Syfte och krav för kurser i forskningsetik för doktorander

Planerar du att utforma en kurs i forskningsetik? På denna sida beskrivs syftet, liksom de grundläggande kraven för en sådan kurs vad gäller innehåll och lärandemål.

Kurskrav enligt den allmänna studieplanen 

Alla KI-doktorander antagna till forskarutbildning enligt allmänna studieplanen gällande fr.o.m. 2009-07-01 eller senare ska genomgå en kurs i grundläggande forskningsetik (1,5 högskolepoäng).

Därutöver kan doktorander behöva ytterligare forskningsetisk utbildning beroende på forskningens inriktning, t.ex. forskning inom global hälsa, stamcellsforskning, registerforskning, forskning som involverar barn, samt forskning som involverar djurförsök. Denna kunskap kan inhämtas genom specifika kurser, genom ett specifikt kursmoment eller integrerat i en kurs, genom seminarier, genom att fördjupa sig i litteraturen samt genom att diskutera med andra forskare.

Även kunskap inom områden angränsande till forskningsetik såsom vetenskapsteori/filosofi och lagstiftning/regelverk gällande forskning som involverar människor och djur kan behövas inhämtas.

Syftet med en kurs i forskningsetik för doktorander är att den forskarstuderande:

  • ska få förståelse för centrala forskningsetiska teorier, principer och riktlinjer och därmed få möjlighet att reflektera över etiska aspekter av den egna forskningen,
  • ska få förståelse för vad som är god vetenskap samt var gränserna går för vad som är etiskt oacceptabel forskning både vad gäller forskning på människor och djur, samt vad som gäller för forskarens egen hederlighet,
  • utvecklar ett forskningsetiskt förhållningssätt inom sin egen forskning, gentemot andras forskning och det omgivande samhället.

Lärandemål för kurserna

En grundkurs i medicinsk forskningsetik ska som minimikrav innehålla följande lärandemål:

Kunskap och förståelse

Den forskarstuderande ska efter att ha gått kursen:

  • kunna redogöra för forskningsetiska teorier, principer och, i viss mån, riktlinjer
  • kunna redogöra för vanliga forskningsetiska problemsituationer

Färdighet och förmåga

Den forskarstuderande ska efter att ha gått kursen:

  • kunna identifiera, analysera och diskutera forskningsetiska problem och konflikter
  • kunna genomföra en forskningsetisk argumentation för eller mot ett förfarande

Innehåll för kurserna

En grundkurs i medicinsk forskningsetik ska som minimikrav innehålla följande element:

  • Centrala forskningsetiska principer, teorier och argument
  • Forskning på människor, innefattande det informerade samtycket och dess komponenter
  • Försöksdjursetik, innefattande argument för och emot att använda djur för forskningsändamål, samt de 3 R:en
  • Etikprövningar och forskningsetiska riktlinjer, såsom Helsingforsdeklarationen
  • God vetenskaplig sed och avvikelser från god sed i forskningen, exempelvis frågor kring fabricering, förvanskning och plagiering, samt hantering av vetenskapligt författarskap
  • Intressekonflikter i samband med forskning, såsom jäv och sponsring

Kontakt 

Profile image

Anna Gustafsson

Handläggare
Profile image

Anna-Karin Welmer

Ordförande i Kurs- och programkommittén
Profile image

Vladana Vukojevic

Vice ordförande i Kurs- och programkommittén
Profile image

Ingeborg van der Ploeg

Central studierektor