Verktyg för gemensam pedagogisk utveckling

På denna sida finns resurser och verktyg för att utveckla pedagogiken tillsammans med en grupp kollegor. Genom att ge medarbetare möjlighet att möta kollegor och utbyta idéer får ni stärkt gemenskap och samsyn i undervisningsuppdraget.

Vad innebär kollegialt lärande?

Kollegialt lärande innebär att professionell utveckling sker i grupp där man delar kunskaper och erfarenheter genom samtal och reflektion. Utvecklingen sker på ett systematiskt och strukturerat sätt och samtalen bygger på forskning och beprövad erfarenhet anpassat till den situation där lärandet sker. För att utveckling ska kunna ske behövs:

  • Ett tydligt mål och fokus
  • En tillåtande och respektfull social kultur
  • En organisatorisk struktur som ger tid och förutsättningar för att kunna omvandla nya idéer till undervisningspraktiker.

På denna sida har vi samlat samlat video, guider och verktyg som kan användas av grupper som vill utveckla lärandet tillsammans. I er process kan vi stötta med följande: 

  1. Kollegialt lärande och reflektion: Vi stöttar arbetsgrupper att reflektera kring sin praktik, med särskilt fokus på KI:s pedagogiska grundsyn och akademiskt lärarskap.
  2. Enklare och tydligare stödroller: Tillsammans undersöker vi hur roller som stöder pedagogisk utveckling kan fungera ännu bättre på KI.
  3. Nya vägar för utveckling: Genom att erbjuda workshops, webbinarier och verktyg vill vi hjälpa grupper med din undervisning.

Vilka grupper vänder sig kollegialt lärande till

  • Programgrupper som ska utveckla kurser
  • Institutioner som arbetar med kvalitetsuppföljning
  • Grupper som förbereder pedagogisk meritering
  • Handledare som vill utveckla sin praktik

Processen i tre steg för gemensam pedagogisk utveckling

Steg 1. Genomför självvärderingen 

Med hjälp av självvärderingar kan du syn på dina styrkor och utvecklingsområden, men också få en riktning för din egen pedagogiska utveckling. Våra självvärderingar är baserade både på KI:s pedagogiska grundsyn, åtta dimensioner av akademiskt lärarskap, samt KI:s pedagogiska meriteringsmodell. Dessa självvärderingar är individuella reflektionsverktyg för dig själv. Genom att göra den årligen synliggör du din utveckling, vilket är värdefullt inför samtal med kollegor eller chefer. Verktyget är standardiserat och passar inte alla roller, men försök ändå tolka påståendena utifrån din situation annars hoppar du över frågan.

Självvärdering finns från fyra olika perspektiv inom akademiskt lärarskap

Efter du har gjort självärderingen fundera över följande innan du träffar dina kollegor i grupp:

  • Vilka styrkor och vilka utvecklingsmöjligheter ser jag hos mig själv, utifrån enskilda påståenden?
  • Vilka styrkor och vilka utvecklingsmöjligheter ser jag, utifrån de fyra olika områden? (Student, Lärare, Kollegium, Organisation)
  • Vad vill jag utveckla och på vilket sätt?
  • Vad har mina reflektioner ovan för betydelse för mina kollegor och min arbetsgrupp?

Steg 2. Arbeta och analysera resultaten i grupp*

Ett kollegium kan vara formella grupperingar eller mer informella grupper. Det kan vara ämnesgrupper, kursgrupper, enhet eller pedagogiskt forum/råd. Det kan också vara kollegor som möts bara för att man ser nyttan av att samarbeta. Oavsett form, kan det vara bra att få en struktur på det utvecklingsarbete man gör. Kollegiet är ofta en bra resurs och miljö för pedagogisk utveckling. Via kollegiet kan vi utbyta tankar och erfarenheter, söka hjälp och stöd, men också utmana varandra och utvecklas vidare tillsammans. Det kan vara extra viktigt med ett stödjande kollegium när man är ny inom ett område. 

De kollegiala diskussionerna i analysen kan genomföras i tre steg

  1. Samla in deltagarnas egna reflektioner från självvärderingen. Låt varje lärare/handledare i kollegiet välja ut tre påståenden som de själva anser är viktiga och de har skattat sig högt på. Sedan väljer de också på samma sätt tre som de skattat sig lågt på. Sammanställ resultaten i gruppen.
  2. Analysera gruppens värden. Vilka är gruppens styrkor och utmaningar? Finns det särskilda områden som behöver stärkas inom gruppen? Finns det styrkor att använda i den utvecklingen?
    Hur kan vi i gruppen dela pedagogiska tips till varandra inom valda områden? Denna diskussion kan lämpligen genomföras i smågrupper och sammanställs sedan för hela gruppen.
  3. Sätt en målbild. Här sätter vi gemensamma mål för gruppen utifrån valda områden. Fundera speciellt om vi behöver lyfta vissa mer än andra. Prioritera. Även denna diskussion genomförs lämpligen i smågrupper och sammanställs sedan för hela gruppen.

Steg 3. Planering för att nå målen*

Utifrån de uppsatta målen diskuteras planen framåt:

  • Vilken kompetensutveckling behövs?
  • Behöver vi fördjupa oss tillsammans inom något område?
  • Vilka kunskaper har vi inom gruppen som vi kan använda?
  • Behöver vi anlita någon extern resurs, t.ex. föreläsare?
  • Finns det resurser som kan hjälpa oss: Litteratur? Filmer? Öppna kurser, MOOCs & Toolkits? Annat?
  • Vilken utbud finns inom Enheten för undervisning och lärande som passar oss?
  • Bör det finnas delmål? Vilka? Hur och när stäms de av? 

En konkret plan upprättas

Planen bör innehålla tider, ansvarsfördelning men även plan för uppföljning. Eventuellt sätts även delmål.

*Inför steg 2 och 3 kan ni ta stöd av enheten för undervisning och lärande. Enheten kan bistå med att leda gruppanalysen och sedan utifrån gruppens mål kan enheten eventuellt föreslå insatser.

Exempel på hur den kollegiala utvecklingsprocessen kan gå till

Intro för lärare och handledare

Analys - styrkor och utmaningar

Planering - Vad vi ska göra konkret

Följa upp och dela

Vanliga frågor

  • Självvärdering: 15-20 minuter
  • Träffar: 4 x 1,5 timme över ett läsår
  • Förberedelse mellan träffar: 30 min

Nej, både nya och etablerade grupper fungerar
Viktigt att alla undervisar eller handleder

  • UoL kan hjälpa till att facilitera träffarna
  • Verktyg och mallar finns tillgängliga
  • Andra grupper kan dela erfarenheter

Kontakt

Vill du veta mer eller få stöd? Kontakta Anna-Klara Rundlöf för mer information och möjligheter.