Metoder och verktyg för riskbedömningar

Riskbedömningar ska genomföras vid planerade förändringar i verksamheten, regelbundet i den dagliga verksamheten och alltid i efterförloppet av ett allvarligt tillbud eller olycka. Denna webbsida ger arbetsgivaren en översikt och praktiskt stöd vid genomförande av en riskbedömning.

Använda AI vid riskbedömning?

Ni får aldrig använda AI för att identifiera eller tolka krav i Arbetsmiljölagen (1977:1160), Arbetsmiljöverkets författningssamlingar (AFS 2023:xx) eller KI-interna regler och riktlinjer. När ni söker med hjälp av AI får ni bara hämta lagtexter från Sveriges rikstads hemsida, föreskrifter från Arbetsmiljöverkets hemsida och KI-interna regler från medarbetarportalen. Ingen annan källa får användas!

Varför ska vi riskbedöma?

Syftet är att så långt som möjligt identifiera och förebygga arbetsmiljörisker. Regelbundet när risker uppstår eller när något allvarligt hänt. Det kan handla om omorganisation, flytt, införande av nya arbetsmetoder, ny teknik eller nya kemiska och biologiska ämnen/kombinationer. Alla riskbedömningar ska utgå från kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete beskrivet i Arbetsmiljölagen (1977:1160) och AFS 2023:1.

När är det obligatoriskt?

Vid planerade förändringar i verksamheten.

När arbetsgivaren får information om att någon i verksamheten är gravid, nyförlöst eller ammande.

När det finns minderåriga (under 18 år) i verksamheten.

När det per definition (AFS 2023:2, 6 kap.) handlar om ensamarbete.

Inför utbildning/forskning där man hanterar försöksdjur

I vissa fall där medicinska kontroller indikerar behov av anpassning.

Alltid efter allvarligt tillbud, allvarlig olycka och efter dödsfall.

När det uppenbart handlar om farligt arbete (t ex strålning, hög höjd, BSL3 etc)

Vilka risker kan det handla om?

Här handlar det om att noga identifiera risker genom att dels ringa in tillämpbara föreskrifter (Se nedan: AFS:ar), eventuella interna regler/riktlinjer vid KI samt inhämta kunskap från tidigare riskbedömingar, incidenter, erfarenhet, expertstöd och synpunkter från verksamhet och skyddsombud.

Tillämpbara föreskifter i Arbetsmiljöverkets författningssamlingar (AFS):

Organisatoriska risker (arbetsbelastning, arbetstider, känkande särbehandling): AFS 2023:2

Kemiska och biologiska risker, strålningsrisker, buller, vibrationer, belastningsergonomi: AFS 2023:10

Arbetsutrustning, trycksatta anordningar och personlig skyddsutrustning: AFS 2023:11

Arbetsplatsens utformning (säkerhet, brand, utrymning, larm, inomhusklimat, personalutrymmen): AFS 2023:12

Risker vid vissa typer av arbete (djur, asbest, GMM): AFS 2023:13

Bedöma och säkerställa att hygieniska gränsvärden är godtagbara (mätningar): AFS 2023:14

Risker kopplade till hälsa och tidigare exponering (Medicinska kontroller, tjänstbarhetsintyg): AFS 2023:15

Var kan jag få stöd inför en riskbedömning?

Identifiera först vilken typ av riskbedömning du ska genomföra (se nedan). Ta stöd av tidigare riskbdömingar och lokala HR. Vid större omorganisationer och flyttar kan Ni kontakta HR-avdelningen, Enheten för Arbetsrätt och arbetsmiljö

Vid riskbedömningar kopplade till laboratoriesäkerhet (kem/bio/strålning) kan Ni kontakta våra centrala samordnare och experter inom HR-avdelningen, Enheten för Arbetsrätt och arbetsmiljö

Vid riskbedömningar kopplade till säkerhet/brandsäkerhet kan Ni kontakta KI säkerhetsenhet

Vid införande av ny teknik, helt nya arbetsmetoder eller vid behov av att bedöma yrkeshygieniska gränsvärden kan Ni avropa stöd från Avonova företagshälsa

Vad vill du riskbedöma?

När krävs detta?

Vid förändringar i struktur, ansvar, ledning, arbetsinnehåll eller bemanning krävs en riskbedömning av de arbetsmiljörisker som kan uppstå pga nya arbetsuppgifter/metoder, nya grupperingar och ny ledning. Lagstöd: Arbetsmiljölagen (AML) 1977:1160)) och AFS 2023:1.

Riskbedömning av arbetsmiljön ska ske i god tid innan själva genomförandet, eller så snart man vet vilka som berörs och hur den nya organisationen kommer se ut.

Vad krävs?

För att lyckas fullt ut bör riskbedömningen föregåtts av en genomarbetad verksamhetsanalys där det framgår varför, hur förändringen ska genomföras och vilka mål omorganisationen vill uppnå. Redan här bör samverkan med våra arbetstagarorganisationer ha skett och synpunkter beaktats. När arbetsgivaren fattat beslut (på genomförandet) och vi vet vilka som kommer att beröras, samt att en preliminär tidplan finns, är det hög tid att samlas för en riskbedömning enligt kraven i AML och AFS 2023:1.

Komihåg att skyddsombud ska erbjudas deltagande i "planeringens alla tidiga skeden". D v s så snart beslut finns och man vet vilka som kommer att beröras och när.

Steg för steg

Samla information och underlag: Vad säger verksamhetsanalysen? Finns det tidigare omorganisationer (riskbedömningar) att lära av?
Ringa in vad ni ska riskbedöma: Vilka berörs? Hur många? Krävs det en övergripande riskbedömning initialt som sedan kompletteras med riktade riskbedömningar inom mindre avgränsade områden/funktioner eller teman? Om förändringen innebär en större flytt kan själva flytten ibland kräva en särskild riskbedömning, ffa om det berör laborativa eller tekniskt avancerade verksamheter.
Samverka: När ni har ett bra underlag att utgå från bör ni ta nästa steg i processen och samverka med berörd verksamhet. I detta skedet är det lämpligt att presentera en process för hur och när ni kommer inhämta verksamhetens synpunkter. Initialt kan samverkan ske via vår skyddsombud, men inget hindrar Er för att samla verksamheten och inhämta farhågor, risker men lika viktigt positiva förväntningar och det som fungerar väl i nuvarande organisationen. Ett sätt att inhämta synpunkter och förväntningar är att använda KI:s färdiga underlag: 4-fältare + instruktion till riskmatris
Riskbedöm: Beroende på storlek och omfattning samlar Ni in ifyllda underlag och samlar en bra sammansatt och väl representerad riskbedömningsgrupp. Det är arbetsgivaren som leder gruppen, kallar till möte och som bestämmer vilka som ska ingå, dock ska skyddsombud alltid erbjudas deltagande.
Bedöm risknivå: Varje risk ska sedan subjektivt erhålla en risknivå. Detta genomförs genom en inlyssnande och konstruktiv argumentation/diskussion vid riskbedömningen. När ni enats om sannolikhet och konsekvens får ni ett slutvärde genom att använda riskmatrisen. Använd gärna våra mallar och matris (4-gradig): RKB_MALL_Omorganisation.
Handlingsplan: Genom att sätta risknivåer får ni ett underlag till den handlingsplan som arbetsgivaren måste ta fram, med målet att hantera eller eliminera risker till en acceptabel nivå. Komihåg att skyddsombud ska delta vid framtagandet av denna handlingsplan.
Diarieföring: När skyddsombudet godkänt handlingsplanen ska riskbedömningen diarieföras enligt KI:s dokumenthanteringsplan hos Registrator KI.
Uppföljning: Enväl genomförd riskbedömning är ett bra stöd i den fortsatta omorganisationen och bör vara den naturlig del av projektledningen. Riskbedömningen ska följas när omorganisationen är genomförd.