Strukturerad lärandeaktivitet Anestesisjuksköterska

Peer learning aktivitet: Intubation med videolaryngoskop

Studenternas program och termin

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning anestesisjukvård, termin 2

Lärandemål för aktiviteten

Att tillsammans med studiekamrat intubera patient med hjälp av videolaryngoskop och Frova-ledare

Vald aktivitet utifrån kursmål/lärandemål

1. kunna principer för hantering av den svåra luftvägen
2. kritiskt värdera och analysera sin egen roll samt kommunikation och samarbete i det interprofessionella teamet

Lärandeaktivitet

Intubation är en lärandeaktivitet som är ständigt återkommande under studenternas VFU-period och är därför en lämplig aktivitet att kunna se framsteg i.

Lärandeaktiviteten kan progrediera enligt följande:

1. Teoriinhämtning: Kurslitteratur med fokus på luftvägarnas anatomi, luftvägsföreläsning, SFAIs algoritm för den svåra luftvägen, Youtube-filmer som visar användning av videolaryngoskop och Frova-ledare.
2. Introduktion: Handledaren ger en kort introduktion där olika situationer gås igenom där hjälpmedlen kan komma till användning. Handledaren demonstrerar därefter hjälpmedlen där handhavande och funktion gås igenom. Därefter får studenterna själva klämma och känna på hjälpmedlen och prova hur de fungerar.
3. Observation: Studenterna får börja med observera när handledare/narkosläkare intuberar med hjälp av hjälpmedlen. Handledaren förklarar handhavande och olika luftvägsstrukturer under momentets gång, förväntade problem och risker.
4. Utförande under handledning: Här får studenterna var för sig använda hjälpmedlen under guidning av handledaren. Handledaren är den som assisterar.
5. Självständigt utförande: Studenterna intuberar själva med hjälp av hjälpmedlen. De turas om gällande rollfördelning, där den ena studenten intuberar och den andra assisterar. Här är det viktigt med ett gott samarbete och en tydlig kommunikation med teamet vilket studenterna får möjlighet att öva på.

Förberedelse

Innan patient tas in på sal får studenterna redogöra för sin luftvägsplanering och gå igenom de hjälpmedel de tänkt använda. De får även redogöra för sin rollfördelning och berätta vem som ska göra vad. Här görs även en plan B upp tillsammans med narkosläkaren om det skulle uppstå oväntade svårigheter med luftvägen.

Utförande och roller

I början av VFU får stunderna börja med att observera handledare/narkosläkare. När de blivit varmare i kläderna får de själva prova intubera med hjälp av hjälpmedlen, där den ena intuberar och den andra assisterar. Handlededaren (och narkosläkaren) är nära till hands för att guida vid behov och svara på frågor, men också för att vara redo att ta över om patientsäkerheten äventyras. Under VFU skiftar studenterna roller så att de får prova på båda delarna.

Utvärdering och reflektion

Efter momentet får studenterna feedback från både handledare och studiekamrat om hur de upplevde situationen och hur tydlig kommunikationen var. Vid tillfälle görs en djupare reflektion utifrån Gibbs reflektionscykel där studenter och handledare diskuterar utifrån:

• Beskrivning: Vad hände?
• Känslor: Vad tänkte du? Vad kände du?
• Värdering: Vad var positivt? Vad var negativt?
• Analys: Vad kan du lära dig av det här?
• Slutsats: Kunde du gjort något annat?
• Handlingsplan: Om det hände igen, vad skulle du göra då?

Bedömning

Karolinska institutet använder bedömningsformuläret BeVut för hela kursmålet där kriteriet för godkänt är att studenten självständigt ska kunna utvärdera patientens luftväg och visa på kunskaper om luftvägsvagnens innehåll. BeVut innehåller också en checklista där ett av momenten är att studenten ska ha utfört intubation med enkla hjälpmedel vilket kan uppnås i fyra steg; Teoretisk förankring – Medverkat – Utfört under handledning – Självständigt utfört. Under lärandeaktiviteten kan alla fyra stegen följas och bedömas. En bedömning kan göras på studenternas teoretiska kunskap kring luftvägarnas anatomi och de principer som finns för hantering av den svåra luftvägen enligt SFAIS luftvägsalgoritm, deras förståelse för hjälpmedlens funktion och om de kan hantera dem på ett korrekt och patientsäkert sätt. Bedömning av studentens kommunikativa förmåga och samarbete med teamet kan också bedömas, då momentet kräver en tydlig kommunikation med både handledare och narkosläkare. Lärandeaktiviteten möjliggör för en formativ bedömning av studentens lärande, där feedback ges under lärandeaktivitetens gång.

Handlingsberedskap

På sjukhuset sövs många multisjuka, äldre patienter, med mindre marginaler respiratoriskt och cirkulatoriskt. Alla patienter lämpar sig därför inte för den här typen av lärandeaktivitet och det gäller att tillsammans med narkosläkaren hitta lämpliga patienter. Tar lärandeaktiviteten för lång tid kan handledaren behöva avbryta om det anses patientosäkert. Om studenterna inte alls kan samarbeta kanske ett skifte av studentparen kan bli aktuellt, alternativt att studenterna var för sig får använda hjälpmedlen tillsammans med handledaren och då prova på att både vara den som assisterar och den som intuberar.

Aktiviteten sammanställd av Caroline Bergerson  caroline.bergerson@regionstockholm.se, anestesisjuksköterska Karolinska Solna  och modifierad till KI- UoL- ”Peer-learning Guiden” 2022.