Akademiskt lärarskap- att utveckla undervisning och lärande tillsammans

Akademiskt lärarskap beskrivs som ”ett förhållningssätt där lärare kontinuerligt och systematiskt reflekterar över, utforskar och utvecklar den egna pedagogiska praktiken och dess inverkan på studenters lärande” (sid 9, Bolander-Laksov & Scheja, 2020). Förutom det individuella perspektivet innefattas ett kollegialt perspektiv; hur vi kan fördjupa vår kunskap i dialog med kollegor samt den sista, det organisatoriska perspektivet, de strukturer och ramar som finns som stödjer det kontinuerliga utvecklandet av undervisningen (Bolander-Laksov & Scheja, 2020). 

Individuellt perspektiv

Det individuella perspektivet av akademiskt lärarskap innebär att utveckla sin undervisningskompetens genom vetenskapligt förankrade metoder, samt att reflektera över sina egna grundläggande ställningstaganden i förhållande till olika pedagogiska teorier. 

Du kan utvecklas i ditt individuella lärarskap till exempel genom att: 

1. Dokumentera dina undervisningserfarenheter och reflektera över vad som fungerade bra och varför.  
2. Använda studentfeedback för att identifiera förbättringsområden. 
3. Delta i pedagogiska kurser, workshops och konferenser för att fördjupa dina pedagogiska kunskaper och färdigheter och samtidigt få möjlighet att utbyta erfarenheter med andra.
4. Använda forskningsbaserade metoder för att systematiskt analysera och förbättra din undervisning. 
5. Driva eller delta i pedagogiska utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra utbildningens kvalitet och stärka din roll som lärare. 
6. Skapa en plan för din pedagogiska utveckling som du uppdaterar löpande och dokumenterar i en pedagogisk portfölj (Din pedagogiska meritportfölj | Medarbetare). 

Kollegialt perspektiv

Kollegialt perspektiv innebär att stötta varandra, utvecklas tillsammans och gemensamt stärka kvaliteten i kurser och program. Lärandet får ett helt annat djup om man delar det med andra med liknande uppdrag (Bolander-Laksov & Scheja, 2020). Att stötta varandra och utvecklas tillsammans stärker kvaliteten i kurser och program. 

Ni kan utvecklas på kollegial nivå till exempel genom att:

1. Dela idéer och erfarenheter i pedagogiska nätverk, arbetslag eller konferenser, samt dela med er av kontaktvägar och nätverk.
2. Delta i erbjudanden från enheten för Undervisning och lärande för kollegial dialog om aktuella pedagogiska frågor, till exempel: Bites of Learning, lärardagar eller MedEd Studio. 
3. Använda auskultationer där ni observerar, diskuterar och utvecklar varandras undervisning.
4. Ha en utsedd kollega som pedagogisk mentor och/eller vara mentor åt nyare kollegor.
5. Samla kollegor för pedagogiska diskussioner och analysera gruppens styrkor och utmaningar samt diskutera hur ni kan utvecklas gemensamt.

Organisatoriskt perspektiv

En del av det akademiska lärarskapet är de formella kompetenskrav som vi ställer på våra lärare och handledare. Detta inkluderar deras möjlighet till karriärutveckling och hur vi inom organisationen värdesätter och använder oss av individers kompetens (Fanghanel m.fl., 2016.). Genom att utveckla strukturer, förutsättningar och stödjande kulturer möjliggörs pedagogisk utveckling och innovation. 

Du kan bidra till institutionell utveckling till exempel genom att:

1. Medverka till utveckling av utbildningsprogram.
2. Sträva efter att bli excellent lärare (Din pedagogiska meritportfölj | Medarbetare).
3. På ledarskapsnivå stödja såväl egen som lärares pedagogiska utveckling.
4. Skapa förutsättningar för hållbarhet för pedagogiska utvecklingsinitiativ.
5. Skapa kollegier och pedagogiska mötesplatser för diskussioner om utbildningskvalitet, utveckling och innovation 
6. Dela utvecklingsresultat på interna, nationella och internationella konferenser.
7. Utveckla hur vi delar och samarbetar kring pedagogik på KI, till exempel genom att arrangera konferenser, bjuda in till diskussioner med pedagogiskt intressanta personer.

Här kan du läsa mer 

Bolander Laksov, K. & Scheja, M. (2020). Akademiskt lärarskap (SULF:S Skriftserie XLII). Sveriges universitetslärare och forskare (SULF). https://s3.eu-west-1.amazonaws.com/sulf.se/app/uploads/2020/05/skrift-akademisktlararskap-svenska-webb.pdf 

Bolander Laksov, K. & Scheja, M. (2023). Dimensioner av akademiskt lärarskap—Pedagogisk skicklighet är mer än undervisningsskicklighet (2023:4; Rapporter om undervisning och lärande i högre utbildning). Centrum för universitetslärarutbildning, Stockholms universitet.  https://www.su.se/centrum-for-universitetslararutbildning/akademiskt-l%C3%A4rarskap/undervisning-och-karri%C3%A4r/%C3%A5tta-dimensioner-av-akademiskt-l%C3%A4rarskap-1.671490   

Fanghanel, J., McGowan, S., Parker, P., McConnell, C., Potter, J., Locke, W., & Healey, M. (2016). Literature Review. Defining and supporting the Scholarship of Teaching and Learning (SoTL): a sector-wide study. Higher Education Academy. 

SUHF. (2016). REK 2016:1 - Rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande. REK-2016-1-Om-behörighetsgivande-högskolepedagogisk-utbildning_Dnr-024-16.pdf 

SUHF. (2023). REK 2023:3 - SUHF:s rekommendation för högskolepedagogisk utveckling. https://suhf.se/app/uploads/2023/04/SUHF-REK-2023-3-Rekommendation-for-hogskolepedagogisk-utveckling.pdf