Strukturerade lärandeaktiviteter - Peer learning

En strukturerad lärandeaktivitet med peer learning kan se olika ut men oftast ingår delarna: planering, avstämning, utförande och uppföljning. Här kan du inspireras av textexempel på lärandeaktiviteter tillhandahållna av handledare för handledare i VIL - att använda rakt av eller i modifierad form.

Peer learning kan ske genomgående i en hel verksamhet, exempelvis vid en studentenhet med peer learning. I sådana fall genomsyras hela verksamheten av peer learning som pedagogisk metod.

Det är också möjligt att ha inslag av peer learning i olika utsträckning i en verksamhet genom att använda en eller flera strukturerade lärandeaktiviteter. Det innebär att studenter med lärandemålen som grund lär av och med varandra i en specifik aktivitet eller ett specifikt moment.

Exempel på moment eller aktiviteter som lämpar sig för peer learning:

  • in- och utskrivning av patient
  • planering och genomförande av ”ronder”
  • delegering av olika arbetsuppgifter
  • hantering av teknisk apparatur
  • hjälpmedelsutprovning
  • bemötande
  • provhantering
  • undervisning av vård- och omsorgspersonal
  • gemensamt hembesök
  • dokumentation och journalföring
  • patient -och anhörigutbildningar eller undervisning i grupp
  • det svåra samtalet
  • färdighetsträning

Exempel på olika peer learning processer

Den övre bilden nedan beskriver ett peer learning-flöde som är ganska vanligt, där studenterna förbereder sig tillsammans, utför ett moment och sedan reflekterar över hur det gick med mer eller mindre stöd från en handledare i processen.

Peer teaching eller tutoring som syns i den nedre bilden kan vara bra att använda när en handledare måste vara med initialt vid genomförandet av ett moment. Det kan exempelvis handla om situationer som inte lämpat sig för förberedande träning i säker miljö.

Exempel på en peer learningprocess med två studenter som lär av och med varandra med mer eller mindre stöd från sin handledare.
Exempel på en peer learningprocess med två studenter som lär av och med varandra med mer eller mindre stöd från sin handledare. Foto: Helena Brodin
Exempel på peer tutoring eller peer teaching.
Exempel på peer tutoring eller peer teaching. Foto: Helena Brodin

Exempel på strukturerade lärandeaktiviteter 

Exemplen kommer från olika verksamheter och professioner, använd som de är eller modifiera så att det passar i din verksamhet.

Barnmorskestudent barnmorskemottagning

Fysioterapeutstudent termin 3

Fysioterapeutstudent termin 6

Läkarstudent termin 4

Läkarstudent termin 6

Specialistsjuksköterskestudent anestesi

Specialistsjuksköterskestudent skolhälsovård 

Studenternas roll och ansvar

  • Identifiera, eventuellt tillsammans med handledare, lärandebehov och planera en aktivitet som är vanligt förekommande i verksamheten och som utgår från kursens lärandemål. Det rekommenderas att ha nedbrutna specifika mål för själva aktiviteten.
  • Inhämta kunskap, teoretiskt och praktiskt.
  • Bestämma rollfördelning i studentparet så som observatör och utförare, alternativt att aktiviteten görs tillsammans.
  • Förbereda moment och i förekommande fall informera patienten och närstående.
  • Stämma av med handledaren innan momentet utförs, ibland kallat förhandledning.
  • Justera det planerade tillvägagångssättet, och förbereda sig samt ha handlingsberedskap för olika scenarion.
  • Genomföra aktiviteten utefter de redan bestämda rollerna.
  • Planera och genomföra återkoppling efter de i förväg bestämda förutsättningarna samt reflektera tillsammans i studentparet. Handledaren kan vara med initialt eller ansluta.

Handledarens roll och ansvar

  • Leda studenterna genom arbetet och stödja processen samt planeringen.
  • Tillse att momentet ligger på rätt utmaningsnivå för studenterna och är relevant i förhållande till lärandemål.
  • Finnas lättillgänglig som stöd.
  • Visa var information och material finns.
  • Stämma av med studenterna innan utförandet. Detta ger handledaren möjlighet att bedöma vilket stöd som studenterna behöver samt ta ställning till eventuella säkerhetsaspekter och ha handledningsberedskap för oförutsedda händelser.
  • Följa upp studentens lärande med korta avstämningar och schemalagd återkoppling och eventuell loggbok på kontinuerlig basis.
  • Vara med vid utförandet vid behov.
  • Utvärdera och reflektera tillsammans med studenterna.
  • Utefter lärandemålen gör en individuell bedömning av studenternas utförande.
  • Vara mer aktiv i början och bli mer iakttagande och observerande i slutet.

Bedömning

Vid Peer learning övar studenten på att bedöma inte bara sin egen prestation utan också sin medstudents i förhållande till lärandemål. Det innebär att studenterna behöver öva på att ta och ge återkoppling på ett strukturerat och konstruktivt sätt. Studenterna planerar sin läraktivitet så att det är tydligt vad som ska återkopplas på, liksom var och hur återkopplingen ska ske.

Rollerna i aktivitetsutförandet behöver planeras och vara uttalade, finns det exempelvis en observatör under en läraktivitet behöver dess uppgifter formuleras tillsammans, vad är det som ska bedömas och ges återkoppling på? Peer learning ger möjlighet till fler återkopplingstillfällen när studenter tränar ett moment, men det är handledaren som bedömer måluppfyllelse som grund för betygsättning. Det kan göras genom direkt observation, men genom studenternas reflektion efter genomförandet kan handledaren också få en uppfattning om vad studenterna har förstått.

Det är viktigt för handledaren att se studenterna som enskilda individer och inte som en enhet och att studenterna får enskild återkoppling på sin prestation i förhållande till lärandemål  även från handledaren. Det är handledaren som ansvarar för det slutgiltiga underlaget för bedömningen som skickas in till lärosätet.

Utmaningar med peer learning

Peer learning kan vara utmanande, det som ofta nämns i relation till det är när studenterna inte är på samma kunskapsnivå, om de inte är lika motiverade eller om någon tar mer plats i samarbetet. En ickefungerande samarbetsrelation kan då växa fram, något som handledaren behöver vara observant på och identifiera tidigt för att kunna utveckla sätt att lösa det på, gärna i samarbete med studenterna. Det kan röra sig om att följa en struktur gällande vem av studenterna som gör vad under en aktivitet, ska en observera och den andra vara aktiv eller ska den ena assistera den andra? Om det är uppgjort innan och det finns en plan att relatera till så kan det underlätta för handledaren att gå in och styra upp samarbetet under aktiviteten vid behov. 

Eventuellt behöver handledaren se studenterna i enskilda aktiviteter för att kunna bedöma förmåga att nå lärandemålen, de åtgärder och handledningsstrategier som används behöver utvärderas och vid behov justeras.

Fördjupningslitteratur 

Stenberg, M. (2017). Peer learning. I Sandberg, H (red). Pedagogik för sjuksköterskor. Studentlitteratur.