mer detaljerade beskrivningar av lärandemålen, kursens innehåll och undervisnings- och lärandeaktiviteter kan ges inom andra områden av kursplanen.

En formulering av kursens syfte ska vara relativt kortfattad och inspirerande! Här följer några exempel på hur detta kan skrivas (dessa är något modifierade från faktiska kursplaner och endast avsedda som just exempel):

Exempel på syfte

“The purpose of the course is to enable doctoral students to obtain a basic understanding of statistical methods and the fundamental principles of statistical inference and to develop their skills of using statistical software for data analysis.”
“The course aims to provide you as a participant the possibility to acquire a fresh perspective on the cell cycle and advanced approaches that researchers are taking to study this fascinating topic, to stimulate your curiosity and to inspire your own research. The purpose is also to help you practice key academic skills that you will need throughout your career, such as learning from scientific presentations, proposing experiments, and providing constructive criticism.”
“This course is given to show students how to get inspiration from several different disciplines and techniques and apply it to their own infection biology research. Through examples of cutting-edge technologies and their applications across a broad range of infection biology fields, students are encouraged to think about how such techniques can be translated into new applications. The course will also teach participants to critically appraise presentations, to ask and answer questions orally.”

Lärandemål

Lärandemålen skall skrivas utifrån doktorandens perspektiv. En användbar metod är att börja lärandemålen med: "I slutet av kursen förväntas doktoranden kunna..." och därefter i punktform och med examinerbara aktiva verb (handlingsord) ange vad kursdeltagarna förväntas kunna uppvisa att de uppnått.

Undvik ord som veta, förstå, lära, uppskatta eftersom de i allmänhet inte är tillräckligt specifika för att vara mätbara, men använd gärna termer som t.ex. förklara, diskutera, beskriva, design, ge konstruktiv kritik.

Lärandemål, läraktiviteter och bedömning (examination) måste hänga ihop och vara samstämmiga. Detta kallas för konstruktiv länkning (constructive alignment) (Biggs, 2003). Konstruktiv länkning innefattar:

Att avsiktligt bestämma mål för vad studenterna ska lära sig och hur de kommer att visa att de uppnått dessa lärandemål och att tydligt kommunicera dessa till studenterna,
Att designa undervisnings- och inlärningsaktiviteter så att studenterna får återkoppling och övning i att uppnå dessa lärandemål,
Att skapa bedömningssätt som gör det möjligt för studenter att visa att de har uppnått lärandemålen och gör det möjligt för lärarna att bedöma hur väl dessa resultat har uppnåtts.

Se Biggs, J. (2003). Teaching for Quality Learning at University. (2nd Ed.) Buckingham: Society for Research into Higher Education and Open University Press.

Guide för hur du formulerar lärandemål

Former för undervisning och lärande

Formulera gärna kursens former för undervisning och lärande på ett sådant sätt att campusundervisning inte är specificerat och därmed bindande, utan ger utrymme för viss flexibilitet vid särskilda omständigheter (se nedan under Avsteg från kursplan).

Obligatoriska moment

Om det finns krav på närvaro under visa delar av kursen (t ex seminarier, laborationer) för att kunna uppfylla lärandemålen, ska detta anges under obligatoriska moment. Det ska också framgå om, och i så fall hur, frånvaro kan kompenseras. Undvik att ange obligatorisk närvaro i procent.

Former för bedömning

Kursens slutexamination måste vara en summativ bedömning och hänga ihop med och vara samstämmig med kursens lärandemål och läraktiviteter (detta kallas konstruktiv länkning/constructive alignment). Konsultera gärna KI-resursen Designing Assessments som erbjuder vägledning, förslag och inspiration för utformande av bedömning/examination.

Information om examinator och examination.

Kurslitteratur

Sist i kursplanen anges den litteratur och andra läromedel som är aktuell för kursen. Tänk på följande när du skriver detta avsnitt:

Ange vad som är rekommenderad och vad som är obligatorisk kurslitteratur. Det vanligaste är att all kurslitteratur är rekommenderad.
Antalet sidor ska vara i förhållande till tid tillgänglig för inläsning. När det inte är ett kräv att en hel bok ska läsas bör det i stället anges vilka bokkapitel som avses eller ska det anges att boken kan användas som referenslitteratur.
Skriv gärna litteraturhänvisning enligt en enhetlig referensstil, till exempel enligt APA eller Vancouver, se skriva referenser.
För återkommande kurser kan det vara bra att skriva ”senaste version” när det gäller böcker och annan text som brukar revideras kontinuerligt. Detta för att undvika den administrativa processen att behöva revidera kursplanen inför varje gång kursen ska ges.
Det är relativt vanligt att studenter kan välja några aktuella publikationer från en lista för en kursuppgift. Ytterligare specificering distribueras via kursens lärplattform. En hänvisning till webbsidor kan vara praktisk för studenter, men det händer ganska ofta att webbsidor inte längre är tillgängliga. För att undvika ständig revidering av kursplanen är det bättre att hänvisa till webbsidor i kursens lärplattform där kursgivaren själv kan uppdatera inför nästa kurstillfälle.
All kurslitteratur ska vara tillgänglig i god tid innan kursstart.
Kursböcker får inte bekostas med KI medel, men många kursböcker är tillgängliga som e-bok via KIB. Läs mer om tillgängligheten av e-böcker och hur du i kursplattformen kan länka till bibliotekets resurser.

Att revidera en kursplan

En kursplan bör inte revideras inför varje gång kursen ska ges, utan enbart om innehållsmässiga ändringar behöver göras.

Obs: Om ändring av kurstitel, antal hp eller kursansvarig institution behöver göras ska en ny kursplan skapas. Kursplanen får då en ny kurskod.

Se anvisningar i manualen för att revidera kursplan.

Avsteg från kursplan vid särskilda omständigheter

Kursens utformning, inklusive examinationsform, bestäms i kursplanen. Alla ändringar av kursplanen kräver ett beslut av aktuell fastställare (ordförande i Kurs- och programkommittén (KPK), på delegation från Kommittén för forskarutbildning). Normalt sett görs dessa ändringar i form av revideringar av kursplan, inför en beslutad deadline varje termin. Vid särskilda omständigheter kan ett brådskande beslut om avsteg från kursplanen fattas. Detta ska dock bara ses som en tillfällig åtgärd tills att kursplanen kan revideras enligt ordinarie rutiner och tidsplan.

Särskilda omständigheter kan vara:

En oförutsedd händelse, t ex smittspridning, naturkatastrof eller att en planerad och oersättlig föreläsare är akut förhindrad att resa, vilken innebär att kursen med kort varsel måste planeras om till distansundervisning för att undvika att den måste ställas in.
En uppenbar risk att det planerade upplägget för skriftliga uppgifter och/eller examination kan missbrukas för fusk (t ex med användande av AI-verktyg) och därför behöver ändras eller kompletteras.

Om kursplanen är utformad på ett sådant sätt att arbetsformer eller examinationsform behöver ändras, kan ett beslut om avsteg från kursplanen fattas, förutsatt:

att det gäller speciella och oförutsedda händelser (enligt ovan)
att det inte finns tid för en ordinarie revidering av kursplan, enligt rådande deadlines
att ändringar enbart gäller former för undervisning och lärande och/eller examinationsform.

Ett beslut om avsteg från kursplan ska ses som en tillfällig och brådskande åtgärd. Om ändringen inte enbart ska gälla kurstillfället i närtid ska kursplanen revideras enligt ordinarie rutiner och tidsplan, innan kursen utannonseras nästa gång.

Avstegsbeslut ska inte användas till följd av att man missat ordinarie deadline för revidering av kursplan.

Kursansvarig ansvarar för att ett beslutsunderlag, innehållande en beskrivning av gjorda ändringar i förhållande till fastställd kursplan, bereds och skickas till handläggare i KPK (via doctoralcourses@ki.se) för godkännande av KPK-ordförande. Ett avstegsbeslut ska i möjligaste mån fattas innan kursen ges.

Avstegsbeslutet diarieförs och arkiveras av handläggaren för KPK. Kursgivaren bevarar en kopia i kursakten.