KI:s krisorganisation och krisledning

En väl fungerande krisorganisation är viktigt för att kunna hantera särskilda händelser/kriser och minimera skadeverkningar för KI:s verksamhet, medarbetare, forskare och studenter. För det finns riktlinjer för organisationen, kompletterat med krisplaner.

För att kunna hantera en särskild händelse/kris finns dokumentet "Riktlinjer för Karolinska Institutets krisorganisation och krisledning". De ska underlätta arbetet med att organisera en beslutskraftig krisorganisation.

Förmågan att hantera en särskild händelse/kris handlar mycket om att förbereda sig på att hantera det oväntade. Varje händelse är unik och så är också hanteringen. 

Det är viktigt att det finns beredskap på arbetsplatsen - inte bara för att ge första hjälpen vid olyckor och sjukdom, utan även för att tillgodose det behov av psykiskt och socialt omhändertagande som uppstår hos arbetstagare och studenter som på olika sätt drabbas av akuta kriser, olyckor eller andra allvarliga händelser. 

Vad är en särskild händelse/kris?

En särskild händelse är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurser måste organiseras, ledas och användas på ett särskilt sätt.

En kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av verksamheten. Krisen uppstår ofta oväntat och utan förvarning.  

Några exempel:

Plötslig: En plötslig händelse kan vara en olycka, ett dödsfall, en brand eller en skada på infrastruktur. Hanteringen sker direkt i samband med händelsen och krisen är ett faktum.

Smygande: En kris kan byggas upp successivt genom en rad indikationer och händelser med koppling till varandra. Berörda inom KI har sannolikt redan redan kännedom om dessa, men har inte nödvändigtvis identifierat dem som en kris ännu. En samlad bedömning av händelseutvecklingen avgör om det är en kris.

Förtroendekris: Vid en förtroendekris är det KI:s trovärdighet som blir ifrågasatt. En sådan särskild händelse skulle till exempel kunna utlösas av bedrägerier, korruption och misskötsel av offentliga resurser, ogrundade eller felaktiga beslut eller oredlighet. En förtroendekris utvecklas ofta successivt och kan få ett mycket snabbt händelseförlopp.

En kris kan uppstå var som helst och hanteras i första hand av den ordinarie verksamheten. Först när händelsen inte kan hanteras med ordinarie tillgängliga resurser så eskaleras den till lokal eller central krisledning.

Åtgärder i ett akut läge

Om händelsen är av större karaktär och drabbar liv, hälsa och egendom – larma 112. När 112 kontaktas ska väktarfunktionen informeras via telefon:

  • Campus Solna: 08-524 864 29
  • Campus Flemingsberg: 08-524 860 60

Därefter ska krisledning kontaktas och initieras.

Central krisorganisation på KI

En central krisledning ska finnas på central nivå och utses av rektor/universitetsdirektör eller den som verkar i dess ställe. Den centrala krisledningen bemannas med funktioner som har ett centralt, strategiskt och operativt ansvar.

Grundprincipen är att krisledningen inte ska vara för stor. Krisledare för central krisledning får adjungera in funktioner vid behov.

Rektor är ytterst ansvarig för krisorganisationen och krisledningen på KI och ansvarar för krisledning på central krisledningsnivå.

Lokal krisorganisation på KI

En lokal krisledning ska finnas på institutionsnivå och utses av prefekten. Den aktiveras när en händelse inte kan hanteras inom den ordinarie verksamheten eller riskerar att eskalera till en sådan situation. Det är bättre att aktivera krisledningen för ofta än tvärtom.

Prefekten är ytterst ansvarig för krisorganisationen och krisledningen på institutionen och ansvar för krisledning på lokal krisledningsnivå.

Stöd

Som arbetstagare på KI har du möjlighet att få stöd i händelse av en kris. Vid behov av krisstöd tar du kontakt med närmaste chef eller HR-ansvarig på din institution. Studenter kontaktar kursansvarig eller studenthälsan.

Vid större krissituationer som exempelvis svårare olyckshändelser, allvarliga hot, naturkatastrofer, brand träder KI:s krisorganisation in.

Riktlinjer och krisplaner

Nedan finns riktlinjer för krisorganisation och krisledning. De kompletteras med krisplaner för hur arbetet på central och lokal nivå ska organiseras.

Krishanteringsplanen revideras vid behov, ansvarig är säkerhetschefen.

Dokument

Mer information för inloggade medarbetare

Det finns mer information för dig som arbetar i följande grupper

  • C4.Neurovetenskap
  • C7.Lärande, Informatik, Management och Etik
  • C8.Medicinsk epidemiologi och biostatistik
  • H5.Laboratoriemedicin
  • K1.Molekylär medicin och kirurgi
  • K6.Kvinnors och barns hälsa
  • OF.Odontologi
  • OV.Universitetstandvården
Logga in med KI-ID
MH
Innehållsgranskare:
2024-09-24