Säkerhetskyddsanalys
Säkerhetsskydd innebär skydd av säkerhetskänslig verksamhet eller uppgifter - mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten.
Som myndighet gör KI säkerhetsskyddsanalyser för att bedöma behovet av åtgärder kopplat till säkerhetsskyddslagen. Syftet är att fastställa om någon del av verksamheten bedöms vara säkerhetskänslig med avseende på Sveriges säkerhet, och vad som i så fall behöver göras.
Säkerhetsskyddsanalys görs för dataskydd, IT-säkerhet, fysisk säkerhet och informationssäkerhet.
Vem ska göra säkerhetsskyddsanalys?
Myndigheter och privata aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, utifrån säkerhetsskyddslagen, ska utreda behovet av åtgärder och dokumentera det i en säkerhetsskyddsanalys. Säkerhetsskyddsanalysen är viktig för ett strukturerat och systematiskt säkerhetsskyddsarbete och är en förutsättning för att kunna vidta nödvändiga åtgärder.
Säkerhetsskyddsanalysen ska ge svar på:
- Vad som ska skyddas?
- Mot vad, varför behövs skyddet?
- Hur ska det skyddas?
Säkerhetskänslig verksamhet
Säkerhetskänslig verksamhet är sådan som är av betydelse för Sveriges säkerhet enligt följande kategorier:
- Sveriges yttre säkerhet
- Sveriges inre säkerhet
- Nationellt samhällsviktig verksamhet
- Verksamhet av betydelse för Sveriges ekonomi
- Verksamhet som kan generera skada på annan säkerhetskänslig verksamhet
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), eller som skulle ha omfattats av sekretess enligt den lagen om den hade varit tillämplig.
Det skulle till exempel kunna vara ett projekt som hanterar information om säkerhetskänslig verksamhet som bedrivs av en annan organisation eller extern part.
Läs mer om säkerhetsskyddsanalys i säkerhetspolisens vägledningar under Länkar.