Kemikaliesäkerhet

Med kemiska risker avses de risker som kan uppstå vid hantering av kemiska produkter och med hänsyn till både arbetsmiljö, yttre miljö och säkerhet. Alla medarbetare på KI som hanterar kemiska produkter på sin arbetsplats ska ha kännedom om vilka lagar, regler och rutiner som gäller på området samt ansvarar för att följa dessa.

Definitioner

(enligt §4 i AFS 2011:19)

Kemisk produkt

Kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen som tillverkats eller utvunnits och vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning eller utgör avfall som består av kemiska produkter.

Kemisk riskkälla

En kemisk produkt, ett kemiskt ämne eller flera kemiska ämnen tillsammans som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom

• sina hälsofarliga egenskaper
• sina egenskaper när det beror på det sätt på vilket ämnena används eller förekommer
• sin temperatur
• att minska halten syrgas i luften 
• att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion

Mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer, och som kan medföra allergier och toxiska effekter omfattas också av definitionen "kemisk riskkälla".

Hantering

Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och liknande förfaranden.

När ämnen med okända egenskaper hanteras så gäller försiktighetsprincipen, dvs. ämnet ska betraktas som "farligt" och hanteras därefter. För vissa kemikalier krävs särskilda tillstånd för att få hanteras.

KLARA kemikaliedatabas

Vid frågor angående KLARA kontaktas KI:s centrala systemadministratör Erik Stenholm.

Enligt lagar och föreskrifter så ska professionella användare föra register över de kemiska produkter som kan innebära risk för hälsa och/eller miljö. På KI ska verksamheterna använda KLARA för att föra register över alla kemikaliska produkter som hanteras, även dem som inte är farliga .

Registret ska uppdateras kontinuerligt och i början av varje kalenderår genomför KI en kemikalieinventering i KLARA. I KLARA finns också ett riskbedömningsverktyg.

I KLARA kan man:

• Söka efter information om kemiska produkter i kemikaliedatabasen
• Föra kemikalieregister och göra årliga inventeringar (med streckkoder om man vill)
• Ta ut rapporter och listor
• Riskbedöma hantering av kemiska produkter

Behörigheter i KLARA:

• Kemikalieinventerare (en eller flera per grupp/enhet, delegeras av närmsta chef)
• Riskbedömare (alla som vill och behöver)
• Läsrättighet (kemikalieregister och/eller riskbedömningar)

Konton i KLARA är alltid personliga och inloggningsinformation får aldrig delas med andra. Använd din KI-ID som inloggning. Behörigheter i KLARA administreras av institutionens kemikalieombud.

För behörighet som inventerare krävs kurs i KI:s regi i KLARA kemikalieinventering/kemikalieregister samt en signerad delegering från sin närmsta chef. Rollbeskrivning och delegation finns på sidan Delegationsordning.  

Information om aktuella KLARA-kurser publiceras i KLARA under länken ”Kursbokning” (vänster kolumn på KLARA:s startsida). 

KLARA Kemikalieinventering

I början av varje kalenderår ska alla verksamheter på KI som innehar kemikalier göra en obligatorisk kemikalieinventering i KLARA. Inventeringen är vanligtvis öppen under 8 - 12 veckor och syftet med inventeringen är att uppdatera kemikalieregistret. Inventeringen ligger till grund för de rapporter som KI är ålagd att lämna till olika tillsynsmyndigheter.

Vid inventeringen ska registret uppdateras med avseende på:

• Produkter (namn, CAS, KLARA-id, koncentration, innehåll etc.)
• Mängder (mängden på behållaren/förpackningen)
• Max lagrad mängd (all brandfarlig vara ska registreras med "max lagrad mängd", se mer information här)
• Leverantörer (den som produkten är köpt ifrån)
• Säkerhetsdatablad (SDB, från den leverantör som produkten är köpt av, skall vara på svenska och enligt CLP/REACH)
• Klassificering (enligt leverantörens SDB och enligt CLP/REACH)
• Lokaler (rätt campus, byggnad, hus, våning och rumsnummer)

Läkemedel och narkotika ska inte registreras i KLARA. Antikroppar och proteiner behöver inte registreras, såvida de inte är blandade med kemikalier (t.ex. natrium azid som ofta används som konserveringsmedel).

Kit, cellmedia, buffertar och alla gasbehållare skall registreras.

Det är rekommenderat att använda KLARA streckkoder för att öka säkerheten och för att spara tid och resurser. Läs mer om streckkodsfunktionen nedan.

Kontakta institutionens kemikalieombud för hjälp med konto och behörighet i KLARA samt vid behov av support kring KLARA och inventering. 

Skicka nya eller uppdaterade SDB till newproducts.klara@ecoonline.com

KLARA - Streckkoder

För att höja säkerheten kring kemikaliehantering och för att förenkla kemikalieinventeringen så har KI implementerat en streckkodsfunktion i KLARA. Nedan beskrivs de olika funktioner som ingår i KLARA streckkoder.

1) Grundläggande funktion som används för inventering
KLARA genererar en unik streckkod för varje kemisk produkt och som skrivs ut och sätts på behållaren/förpackningen. Vid inventering läses produkternas streckkoder av med en streckkodsläsare vilket leder till en uppdatering av gruppens/enhetens kemikalieregister.

Rekommenderat är att också generera unika streckkoder för olika rum/förvaringsplatser/hyllor och att sedan ”logga in” kemikalierna på rätt plats för att på så vis veta var kemikalier är placerade.

2) Utökad funktion som används för att förvara kemikalierna på ett säkert sätt
Kemiska produkter och förvaringsplatser tilldelas (manuellt) egenskaper kopplade till den unika streckkoden, t.ex. syra, bas, lösningsmedel, baskemikalie etc. Systemet kommer då att larma ifall en produkt loggas in på fel ställe, t.ex. om en syra loggas in där baser förvaras.

3) Utökad funktion som används för att hålla reda på var kemikalien befinner sig
Både förvaringsplatser och personer får unika streckkoder och streckkodsystemet används för att i det dagliga arbetet "logga in" och "logga ut" produkter från förvaringsplatser och personer, dvs. att kemikalier alltid har en position. Detta passar de grupper som innehar ett stort antal kemikalier som delas av många personer, t.ex. ett gemensamt kemikalieförråd.

4) Logga in med personlig streckkod
Istället för att logga in med användarnamn och lösenord så är det möjligt att logga in i med en personlig streckkod. Streckkoder genereras i KLARA eller så kan man använda en befintlig streckkod på t.ex. ett passerkort.

Kom igång med streckkoder: För att använda KLARA streckkoder så behöver man vara behörig KLARA kemikalieinventerare. Dessutom behövs en särskild behörighet för KLARA streckkoder. Kontakta institutionens kemikalieombud för hjälp med behörigheter i KLARA samt information om installation av streckkods-appen. Streckkods-appen finns att hämta i Software Center, ”KLARA - BarcodePcApp”.

Du behöver också en konfigurationsfil. Tillgång till filen får du genom kontakt med erik.stenholm@ki.se.

Skrivare och skanner (bekostas av verksamheten):

• Skrivare: Zebra ZD421. (Tidigare skrivarmodell GK42-102520-000 finns inte mer tillgänglig hos leverantören.)
• Skanner/streckkodsläsare: finns både trådlösa och med sladd. Ska kunna läsa kod128.
• Etiketter: Zebra CryoCool 8000T Polypropylen 30x15mm; Zebras artikelnr. 3009674. (Samma etiketter används för tidigare skrivarmodell.)
• Färgband: Zebra 5095 Resin 64mmx74m; Zebras artikelnr. 05095GS06407. (Samma färgband används för tidigare skrivarmodell)

Storlek på etikett anpassas till behov, detta är rekommenderade dimensioner för "vanlig" användning.

Skrivare och skanner finns att beställa via KI:s ramavtal. Viktigast är att skrivaren är kompatibel med KLARA streckkods-App (frågor rörande kompabilitet kontakta KLARA Support), och därför är det rekommenderat att använda den angivna skrivaren, men det kan finnas andra alternativ som fungerar lika bra.

Val av skanner är mer flexibelt och beroende av behovet. Ska systemet användas för in- och utloggning av kemiska produkter så kan det vara klokt att investera i en trådlös skanner.

Om du har problem med installation av KLARA BarcodePCApp från Software Center samt drivrutiner för den aktuella skrivaren som ska användas, skapa ett ärende under IT-support. Använd ”KLARA streckkod” som ärenderubrik.
Tips! Personen från Helpdesk kommer inte ge support i laboratorierna. Testa utrustningen utanför labbet!

KLARA – Struktur och substruktursökning

I stället för att söka efter kemiska produkter i KLARA med hjälp av produktnamn, IUPAC-nomenklatur, trivialnamn, CAS eller KLARA-id så är det även möjligt att söka på struktur, "exakt struktur” eller "substruktur”.

För att lägga till strukturen för en molekyl i KLARA så måste man ha behörighet som "skrivanvändare molekylstruktur", dvs. rättighet att lägga in nya molekylstrukturer i KLARA. För detta krävs att man är organisk kemist eller motsvarande, dvs. att man har tillräckliga kunskaper om molekylstrukturer.

Det går att rita nya strukturer manuellt i ritverktyget, men det går även att importera s.k. MOL-filer.

Säkerhetsdatablad (SDB)

Informationen i KLARA baseras till största del på information från leverantörers SDB, t.ex. produkters namn, synonymer, artikelnummer, klassning, ingående ämnen mm. Som användare av kemiska produkter i ditt arbete så är du ålagd att ha tillgång till kemiska produkters SDB vid hantering av farliga kemikalier.

Det är många på arbetsplatsen som kan ha användning av SDB, i första hand de som hanterar produkten, men det är många fler som bör vara informerade om de kemiska riskerna. Personer som arbetar i anslutning till riskkällan, t.ex. städpersonal, tekniker och administrativ personal. Men även miljösamordnare, inköpare och transportansvariga kan behöva ha tillgång till SDB.

Här är några vanliga områden som SDB används för:

• Göra riskbedömningar av de miljö- och hälsorisker som är förknippade med den aktuella kemiska produkten, som underlag för att utforma säkra arbetsplatser och arbetsmetoder
• Utgöra underlag för nödlägesrutiner samt stöd vid nödlägen
• Vara ett stöd vid inköp av kemiska produkter
• Utgöra underlag för kemikaliemål/substitution/utfasning av farliga kemikalier
• Utgöra underlag för hur produkter ska hanteras som avfall

Leverantören ska lämna SDB till kunden senast vid första leveransen. Bladen ska vara kostnadsfria, skrivna på svenska och daterade. Bladen bör inte vara äldre än två till tre år. Det är vanligt att SDB:s skickas i elektronisk form, mottagaren ska dock först godkänna detta.

Det kan vara en värdefull service att bladen dessutom finns tillgängliga på företagets webbplats. Det förekommer brister i leverantörernas säkerhetsdatablad. Var därför inte rädd för att kontakta leverantören för att lämna synpunkter eller begära kompletteringar. Ett säkerhetsdatablad ska innehålla 16 olika huvudrubriker.

Särskilda krav för allergiframkallande kemiska produkter

Vissa ämnen kan orsaka allergiska reaktioner. Det kan röra sig om allergiska kontakteksem, när huden utsätts för irriterande eller allergiframkallande ämne, eller allergi- eller astmasymtom från andningsorganen. För att en allergi ska uppstå krävs att man först blir exponerad för det allergiframkallande ämnet. Den som blivit allergisk (sensibiliserad) kan sedan få symtom efter ny kontakt med mycket små mängder av ämnet. Det finns ett stort antal ämnen som är allergiframkallande, både naturliga ämnen och kemiska produkter.

Särskilda krav

Om det i riskbedömning visar sig finnas risk för exponering för nedanstående kemiska produkter finns särskilda krav.

• kemiska produkter med märkningen H317 (hudsensibiliserande) eller H334 (luftvägssensibiliserande)
• kemiska produkter som innehåller etyl- eller metyl-2-cyanoakrylat
• arbete som innebär termisk nedbrytning av material som frisätter isocyanater eller processer som frisätter formaldehyd

I dokumentationen vid riskbedömningen ska det tydligt framgå:

• inom vilka platser och utrymmen produkterna hanteras
• vilka skyddsåtgärder som krävs för att hålla exponeringsnivån så låg som möjligt
• vilken personlig skyddsutrustning som krävs och i vilka situationer
• hur arbetsutrustningen och ventilationen ska kontrolleras och underhållas för att förebygga ohälsa till följd av allergiframkallande ämnen. 

Om det finns risk för exponering av andra arbetstagare måste område där hantering sker öppet skyltas. Dessutom måste den som leder eller utför arbete med ovanstående produkter få kunskap om säkert arbetssätt och få information om risker med hanteringen.

Utbildningskrav

Utbildning krävs för att leda eller aktivt sysselsättas i ett arbete med farliga kemiska produkter som innehåller (AFS 2011:19 §37e):

1. diisocyanater
2. epoxiplastkomponenter
3. organiska syraanhydrider
4. formaldehydhartser
5. metakrylater som ska vara märkta med H317 eller H334
6. akrylater som ska vara märkta med H317 eller H334
7. samt vid arbete som innebär termisk nedbrytning som frisätter isocyanater eller processer som frisätter formaldehyd. 

Utbildning krävs även för arbete med kemiska produkter som innehåller etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka.

Utbildningen ska minst innehålla information om risker och skyddsåtgärder och utbildningsintyg ska erhållas. Intyget får vara högst fem år. Utbildningsintyg ska kunna visas upp annars kan det leda till sanktionsavgift på 10 000 kr per arbetstagare.

För anmälan till utbildningen kontakta Kemikaliesäkerhetssamordnaren, se kontakt nedan på sidan.

Medicinsk kontroll 

För visst arbete krävs medicinsk kontroll med och utan tjänstbarhetsintyg, se §37f och g i föreskriften Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). Se också föreskriften om Medicinska kontroller AFS 2019:3. I fall tjänstbarhetsintyg krävs tillämpas sanktionsavgift när giltigt tjänstbarhetsintyg saknas.

Mer information om medicinsk kontroll finns på sidan Lagstadgade medicinska kontroller .

CMR-klassificerade kemiska produkter

I Arbetsmiljöverkets AFS 2011:19 § 38-44 framgår vilka regler som gäller för hanteringen av CMR-klassade produkter (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande).

CMR-klassade kemiska produkter är produkter med följande farokoder:

H350: Kan orsaka cancer

H340: Kan orsaka genetiska defekter

H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet

En CMR-klassad kemisk produkt får endast hanteras om det finns en dokumenterad utredning som visar att det inte är tekniskt möjligt att ersätta produkten genom att använda andra kemiska produkter som utgör mindre risk. Om utredningen visar att det inte är möjligt att ersätta en CMR-klassad produkt, så skall det utarbetas lokala rutiner och regler för hur arbetet ska bedrivas samt göras skriftliga riskbedömningar innan arbetet påbörjas.

Följande uppgifter skall särskilt tydligt framgå i riskbedömningen:

1. Inom vilka platser och utrymmen produkten kan förekomma samt vilka åtgärder som skall vidtas så att endast personer som behövs för arbetet vistas där.
2. Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att exponeringen är minimal.
3. I vilka situationer personlig skyddsutrustning krävs.
4. Hur hantering av och funktionen hos utrustning, processer eller ventilation skall övervakas så att man tidigt kan upptäcka avvikelser som kan innebära ökad risk.

Det är viktigt att göra noggranna riskbedömningar samt att ta fram rutiner så att hantering av CMR-ämnen utförs på ett sådant sätt att risken för farlig exponering minimeras. 

CMR exponeringsregister

Om misstanke finns att personer blivit exponerade för hälsofarliga halter av ett CMR-ämne eller vid verksamheter definierade i AFS 2011:19 § 38 andra stycket på grund av t.ex. olycka, spill, ventilationsavbrott, frångått rutiner/instruktioner, utebliven riskbedömning ska arbetsgivaren upprätta ett register över de personer som blivit exponerade, samt definiera uppskattad exponeringsnivå.

Observera! Kravet på upprättning av exponeringsregister gäller även för arbete som innebär hudexponering för mineraloljor som tidigare har använts för att smörja och kyla rörliga delar i en motor (t.ex. vid oljebyte).

Registret ska innehålla uppgifter om:

• arbetstagarens namn och personnummer
• arbetsuppgifter och datum
• vilken kemisk riskkälla som arbetstagaren utsatts för
• uppmätt eller uppskattad grad av exponering

Detta register ska sparas på Karolinska Institutet i minst 40 år med undantag för produkter som märkas med faroangivelse H360 som ska sparas i minst 5 år. Syftet med registret är att det ska underlätta utredningar av sjukdomssamband.

Prefekt eller annan person som har fått det delegerat är ansvarig för att registreringen görs. Mall för registret och vägledning för hanteringen finns här. 

Inköp av kemiska produkter

Inköp av nya kemikalier ska göras så att mängden kemikalier som köps in minimeras, samt att det säkerställs att kemikalierna endast är avsedda för användning inom KI:s verksamhet. Antalet personer som beställer kemikalier ska begränsas, varje institution/motsvarande bör utse inköpsansvarig(a) person/er som har kännedom om avtal och regler på området.

Inköp görs via avtalade leverantörer, information om ramavtal och direktupphandling finns på Medarbetarportalen på sidan Inköp och Upphandling. 

Levererade paket ska förvaras säkert, till dess att de förs ut i verksamheten av personer med kännedom om vilken typ av produkter som beställts.

Förberedelser inför inköp av kemiska produkter:

• En riskbedömning ska göras innan beställning för att förebygga risker som kan uppkomma någonstans under inköpskedjan. Hela hanteringen, från inköp till avfallshantering, behöver riskbedömas.
• Undersök om den kemiska produkter kräver tillstånd eller är förbjuden att användas. Ev. tillstånd och dispenser ska vara på plats innan beställning görs.
• För CMR-klassificerade produkter ska en dokumenterad utredning göras innan beställning för att undersöka om det går att använda en mindre farlig produkt istället.
• Vissa allergiframkallande kemiska produkter kräver utbildningsintyg innan hantering påbörjas. Utbildningen ska vara genomförd innan beställning görs.
• Det finns ämnen som kräver att arbetsgivaren ordnar med medicinska kontroller innan arbete påbörjas, tex. bly, kadmium och kvicksilver. 

Vid import/köp av kemiska produkter från annat land utanför EU och EES så gäller särskilda importregler. Läs mer i dokument Reach import. Vid frågor kontakta kemikaliesakerhet@ki.se

Riskbedömning av hantering av farliga kemikalier

Innan laboratoriearbete med kemikalier påbörjas ska man utvärdera ifall det finns några risker med hanteringen / metoden, och ifall skyddsåtgärder samt hanteringsinstruktioner krävs. Det ska också finnas en nödlägesrutin på plats i händelse av spill, olycka, läckage, utsläpp eller brand.

Ansvarig för att riskbedömningar utförs är närmsta chef, men själva riskbedömningen görs av den som ska utföra hanteringen / metoden.

Riskbedömningskravet omfattar all hantering, även förvaring, transport och avfall. Hänsyn ska tas till både säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö. Riskbedömning ska även beakta lokaler, medarbetare och andra berörda, och det är viktigt att också säkerställa att gifter, toxiner och andra potenta ämnen inte är tillgängliga för obehöriga.

Det kan också finnas risk för sabotage och spioneri.

Hanteras ämnen med okända egenskaper så gäller försiktighetsprincipen, d.v.s. ämnet ska betraktas som farligt för både människa och miljö.

Riskbedömningar ska signeras av ansvarig chef och förvaras i anslutning till de lokaler som hanteringen sker samt regelbundet revideras, särskilt om nya omständigheter eller kunskaper tillkommer.

Det är viktigt att alla berörda på arbetsplatsen är informerade och förstår de risker som föreligger – t.ex. kan det vara nödvändigt att riskbedömningen är skriven på både svenska och engelska.

I KLARA finns en modul för riskbedömning med tillhörande instruktion. Inloggning till KLARA får man genom att kontakta institutionens kemikalieombud. Kurser / workshops i KLARA riskhantering erbjuds regelbundet alla KI-anställda. Mer information finns på sidan Utbildningar och kurser via Miljö- och Säkerhetsenheten. 

Checklista för riskbedömning

En skriftlig riskbedömning ska göras företrädesvis i KLARA riskbedömningsverktyg, eller på ett blankt papper. Börja med att riskbedöma de vanligaste metoderna och som innebär störst risk (t.ex. farligaste kemikalierna). Fokusera på de farligaste delarna (riskfyllda momenten) av hanteringen.

Riskbedömningen skall omfatta:

• Metodbeskrivning och lokaler
• Riskkällor såsom ämnen och produkter, riskkällornas klassificering, koncentration, volym, m.m.
• Riskfyllda moment och situationer
• Typ av exponering (andning, hud, m.m.)
• Personskyddsinstruktioner (handskar, ventilation, m.m.)
• Förebyggande åtgärder (utbildningskrav, medicinsk kontroll, m.m.)
• Åtgärder vid spill, olycka, läckage, utsläpp och brand (nödlägesrutin, spillkit, larm)
• Bedömd total risk (ska vara låg, i annat fall måste man ändra något t.ex. andra skyddsåtgärder, mindre mängder, m.m.)
• Namn på riskbedömare (den/de som utför hanteringen)
• Signatur (ansvarig chef)

Substitution och utfasning av farliga kemikalier

Farliga kemikalier ska enligt lag fasas ut eller så ska användningen av dessa minskas/minimeras, särskilt gäller detta produkter som består av eller innehåller:

• Halogenerade lösningsmedel (byts ut mot icke-halogenerade dito)
• Bly, kadmium, kvicksilver och andra tungmetaller
• CMR-ämnen (cancerogena, mutagena och/eller reproduktionsstörande)

KI:s kärnverksamhet skall kontinuerligt jobba aktivt med att minska mängderna av dessa ämnen. 

Praktiskt innebär substitution att undersöka om det finns alternativ till de farliga kemikalier som används i undervisning och forskning, exempelvis genom att:

• byta ut en enskild kemikalie (t.ex. ett lösningsmedel) eller
• byta till en annan metod där mindre farliga produkter används

Går det inte att substituera så skall man i stället försöka minimera mängden farliga kemikalier som används, t.ex. genom att:

• göra färre försök och/eller att arbeta i mindre skala
• kassera gamla kemikalier och sådana som inte används
• beställa mindre mängder vid inköp av nya produkter 
• köpa kit och färdiga blandningar i stället för rena och koncentrerade produkter

Mer information under Länkar i slutet på sidan. 

Kemikaliemål 2017-2019 – ”KI reduceringslista”

Som ett led i KI:s övergripande miljö-, hållbarhets- och arbetsmiljöarbete har en lista på elva kemiska ämnen tagits fram, som KI:s laborativa verksamheter ska prioritera att minska användningen och mängderna av, fram till 2019.

• Triton X-100
• Akrylamid
• Formaldehyd
• Blågel
• Borsyra
• Dimetylformamid (DMF)
• Imidazol
• Hydrazin
• Koboltklorid
• Nickelklorid
• Etidiumbromid

Produkter som innehåller en eller flera av dessa ämnen finns upptagna på ”KI reduceringslista” i KLARA produktdatabas. Dessa elva ämnen är utvalda utifrån att de är CMR-klassade och/eller miljöfarliga och att de är vanligt förekommande i stora mängder på Karolinska Institutet.

Kemikaliemålet 2017 - 2019 är nu formellt avslutat. Slutrapport finns här. 

Information om KI:s reduceringslista i KLARA kommer vara kvar, för att verksamheten även efter avslutat kemikaliemål 2017 - 2019 ska jobba vidare med att ersätta eller minska dessa ämnen.

Nationella substitutionsgruppen (NSG)

Karolinska Institutet är aktivt i NSG som är ett nationellt nätverk med syfte att tillsammans hjälpas åt att byta ut farliga kemikalier inom hälso- och sjukvård (inklusive tandvård) samt forskning. Genom att utbyta erfarenheter kring genomförda substitutioner kan respektive verksamhets substitutionsarbete underlättas.

NSG har tagit fram en utbyteslista med några exempel alla kan använda sig av. Mer information här.

Har man själv gjort substitutioner så är det viktigt att meddela detta till NSG via kemikaliesakerhet@ki.se

Tillståndspliktiga kemikalier

Det finns kemikalier som inte får hanteras och så finns det kemikalier som kräver tillstånd eller dispens för att hanteras. Det är ansvarig chef för verksamheten som ansvarar för att det finns tillstånd och att de är giltiga. Tillstånd söks av den enskilda forskargruppen genom att kontakta ansvarig samordnare på Säkerhetsenheten via kemikaliesakerhet@ki.se.

Samordnaren hjälper till med vilka blanketter som behöver fyllas i, skickar in ifyllda blanketter till ansvarig myndighet samt registrerar ärendet i diariet. Kemikalier får bara användas inom den hantering som tillståndet omfattar.

Det är inte tillåtet att låna ut eller överlämna tillståndspliktiga kemikalier till någon annan. I tillståndet framgår vilka regler som gäller kring hanteringen, exempelvis hur kemikalien ska användas, förvaras och i vilka lokaler den får användas. Olika tillståndsmyndigheter har olika krav, men vanliga krav är riskbedömning, hanteringsinstruktioner samt att det finns nödlägesrutin på plats.

Tillstånd är tidsbegränsade och det är viktigt att det finns en rutin inom verksamheten för att hålla reda på när det är dags att förnya ett tillstånd. I KLARA finns en funktion kallad Tillstånd som är ett hjälpmedel för detta (återfinns under Övergripande funktioner vid registret för respektive forskargrupp).

Hanteras tillståndspliktiga ämnen utan tillstånd/dispens riskerar verksamheten i vissa fall dryga böter på flera hundra tusen kronor. Ämnen som kräver tillstånd eller dispens är

• Kvicksilver och kvicksilverföreningar (Kemikalieinspektionen)
• Grupp A-ämnen (Arbetsmiljöverket)
• Grupp B-ämnen (Arbetsmiljöverket)
• Hälsofarliga varor (Folkhälsomyndigheten)
• Narkotikaprekursorer (Läkemedelsverket)

I KLARA finns urvalslistor som kan användas för egenkontroll av ovanstående tillståndsämnen (den för narkotikaprekursorer heter Läkemedelsverket Kategori 1). Vidare regler kring hantering av narkotikaprekursorer finns på sidan Narkotika och narkotikaprekursorer.

Den senaste uppdateringen av vilka ämnen som omfattas av kraven för hälsofarlig vara (tillstånd) finns i bilagan till Förordning (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, se länk längre ner på sidan under Länkar.

Det är inte bara rena kemikalier som kräver tillstånd. Även blandningar och kit som innehåller små mängder av en tillståndspliktig kemikalie, kan vara tillståndspliktig. Produkter som innehåller 0,1 viktprocent eller mer av ett Grupp A-ämne kräver tillstånd och för Grupp B-ämnen är gränsen 1 viktprocent.

Ämnen listade i bilaga XIV till Reach-förordningen kräver inte tillstånd för användning i vetenskaplig forskning och utveckling. Detta inkluderar användning av ämnena i analysverksamhet förutsatt att ämnena används under kontrollerade förhållanden och inte i större kvantiteter än 1 ton per år. Ämnen som är särskilt farliga och som enligt förslag kan komma att hamna på bilaga XIV finns på den så kallade kandidatförteckningen.

Ozonnedbrytande ämnen-begränsningar i användning

Vissa kemiska ämnen bryter ned det skyddande ozonskiktet runt jorden. Därför är det mycket viktigt att minimera användning av ozonnedbrytande ämnen (ODS) så fort det finns fullgoda alternativ. EU förordning 2024/590 reglerar användningen av ODS och i bilaga 1 finns de ämnen som berörs listade. Några exempel på ämnen som omfattas är koltetraklorid (tetraklormetan) och 1-brom-2-fluoretan.

Innan man köper in ett ODS måste man utreda om användningen är tillåten. Det är den bara om det inte finns något tekniskt och/eller ekonomiskt möjligt alternativ eller där alternativet är mindre acceptabelt för miljö och hälsa. Vilka dessa användningar är och vilka användningsområden som är förbjudna finns angivet i bilagan till EU förordning 291/2011.

Ansvarig för verksamhet där ett sådant ämne hanteras måste se till att det finns en rutin för att föra register. För varje ämne behöver man registrera namn, mängd som använts, syftet med användningen samt förteckning över leverantörer. Registret behöver bevaras i minst fem år.

Vid frågor kontakta kemikaliesakerhet@ki.se

Förvaring av kemikalier

Kemiska produkter ska förvaras på ett säkert sätt för att undvika olycksfall, hälsorisker, stöld och utsläpp till miljö. Ytterst ansvarig att kemiska produkter förvaras på ett korrekt sätt är institutionens prefekt eller motsvarande. Förvaringen ska anpassas utifrån den kemiska produktens egenskaper och vägledning ges ofta i produktens säkerhetsdatablad.

Generella förvaringsregler är:

• Alla förvaringsplatser där kemikalier förvaras ska vara tydligt märkta med relevant piktogram.
• Kemiska produkter ska förvaras i ventilerade kemikalieskåp eller kemikalieförråd.
• Kemiska produkter får ej förvaras så att det finns risk att de genom olyckshändelse hamnar i avlopp (t.ex. i dragskåp utan invallning, på hyllor ovanför vask/handfat).
• Syror förvaras i syra-beständiga och ventilerade skåp och ej tillsammans med baser eller organiska ämnen.
• Frätande kemikalier (syror och baser) skall förvaras under midjehöjd.
• Oxiderande ämnen skall inte förvaras med oxiderbara ämnen.
• Brandfarliga produkter ska förvaras i brandsäkra skåp.
• Brandfarliga produkter skall ej förvaras med lättantändliga ämnen/material eller med gaser.
• För brandfarliga produkter som behöver förvaras svalt ska gnistfria kylskåp/frys avsedd för detta ändamål användas (inte vanliga hushållskylar/frysar).
• Gastuber skall förvaras väl förankrade med kedja eller dyl.
• Brandfarlig gas ska förvaras brandsäkert.
• Peroxidbildande kemikalier ska förvaras mörkt och svalt. Särskild hanteringsrutin krävs.
• Kemiska produkter som är mycket farliga/livsfarliga (gifter och CMR-ämnen) ska förvaras i låsta giftskåp.
• Förvaring av A- och B-klassade kemiska produkter görs enligt respektive tillståndsvillkor.

Titta på produktens märkning, dvs. vilka faropictogram (CLP) som finns på förpackningen för att få vägledning till hur den ska förvaras.

Undantag! Enbart produkter med en flampunkt upp till 60 grader är klassificerade enligt CLP som brandfarligt, dvs. de är märkta med piktogram. Men enligt MSB:s klassindelning för brandfarliga produkter räknas även alla produkter som har en flampunkt mellan 60grader och 100 grader som brandfarligt men de är inte klassificerade enligt CLP, dvs. inte märkt med piktogram. Även dessa produkter ska förvaras i brandsäkra skåp.

För att hitta mer information om produktens kemiska egenskaper kan man läsa i produktens säkerhetsdatablad (SDB) under t.ex. avsnitt 7 "Hantering och Lagring" samt avsnitt 10 "Stabilitet och Reaktivitet".

Flytande kväve

Flytande kväve är en färglös, luktfri och smaklös vätska. Gasen är inte giftig och brinner inte men vid förångning av flytande kväve finns risk för undanträngning av luftens syre, vilket kan medföra att syrebrist uppstår. Flytande kväve kan ge upphov till köldskador då det håller en temperatur på -196°C.

Arbete med flytande kväve får endast utföras av den som har tillräckliga kunskaper om de risker som kan uppkomma vid hantering och användning, samt om hur dessa risker kan undvikas. Den närmaste chefen skall säkerställa att:

• dokumenterad riskbedömning utförts innan hantering påbörjas
• tillräckliga skyddsåtgärder vidtagits
• lokala hanterings- och skyddsinstruktioner tagits fram

Chefen skall vidare säkerställa att berörda medarbetare är införstådda med risker som kan uppkomma i samband med hantering, samt att de fått information om de lokala hanterings- och skyddsinstruktionerna som tagits fram. Se mer information under Dokument. 

Torr-is

Torr-is är koldioxid i fast form som övergår till gas vid -78°C och högre.

Vid avdunstning bildas cirka 530 liter koldioxid gas av ett kilo torr-is. Behållaren för torr-is bör därför aldrig stängas helt då det finns risk för tryckbildning i den.

De största riskerna med torr-is inkluderar allvarliga köldskador eller förfrysningar på grund av temperaturen på -78°C och kvävning på grund av för hög koldioxidkoncentration vid avdunstning, eftersom den tränger undan syret.

Avdunstningshastigheten beror på mängden torr-is, förpackning och förvaringsplats.
Några exempel på avdunstningshastigheten (Linde AG):

• 1 kg på ett bord i rumstemperatur, 6–8 tim
• 10 kg i en frigolitlåda i rumstemperatur, 1–2 dygn
• 20 kg i en frigolitlåda i rumstemperatur, 3–4 dygn
• 20 kg i en frigolitlåda i ett frysrum, 4–5 dygn.

Torr-is tillverkas i form av pellets med en storlek på 10 mm i diameter och en längd på cirka 20 mm eller som 1kg torr-isblock (125x27x210mm).

Bästa förvaringskärlet för torr-is är en frigolitlåda eller kylväska. KI avråder från användning av termosbehållare på grund av förekommande incidenter där termosar imploderat.

Teknisk sprit

Ska löpande dokumenteras:

• Uppgifter om mängden sprit du köpt och förbrukat (gäller inte fullständigt denaturerad etanol). 

Ska inventeras: 

• Inventera ditt lager av teknisk sprit minst en gång per kalenderår. 
• Vid skillnad mellan den inventerade mängden och den förväntade lagermängden ska detta utredas och nödvändiga åtgärder vidtas.

För att teknisk sprit ska räknas som fullständigt denaturerad måste den innehålla alla komponenter nedan.

Per hektoliter (100l) absolut etanol: 

• 1 liter isopropylalkohol
• 2 liter metyletylketon
• 1 gram denatoniumbensoat.

De flesta produkter som hanteras vid KI innehåller enbart en av komponenterna och är därför INTE fullständigt denaturerade.

Mer information finns på Folkhälsomyndighetens hemsida under Teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

Vid institutionen finns lokala rutiner hur detta ska hanteras. 

Formaldehyd

Formaldehyd är klassificerat som H350 (kan orsaka cancer) och omfattas därför av "Särskilda krav för cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemiska produkter och viss verksamhet" (38 § till 44 §), i Arbetsmiljöverkets föreskrift kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19.

Det innebär till exempel att det skall göras en skriftlig utredning ifall en mindre farlig produkt kan användas för ändamålet.

Formaldehyd är även klassificerat som H317 (kan orsaka allergisk hudreaktion) och omfattas därför delvis av "Särskilda krav för allergiframkallande kemiska produkter och vissa processer" (37 a § till 37 g §) i AFS 2011:19, t.ex. krav gällande riskbedömning, skyltning och information.

Vid hantering av formaldehyd är det viktigt att ta fram hanteringsinstruktioner och att göra en noggrann riskbedömning. Innan arbetet påbörjas skall riskbedömningen visa att ingen farlig exponering föreligger vid hanteringen. Exempel på åtgärder att vidta för att begränsa exponering är att arbeta i särskilt anpassade laboratorier, vid ventilerad arbetsplats (dragskåp) och att använda rätt sorts laboratoriehandskar (standard och material anges ofta i produktens säkerhetsdatablad).

All personal som vistas i lokalen skall informeras om att formaldehyd hanteras i lokalen och hur man skall skydda sig mot hälsofarlig exponering.

Finns det gravida och ammande medarbetare på arbetsplatsen så skall en särskild riskbedömning göras.

Formaldehydhantering vid fixering av vävnader och liknande omfattas inte av 37 e § (utbildningskrav) i AFS 2011:19.

Etidiumbromid

Etidiumbromid är ett ämne som används vid elektrofores för DNA-analyser. Det binder till DNA och fluorescerar vid UV-belysning. På så vis kan DNA i ett prov detekteras.

Förmågan att binda till DNA innebär att det kan vara farligt för personer som hanterar ämnet, eftersom det även binder till DNA i människokroppen, och kan ge ärftliga genetiska skador (mutagent klass 1 eller 2). Etidiumbromid bör i största möjliga mån fasas ut.

Exponering

Halten etidiumbromid i de geler och lösningar som används, anses vara så låg att de sammansatta produkterna inte behöver klassas som mutagena, enligt de krav som finns hos svenska myndigheter. Trots detta så bör man handskas försiktigt med etidiumbromid, eftersom graden av exponering inte bara beror på koncentration, utan också på hur ofta man använder kemikalien och vilka rutiner som finns på arbetsplatsen.

Laboratorie- och servicepersonal kan exponeras för många olika ämnen och att additiva effekter av multiexponering i stort sett alltid är okända, vilket man bör ha respekt för. Etidiumbromid kan absorberas genom huden och nitrilhandskar uppges vara ett gott skydd mot etidiumbromid.

Se också Etidiumbromid substitutionsalternativ under dokument.

Cytostatika

Cytostatika tillhör gruppen ”Särskilt farliga läkemedel” och användningen av cytostatika regleras i arbetsmiljöverkets föreskrift ”Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt” (AFS 2005:5). Långvarig eller enstaka extremt hög exponering kan innebära ökad risk för genetiska skador och cancer.

För gravida så kan fostret påverkas, liksom barn under amningsperiod.

Rutiner

Inom gruppen cytostatika finns ämnen av olika karaktär vilka verkar med olika typer av mekanismer. Därför är också graden av exponering som ger hälsoskadande effekt mycket varierande, liksom symptomen.

Vid arbete med cytostatika är det viktigt att begränsa exponeringen och därför skall:

• riskbedömning göras innan arbetet med cytostatika påbörjas
• skriftliga hanterings-, skydds- och avfallsinstruktioner anpassade till verksamheten utarbetas
• ansvarig chef (prefekt/motsvarande) förvissa sig om att den som utför arbete med cytostatika har rätt kompetens
• ansvarig chef (prefekt/motsvarande) se till att utbildningar anordnas, av både grundläggande och uppföljande karaktär
• lokalvårdare och annan personal som vistas i lokalen erhålla information om verksamhetens karaktär samt tillgång till rätt personskydd

Exponering och åtgärder

Vid hudkontakt ger dessa läkemedel vanligen lokala irritationer och allergiska reaktioner i hud och slemhinnor. Vissa läkemedel kan även absorberas genom huden och påverka hela organsystem. På lång sikt kan exponering av cytostatika orsaka cancer.

Eventuella avvikelser, tillbud och olycksfall i samband med cytostatika skall omedelbart och skriftligen rapporteras till ansvarig chef.

Peroxidbildande kemikalier

För att undvika risken för explosion ska det finnas lokala rutiner för hantering, förvaring och kontroll av peroxidbildande kemikalier. Det är kemikalier som är klassificerade med faroangivelse EUH019.

Exempel på sådana kemikalier som är vanligt förekommande vid KI är:

Dietyleter                              CAS: 60-29-7

1,2-Dimetoxietan                  CAS: 110-71-4

1,4-Dioxan                            CAS: 123-91-1

Tetrahydrofuran                    CAS: 109-99-9

KI:s Anvisningar för hantering av kemikalier som kan bilda explosiva peroxider i sin helhet finns under Dokument.

Peroxidbildning

Peroxidbildande kemikalier kan med tiden bilda peroxider och de är i de flesta fall brand- och explosionsfarliga. Är halten peroxid tillräckligt hög så kan slag, stötar och uppvärmning medföra explosion, och ju högre halt av peroxider, desto större risk för explosion.

Parametrar som avgör hur mycket peroxider som bildas är:

• Huruvida flaskan är öppnad, syre påskyndar processen.
• Hur gammal kemikalien är och hur länge den varit öppnad.
• Om den utsatts för solljus och värme, vilket påskyndar peroxidbildning.
• Om produkten destilleras, ev. stabilisator ”renas” då bort.

Förebyggande åtgärder

• Köp mindre mängder åt gången.
• Märk alltid produkten med ankomstdatum samt med datum när förslutningen brutits.
• Öppnade produkter ska ej förvaras mer än ett år.
• Förvara kemikalien mörkt och svalt.
• För vätskor gäller: Gör regelbundna kontroller av peroxidhalten (se avsnitt Peroxidtest).
• För fasta ämnen gäller: Ska destrueras före utgångsdatum (se avfallshantering).

Peroxidtest

OBS! Testet får endast utföras av personer som är införstådd med risken i hantering av peroxider!

Det rekommenderas att använda stickor för peroxidtest, t.ex. Sigma-Aldrich artikelnummer 1.10081 (0.5-100 mg/L H2O2, MQuant; Supelco).

Kemikalier med en peroxidhalt ≥3mg/l ska inte användas, de ska destrueras (se avfallshantering)!

Avfallshantering

Du ska inte själv ta hand om lösningar med halter ≥3mg/l av peroxider.

För fasta ämnen och vätskor med lägre peroxidkoncentration (<30 mg/L) gäller:

• Kontakta Stena för avhämtning direkt från förvaringsplatsen.

För gamla peroxidinnehållande kemikalier gäller:

• När innehållet dunstat och det inte finns någon vätska kvar, utan enbart utfällning eller kristaller.
• När vätskan är grumlig (dimmig) eller missfärgad och/eller det finns utfällning eller kristaller på botten.
• När du inte kan se genom förpackningen och du vet att den förvarats olämpligt (varmt) eller länge (mer än 1 år).
• När du inte vet hur gammal förpackningen är eller hur den förvarats.
• När du har detekterat en hög peroxidkoncentration, > 30 mg/L.
• Kontakta Säkerhetsrådgivaren för konsultation och säkerhetsenheten (kemikaliesakerhet@ki.se) för kännedom.

OBS! Vid tecken på att lösningen är grumlig, missfärgad, eller när innehållet avdunstat och det finns tecken på utfällning/kristallbildning, ska behållaren inte vidröras/flyttas. Även med kraftig peroxidbildning är inte peroxidbildande kemikalier farliga om de inte rubbas ur sitt läge.

Kontaktinformationen finns på Medarbetarportalen under Laboratorieavfall och Kontakt.

Perklorsyra

Allmän
Perklorsyra är ett potentiellt farligt ämne med oxiderande, korroderande och toxiska egenskaper och kan vid kontakt med ett flertal olika ämnen, särskilt organiska, ge upphov till brand eller explosion. 

Hantering
Perklorsyra ska hanteras i särskilt ventilerade dragskåp med t.ex. spolbara ventilationskanaler som inte används till något annat. Det finns flera kriterier i MSB:s allmänna råd SÄI 1983:1 om dragskåpsutrustning för arbeten med perklorsyra (överklorsyra).

Rekommendation till verksamheten, om möjligt:

• Byt ut ämnet mot ett annat mindre farligt ämne.
• Byt metod.
• Om man måste fortsätta att arbeta med perklorsyra, använd lägre koncentration (helst ≤ 20%).

Obs! Om ni planerar att arbeta med perklorsyra och ni har inte tillgång till ett särskilt ventilerade dragskåp enligt MSB:s föreskrift kontakta kemikaliesakerhet@ki.se.

Skyddsåtgärder

Hantering av kemiska produkter skall alltid föregås av en skriftlig riskbedömning, i vilken det skall framgå vilka eventuella skyddsåtgärder som skall vidtas för att begränsa exponering/risker vid hanteringen. Exempel på skyddsåtgärder är skyddshandskar, skyddsventilation och skyddsglasögon.

Skyddsåtgärder beskrivs i kemikaliernas säkerhetsdatablad (SDB). Kemiska produkters SDB ska alltid finnas tillgängligt för alla berörda och i anslutning till hantering (i KLARA).

Som standard så skall laboratorieskyddsrock användas på laboratoriet och den skall tas av när man lämnar labbet. Rocken skall inte vara tillverkad av lättantändligt syntetiskt material, den skall helst ha tryckknappar (så att den lätt kan slitas av i händelse av brand eller spill) samt ha muddar. Den skall tvättas så ofta som det krävs och tvätten skall ombesörjas av arbetsgivaren (rocken skall inte tvättas hemma).

Skyddsglasögon skall alltid användas när frätande ämnen hanteras, t.ex. syror, baser och andra ämnen som kan skada ögonen. Linser ska helst inte användas på labb då dessa kan bränna fast på ögonlinsen och leda till blindhet i händelse av att frätande ämnen hamnar i ögat.

Skyddshandskar för arbete med kemikalier

Skyddshandskar skyddar huden mot lokala skador, t.ex. irritation, frätning och förgiftning, som kan uppstå på grund av att kemikalier tas upp genom huden. Vilken typ av handske skyddar dig beror på kemikaliernas egenskaper och hur hanteringen skall gå till. Information om vilket handskmaterial som är lämpligt finns i säkerhetsdatablad och vilket utförande t.ex. tjockleken finns hos leverantören.

Mer detaljerad information om skyddshandskar finns här.

Skyddsventilerade arbetsplatser

Skyddsventilation (dragskåp, dragbänk, säkerhetsbänk och punktutsug) är en vanlig skyddsåtgärd vid hantering av farliga kemiska produkter. För att undvika turbulens är det viktigt att tänka på skyddsventilationens placering samt att tänka på hur man jobbar, eftersom rörelse skapar turbulens. Turbulens leder till att farliga ångor/gaser virvlar runt vilket kan medföra risk för hälsofarlig exponering.

Därför skall inte ventilerade arbetsplatser placeras nära passager och inte heller nära dörrar som öppnas och stängs. Rekommenderat är att placera ventilerad utrusning längst in i lokalen, helst i ett hörn. Passage förbi ventilerad arbetsplats skall vara långsam och lugn.

Det är inte rekommenderat att kombinera punktutsug med dragbänk, deras flöden kan motverka varandra och resultatet blir att man arbetar oskyddat. Rekommenderat är att arbeta i dragskåp om det är möjligt eftersom det är det bästa skyddet mot flyktiga ångor och gaser.

Används dragbänk är det viktigt att jobba nära bänken (max 10 cm ovanför ytan) och att minsta möjliga del av dragbänkens yta är täckt. Det är mycket viktigt att röra händer och kropp långsamt så att gaser inte virvlar upp. Punktutsug placeras nära källan för att uppnå bästa skydd.

När särskilt farliga kemikalier hanteras, t.ex. CMR och allergiframkallande kemiska produkter, skall alltid skyddsventilation användas. Vid hantering av ämnen med okända egenskaper/risker gäller försiktighetsprincipen, vilket betyder att ämnet/produkten ska betraktas som farligt.

Vid hantering av cytostatika är det viktigt att säkerställa att ingen risk för farlig exponering föreligger. Därför ska hanteringen ske under kontrollerade former, helst i slutet system och i särskilt avsedda lokaler. Utförs arbetet i säkerhetsbänk ska denna vara kopplad till extern ventilation (dvs. frånluftsansluten).

Spill av kemikalier

Vid spill av farliga kemikalier är det viktigt att snabbt vidta åtgärder så att inte personal kommer till skada:

1. Vid större spill så skall man följa KI:s centrala nödlägesrutin vid större spill och utsläpp av miljö- och hälsofarliga kemikalier (se under Dokument).Ta eventuellt hjälp av specialist för rådgivning.
2. Evakuera, spärra av området och informera kollegor om att ett spill skett.
3. Konsultera lokal nödlägesrutin (för labbet, huset). Läs riskbedömningen och säkerhetsdatabladet för aktuell kemikalie/metod för att ta reda på mer om de kemiska egenskaperna.
4. Sanera själv om det är möjligt (med ev. spillkit), använd alltid skyddsutrustning.

Låt aldrig städpersonalen sanera! De har inte kompetens för detta. En inträffad incident ska rapporteras i Incidenthanteringssystemet samt till närmaste chef.

OBS! Institutioner förlagda till sjukhuset ska tillämpa sjukhusets motsvarande regler.

Kontakt: