Reflektion - Peer learning

Reflektion innebär att fundera, tänka igenom, begrunda och överväga hur en tänker på, ser på, förhåller sig till ett skeende och vad det innebär och betyder. För en student under VIL kan det vara att en händelse eller ett etiskt dilemma till exempel. I peer learning under VIL används reflektion som en del av processen, där såväl egen reflektion, reflektion tillsammans med annan student som reflektion med sin handledare ingår.

Reflektion brukar rekommenderas för studenters bearbetning av information - i syfte att öka förståelse och medvetenhet kring lärandeprocesser och professionell utveckling. Reflektion kan leda till nya insikter och tankar för både studenter och handledare kring hur och varför studenterna värderar vissa saker på ett sätt och även ge insikt om hur ens egna värderingar kan inverka på bedömningar eller de beslut som tagits i lärandeaktiviteten.

Avsätt tid för reflektion

En strukturerad och målmedveten reflektion kan därmed stödja studenterna att se sambandet mellan teori och klinik - vilket i förlängningen kan leda till fördjupad kunskap samt främja ett kritiskt förhållningssätt. Det behöver avsättas tid för reflektion under VIL och studenter och handledare behöver tillsammans planera hur den ska gå till.

Genom att reflektera tillsammans studenterna emellan kan studenters upplevelser utvecklas till erfarenheter och på så sätt bli en del av deras kunskapsbank i samband med en gemensam aktivitet utifrån specifika lärandemål. Genom att erfarenhet och upplevelser kopplas till ny kunskap kan samband mellan orsak och verkan bli mer synliga för studenten och den eller de studenten reflekterar tillsammans med.

Verktyg för stöd vid reflektion

Många handledare använder Gibbs reflektionscykel som stöd vid reflektion, men det finns även andra sätt att skapa struktur under reflektionsprocessen såsom Kolb och Schön. Reflekterande loggbok kan också vara en bra metod att använda.

Gibbs reflektionscykel: Beskrivning: Vad hände? Känslor: Vad tänkte du/ni? Vad kände du/ni? Värdering: Vad var positivt? Vad var negativt? Analys: Vad kan du/vi lära oss av detta ? Slutsats: Kunde du/vi gjort något annat? Handlingsplan: Om det händer igen
Bild på Gibbs reflektionscykel med de olika stegen: 1. Beskrivning: Vad hände? 2. Känslor: Vad tänkte du/ni? Vad kände du/ni? 3. Värdering: Vad var positivt? Vad var negativt? 4. Analys: Vad kan du/vi lära oss av detta? 5. Slutsats: Kunde du/vi gjort någonting annat? 6. Handlingsplan: Om det hände igen vad skulle du/vi göra då? Foto: Helena Brodin

Fördjupningslitteratur

  • Gibbs, G. (1988). Learning by doing: A guide to teaching and learning methods. FEU.
  • Kolb, D. A. (1984). Experiential learning: Experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall.
  • Silén, C., & Bolander Laksov, K. (2013). Att skapa pedagogiska möten i medicin och vård. Studentlitteratur.
  • Schön, Donald A. (1983). The reflective practitioner: how professionals think in action. New York: Basic Books
  • Wain, A. (2017). Learning through reflection. British Journal of Midwifery, 25(10), 662–666.