Biosäkerhet

Frågor angående biosäkerhet kan ställas till institutionernas biosäkerhetsombud eller till KI:s Biosäkerhetssamordnare, eller om du vill anmälan ditt arbete med mikroorganismer eller GMM till Arbetsmiljöverket.

Vid arbete med smitta såsom blod och humant provmaterial, smittförande mikroorganismer eller genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) måste man alltid beakta riskerna genom att riskbedöma sitt arbete. Utifrån riskbedömningen bedömer man sedan vilken personlig skyddsutrustning och andra skyddsåtgärder som är nödvändiga för att arbeta säkert, vilka rutiner som bör finnas samt skyddsnivå på laboratorierna för arbetet.

Arbete med mikroorganismer som kan orsaka infektion hos människa och allt arbete med GMM kräver godkänd anmälan eller tillstånd från Arbetsmiljöverket.

Arbete med smitta och genetiskt modifierade mikroorganismer regleras framför allt av följande två föreskrifter från Arbetsmiljöverket:

• Smittrisker (AFS 2018:4)
• Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2011:2 med ändringar i AFS 2018:9)

Vill man fördjupa sig mer i området har WHO gett ut en informativ handbok på engelska.

Riskbedömning biosäkerhet

Riskbedömningar skall utföras för att alla ska ha en säker arbetsmiljö och för att höja riskmedvetenheten.

För riskbedömningar av blod och annat humant provmaterial kan man använda riskbedömningsblanketten Human Sample Risk Assessment (HUMRA) och för riskbedömning av mikroorganismer som kan orsaka infektion är riskbedömningsblanketten Biological Agent Risk Assessment (BARA) ett bra verktyg. Båda blanketterna är framtagna av KIs Biosäkerhetskommitté.

Arbete med genetiskt modifierade mikroorganismer behöver alltid riskbedömas. Dock beror omfattningen av riskbedömningen på hur stor risk arbetet med GMM innebär. Riskbedömning av GMM sker på Arbetsmiljöverkets blanketter.

Arbetsmiljöverkets föreskrift Smittriskerbeskriver hur och när riskbedömningar ska göras och dokumenteras för blod, humant provmaterial och mikroorganismer, som inte är genetiskt modifierade. För genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM), se AFS 2011:2.

Blodburen smitta

Det är framför allt hepatit B och C samt HIV, som kan smitta via human blodhantering. Notera att blodburen smitta inte bara kan överföras genom hantering av blod, utan även av material som kontaminerats med blod såsom vävnad, sårvätska, spinalvätska, urin, pipettspetsar och likande. Även cellkulturer kan ge blodsmitta.

Blodhantering

Blodhantering kan utgöra en risk i laboratoriemiljö, och all hantering av humant blod och annat humant provmaterial, såsom vävnad och primärkulturer, regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter Smittrisker. Huvudregeln i denna föreskrift är att hantera allt blod och blodkontaminerat material som smittförande. Se även mer information om hur blod ska hanteras i KI:s Blodregler under dokument.

Arbetet med blod får utföras endast av den som fått utbildning om smittrisker, smittvägar, hur man undviker infektion och skyddsåtgärder. Det behövs inget särskilt tillstånd från Arbetsmiljöverket för hantering av blod, men laboratoriet måste vara minst skyddsnivå 2 beroende på riskbedömning.

Det måste finnas skriftliga instruktioner om hur blodet ska hanteras på respektive arbetsställe. De skriftliga instruktionerna ska baseras på en riskbedömning. Riskbedömningen kan utföras på KIs blankett för riskbedömning av blod och annat humant provmaterial- HUMRA. Se Riskbedömningsblankett under Dokument.

Även blod från blodbank ska hanteras som potentiellt smittförande då de oftast inte testats innan blodet lämnas ut.

För mikroorganismer i riskklass 2 och uppåt krävs anmälan eller tillstånd.

Anmälan och riskbedömning av mikroorganismer

Mikroorganismer delas upp i fyra riskklasser, 1 - 4, beroende på förmåga att orsaka infektion och hur allvarliga följderna kan bli. Klassificeringen är baserat på arbete med biologiska agens i laboratorium där arbete med agens i högre riskklass innebär högre risk. Mikroorganismer som normalt inte orsakar infektionssjukdom klassificeras som riskklass 1. De kan ändå orsaka ohälsa på grund av överkänslighet eller toxinpåverkan.

I föreskriften Smittrisker finns en klassificeringslista över de vanligaste mikroorganismerna i riskklass 2 - 4.

Mikroorganismer i riskklass 2 - 4 innebär per definition en risk och måste alltid riskbedömas, medans mikroorganismer i riskklass 1 endast behöver riskbedömas om användaren tror att arbetet kan innebära en risk.

KI:s riskbedömningsblankett BARA kan användas för att riskbedöma hantering av mikroorganismer. Blanketten är uppdelad i två delar där del A används för att karakterisera mikroorganismen och del B beskriver hantering, risker för exponering samt skyddsåtgärder.

Del B kan användas dels för laborativt arbete (B1) och för hantering av mikroorganismer vid djurexperiment (B2).

Hantering av icke genetiskt modifierade smittförande mikroorganismer i riskklass 2 - 4 kräver anmälan till Arbetsmiljöverket.

Har ni frågor gällande riskklassificering så kontakta biosäkerhetssamordnaren vid KI.

Undantag ges för diagnostikverksamhet där hanteringen enbart innebär användning av det ursprungliga patientprovet, till exempel för kemisk analys där anrikning inte sker. Forskningsverksamhet på mikroorganismer i riskklass 2 och uppåt kräver i stort sett alltid anmälan.

På ett arbetsställe som har fått tillstånd eller godkänd anmälan för att hantera smittförande mikroorganismer gäller bland annat att:

• att de hanteringsinstruktioner som upprättats i samband med anmälan följs
• att endast de som blivit informerade om riskerna får arbeta där
• att arbetet endast sker i de lokaler som angetts
• att lokalerna är uppmärkta
• att dokumentationen kring anmälan ska finnas lättillgängligt, t.ex. i laboratoriepärmen

Vid anmälan definieras bland annat vilka mikroorganismer som ska användas. Vill ni hantera ytterligare mikroorganismer i samma laboratorium, eller på annat sätt vill komplettera/ändra krävs en uppdatering av anmälan.

I föreskriften samt på Arbetsmiljöverkets hemsida finns också information om vilka uppgifter de kräver vid anmälan. Biosäkerhetssamordnaren är behjälplig vid ansökan och skickar dokumenten till Arbetsmiljöverkets Stockholmskontor.

Notera att institutionen ska vara medveten om vilka mikroorganismer på skyddsnivå 2 och uppåt som hanteras, via institutionens kontaktperson för biosäkerhet. Läs mer om detta på sidan ”Bioskydd".

Vid skyddsrond eller vid inspektion från Arbetsmiljöverket ska dokumentationen gällande tillståndet, samt alla rutiner som innefattades av anmälan såsom riskbedömningar/hanteringsinstruktioner kunna visas upp.

Anmälan, tillstånd och riskbedömning för GMM

Definitionen för en genetiskt modifierad mikroorganism (GMM) är en mikroorganism vars genetiska material har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination (SFS 2000:271)

Alla verksamheter med GMM måste riskbedömas samt anmälas till- eller få tillstånd från Arbetsmiljöverket. Detta sker via KIs Biosäkerhetssamordnare och i samråd med institutionens biosäkerhetsombud. För GMM som kan innebära en risk måste även varje användning anmälas till Arbetsmiljöverket.

På Arbetsmiljöverkets hemsida finner du information om GMM samt föreskriften Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS2011:2)

Mer information finns på sidan Anmälan, tillstånd och riskbedömning av GMM. 

Skyddsåtgärder Biosäkerhet

Vilka skyddsåtgärder som bör vidtas vid hantering av biologiskt material beror på hur materialet smittar. Ofta hanteras både kemiskt och biologiskt material samtidigt, vilket behöver tas hänsyn till. Valet av skyddsåtgärder ska definieras vid riskbedömningen. Tänk på att definiera val av skyddsåtgärder och när de skall användas i skriftliga rutiner så att alla i laboratoriet arbetar på samma sätt för att undvika smitta.

Handskar

Riskbedömningen ligger till grund för om handskar behöver användas, och i så fall vilken typ av handske. Vid val av handskar för mikrobiologiskt arbete ska både penetrationsförmåga och motståndskraft mot skärskada tas i beaktande

Handtvätt och handdesinfektion ska alltid utföras efter det att man tagit av sig handskarna vid mikrobiologiskt arbete. Desinfektionsmedel förstör handskens skyddande egenskaper. Tänk på att handskarna blir smittförande och byt därför handskar ofta. Notera att allt mikrobiologiskt arbete inte behöver bedrivas med handskar på.

Mer detaljerad information om skyddshandskar. 

Skyddskläder

Vid mikrobiologiskt arbete på KI ska skyddsklädsel, såsom laboratorierock, alltid användas. Denna ska tas av när arbetsområdet lämnas. Vid transporter av mikroorganismer t.ex. inom institutionen, men där allmänna utrymmen beträds, ska mikroorganismerna förvaras i en transportlåda eller motsvarande och skyddsklädseln tas av.

Mer information finns på sidan Transport av biologiskt material och kemiska produkter.

Ventilerade arbetsplatser

Om ventilerade arbetsplatser behöver användas, och vilken typ som ska användas, ska riskbedömningen för experimenten utvisa. Mer information finns att läsa på sidan Ventilerade arbetsplatser.

Andra metoder för skydd mot smitta

När endast stänkskydd krävs, såsom ofta vid blodhantering, behövs ingen ventilation. I dessa fall kan eventuellt en plexiglasskiva, visir eller glasögon samt munskydd användas. Riskbedömningen avgör vilket skydd som ska användas. I dessa situationer fungerar ofta även dragskåp bra som skydd.

Vaccinationer

Vid arbete med specifika mikroorganismer för vilka det finns vaccin, samt vid arbete där det finns risk för blodsmitta ska vaccination erbjudas laboranten, efter riskbedömning/medicinsk bedömning. Mer information finns att läsa på sidan Vaccination.

Spill

Vid spill av biologiskt material är det viktigt att snabbt vidta åtgärder så att inte personal eller omgivningen i övrigt kommer till skada:

1. Spärra av området. Detta för att undvika exponering för aerosoler.
2. Läs riskbedömningen.
3. Kontakta eventuellt specialist för rådgivning, såsom företagshälsovården, infektionsklinik eller handläggaren för biosäkerhet.
4. Sanera själv om det är möjligt. Låt aldrig städpersonalen sanera! De har inte kompetens för detta.

Riskbedömningen avgör hur sanering ska utföras. Det tar flera minuter innan aerosoler har lagt sig. Oftast ska området täckas med pappersdukar eller motsvarande, sedan ska en desinficerade kemikalie hällas på pappersdukarna. Det är viktigt att kemikalien får tillräcklig kontakttid, såsom 5-10 minuter.

Därefter hanteras materialet såsom smittförande. Ytan desinficeras igen och tvättas sedan med en icke-oxiderande kemikalie, såsom etanol eller detergent.

Notera att den desinficerande kemikalien ska vara bevisat effektiv mot det biologiska materialet i fråga.

Vid spill i i mikrobiologisk säkerhetsbänk kan oftast punkt 1 utgå. Vid kontaminerad centrifug eller inkubator stängs istället locket/inkubatordörren så att eventuella aerosoler lags sig innan den rengörs enligt punkt 2-4 ovan. Blod har en buffrande förmåga och vid spill räcker därför inte etanol, utan virkon, hypoklorit eller motsvarande bör användas.

En inträffad incident ska rapporteras till KI:s Incidentrapporteringssystem, läs mer på sidan Rapportera incidenter.

Vid kemikaliespill, läs istället på sidan "Kemiska risker".

Hantering av prover med misstanke om riskklass 4 mikroorganismer

Med anledning av ebolaepidemin vill KI:s Biosäkerhetskommitté förtydliga att inga prover med misstanke om mikroorganismer i riskklass 4, som t.ex. ebolavirus, får hanteras i Karolinska Institutets lokaler.

Hantering av prover från regioner med aktiva utbrott av riskklass 4 mikroorganismer ska undvikas. Alternativt ska smittrisk uteslutas innan proverna hanteras vid KI. Vid misstanke om riskklass 4 mikroorganismer skall provet avfärdas och vidarebefordras på ett säkert sätt till Folkhälsomyndigheten.

KI:s Biosäkerhetskommitté hänvisar till Karolinska Universitetslaboratoriets (KULs) rutiner för hantering av prover med misstänkt eller säkerställd ebola eller annan viral hemorrhagisk feber. Läs mer under Dokument.

Kontakt: