Råd och rekommendationer vid digitaliserad undervisning

Här hittar du råd och rekommendationer kring digitaliserad undervisning. Att variera undervisningen mellan campusförlagd och digitalt har flera fördelar och kan till exempel bidra till effektivare sätt för arbete i olika konstellationer, som olika former av grupparbeten.

Rekommendationerna kring digitaliserad undervisning är kopplade till KI:s pedagogiska grundsyn. På den här sidan följer mer material om Blended learning, samt de delar av den pedagogiska grundsynen som har direkt koppling till undervisning: 

  • Studentcentrerat lärande
  • Aktivt lärande
  • Psykologisk trygghet i undervisningen

Blended learning

Blended learning kan på svenska översättas till "flerformsundervisning". Det är en kombination av undervisning på campus och online, där upplägget vilar på pedagogiska överväganden och kunskap om när och hur digitala pedagogiska verktyg kan användas för att stödja studenters lärande.

Val av olika grupparbetsformer

Studenter sitter runt ett bord med sina laptops och pluggar
Studenter på KI. Foto: Liza Simonsson.

Som en del i den varierade undervisningen kan digitala arbetssätt bidra till möjligheten att på ett effektivare sätt arbeta i olika konstellationer, exempelvis grupparbeten. Det finns olika sätt att låta studenter samarbeta synkront i den campusförlagda undervisningen som senare kan delas med övriga studenter eller lärare.

  • Använda gärna olika webbresurser som tillåter samskapande, som den digitala anslagstavlan Padlet, digitala whiteboards eller delade dokument.
  • Detta kan fungera som ett stöd för olika val av metoder som teambaserat lärande (TBL), casepedagogik eller när studenter arbetar i olika projekt.

Det finns det också stora möjligheter att arbeta med kamratbedömning eller peer learning. Lärarens roll är faciliterande - en vägledare till kunskap och kompetens som anpassar handledning och stöd efter studentens nivå och lärandemål.

Vid synkron onlineundervisning erbjuder Zoom möjligheten med "breakoutrooms", som med fördel kan användas för olika grupparbetsformer. Dessa kan med fördel kombineras med en webbresurs för exempelvis dokumentation eller vidare arbete. Många lärare tycker att det är gynnsamt med digitala "breakoutrooms" då läraren snabbt kan finnas till hands för de olika grupperna.

Mer om olika typer av grupparbetsformer

Det omvända klassrummet - Flipped classroom

Grundtanken med det omvända klassrummet, så kallat Flipped classroom, är att studenterna ska komma förberedda till ett gemensamt lärtillfälle och då fördjupa sina kunskaper och förståelse genom exempelvis diskussioner och gemensam reflektion. Förutom inläsning av kurslitteratur kan studenterna exempelvis ta del av en inspelad föreläsning eller göra quiz som återfinns på lärplattformen.

  • Tänk på att det som studenten förväntas kunna innan det gemensamma undervisningstillfället är tydligt angivet och resurser finns lättåtkomligt för bästa effekt.
  • Tänk också på att inspelade föreläsningar i många fall tar upp till tre gånger så lång tid för studenterna att ta sig i genom än en vanlig föreläsning.

Den inspelade filmen bör ses som ett komplement till litteraturen och ska bara innehålla det som är viktigt för det kommande lärtillfället.

Fortsatt läsning

Studentcentrerat lärande

Arbeta formativt utifrån studenternas förståelse eller kunskapsnivå

Som lärare kan det vara bra att variera hur man arbetar med responsverktyg - fundera över ditt syfte när du väljer att arbeta med responsverktyg. Ett råd är att använda responsverktyg för att arbeta formativt, vilket exempelvis kan innebära att man använder Mentimeter för att stämma av vilken kunskap eller förståelse studenterna har av ett specifikt ämne.

Det är en viktig del av studentcentrerat lärande att undervisningen sker utifrån en nivåanpassning och dessutom med hänsyn till var i utbildningen studenten befinner sig (synkron, asynkron, online, campus).

Att arbeta med differentiering och individualisering

Som lärare kan du behöva anpassa undervisningen efter studenternas olika förutsättningar, behov, intressen och mål. Detta gör undervisningen mer rättvis, inkluderande och motiverande för studenterna. Med hjälp av digitala verktyg och med en början i den digitala kursdesignen i lärplattformen kan du som lärare standardisera stöttande strukturer för alla studenter på gruppnivå.

Kunskap om de olika nivåerna i en grupp kan man visualisera genom att exempelvis arbeta med formativ bedömning i form av exempelvis responsverktyg eller quiz.

För fortsatt läsning

Aktivt lärande

Skapa engagemang hos studenterna genom interaktion 

Med hjälp av digitala verktyg kan du skapa en högre grad av interaktion och engagemang hos studenterna, exempelvis genom att använda dig av presentations- eller responsverktyg som syftar till att studenterna måste ta ställning.

  • Användningen av digitala verktyg som PowerPoint, Mentimeter eller Kahoot rekommenderas för att skapa aktiviteter som bidrar till studentens egna aktiva lärande.
  • För de lärare som arbetar med teambaserat lärande, TBL, är det viktigt att lyfta fram just detta som en positiv effekt av metoden.

Många lärare tycker att det är en utmaning att engagera och motivera eleverna i den digitala miljön, särskilt när de inte kan se deras ansiktsuttryck eller kroppsspråk. I lärtillfällen som sker online blir det därför viktigt att skapa moment som bjuder in till engagemang från studenterna. Förutom förslagen ovan finns det funktioner i exempelvis Zoom som kan användas till detta.

  • Tydliggör för studenter vad som faktiskt förväntas för att kunna delta i ett digitalt möte eller kurstillfälle, exempelvis att kamera ska vara på.
  • Det är viktigt att det finns ett uttänkt och planerat pedagogiskt syfte. Utgå gärna från ABC-metoden vid planeringen. Det rekommenderas att det också tydligt kommuniceras till studenter vad som förväntas redan i kursinformationen.

Fortsatt läsning

Student med mobil.
Student på KI. Foto: Erik Flyg.

Samskapande

Samskapande lärandeaktiviteter ger studenterna möjligheter till tillämpning av den kunskap de ska lära sig. Uppgiften kan skapa engagemang och möjlighet att se koppling till verksamhet eller att studenterna skapar något de ser användning för.

Digitala verktyg underlättar möjligheterna till samskapande. Många använder sig av kollaborativa verktyg som Padlet, Miro och gemensamma dokument där studenter i realtid kan skapa tillsammans oavsett om undervisning sker online, hybrid eller på campus.

Metakognition och reflektion

En viktig del i det aktiva lärandet är att uppmuntra studenterna att tänka över sitt eget lärande, sina strategier, sina mål och sina utmaningar. Det kan bidra till att utveckla studenternas självmedvetenhet, självreglering och lärandeansvar.

Den digitaliserade undervisningen kan på olika sätt stötta arbetsformer där studenterna förväntas reflektera över sina studier. Det är viktigt att man som lärare planerar för hur man ska sätta de strukturer som behövs för att studenterna ska kunna reflektera över exempelvis sitt eget lärande.

  • Du kan till exempelvis ta hjälp av Canvas eller något annat verktyg som kan fungera som en portfolio där studenterna kan följa deras egen progression samt få återkoppling från lärare.

Psykologisk trygghet i undervisning

Öppenhet

Känslan av trygghet och tillhörighet i gruppen är viktig för att kunna våga utmana sig själv och utforska för en okända områden och vara kreativ. Detta kan skapas i undervisningssammanhang på flertalet sätt, och kärnan är att främja misstag och se de som möjligheter för lärande.

  • Du som lärare kan uppmuntra frågor och nyfikenhet och förstärka att det är okej att inte kunna allt och att lärande är en process. För att skapa denna öppenhet är det viktigt att undervisningstiden ger utrymme för diskussioner och frågor, av klargörande såväl som utforskande karaktär.

Under synkron onlineundervisning är det viktigt att alla deltagare är synliga och identifierbara för att skapa en tillhörighet och trygghet. Därför rekommenderas att kommunicera en förväntan kring kameraanvändning vid interaktionsmoment i onlineundervisning.

Relationell undervisning

Att skapa en lärandemiljö där man bryr sig om varandra och visar omsorg är viktigt för känslan av trygghet. Lärare beskriver att vissa studenter kommer mer till sin rätt vid digital undervisning, medan andra lärare lättare kan uppfatta behov och stämningar hos gruppen när undervisningen sker på campus. Studenter kan lättare ta informell kontakt med läraren mellan lektioner och läraren kan i sin tur uppfatta hur studenterna mår. 

Här spelar gruppens storlek en stor roll. I större undervisningsgrupper kan det vara klokt att som lärare organisera för mindre tillhörighetsgrupper, i syfte att skapa möjligheter till ett mindre sammanhang för varje student.

Fortsatt läsning 

Grafisk illustration av en bok och en trygg person.
Foto: Getty Images.

Anonymitet

En viktig fråga att ställa sig som lärare när man väljer att arbeta med exempelvis responsverktyg, är huruvida studenterna ska vara anonyma eller inte. Ur perspektivet med psykologisk trygghet kan frågeställningar eller påstående där du svarar anonymt bidra till en mer sann bild av studenternas kunnande eller förståelse.

Med hjälp av responsverktygen kan man som lärare dessutom lära känna studenterna genom att ställa frågor som visar att det sätts värde på vilka de är. Detta kan skapa en öppen, relationell och tillitsfull atmosfär samt öka studenternas välbefinnande och lärande. Ett annat exempel kan vara att i Zoom erbjuda att studenterna ställer onlinefrågor till enbart lärare.

Både Zoom och Mentimeter kan användas för anonyma frågor&svar/Q&A, samt omröstningar. Läs mer om hur du kan implementera Q&A med digitala verktyg här, och mer om Mentimeter.

Uppföljning av överenskommelser

Om lärandemiljön ska vara öppen och tillåtande är det viktigt att alla respekterar de regler som man satt upp för undervisningen. Det underlättas om det är tydlighet kring vad man förväntar sig av varandra gällande till exempel förberedelse och beteende gentemot varandra. Skulle avvikelser ske från det man överenskommit behöver läraren uppmärksamma och åtgärda det för att bibehålla tryggheten i klassrummet.

Om det här materialet

Råden och rekommendationerna är framtagna av Enheten för Undervisning och lärande (UoL) på uppdrag av kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, januari 2024. Arbetet har gjorts i samarbete med studentrepresentanter, lärare, utbildningsledare och KIB.

Det är ett pågående arbete och innehållet uppdateras kontinuerligt.