Kognitiv belastning och lärande

Kognitiv överbelastning uppstår när studenter har svårt att ta in och minnas ny information. Genom att anpassa undervisningen för att minska kognitiv belastning blir det lättare för studenter att fokusera, engagera sig och behålla det de lärt sig. Alla studenter påverkas av kognitiv belastning, men med effektiva undervisningsmetoder kan man optimera både deras prestationer och läranderesultat.

dekorativ bild
Cognitive theory

Vad är kognitiv belastningsteori?

Hantering av kognitiv belastning är en viktig aspekt inom vårdutbildningar, där syftet är att optimera undervisnings- och läande processer för att förbättra utbildningsresultaten. Kognitiv belastningsteori (CLT) är ett viktigt ramverk inom utbildningspsykologi som fokuserar på begränsningarna i människans kognitiva arkitektur, särskilt begränsningarna i arbetsminnet (Schnotz & Kürschner, 2007). Genom att förstå den kognitiva belastning som studenterna utsätts för kan lärare utforma undervisning som optimerar läranderesultaten (Wasfy et al., 2021).

Att implementera CLT i universitetsundervisningen innebär att man måste överväga:

  • Intrinsic cognitive load: Detta avser den inneboende komplexiteten i det material som lärs ut. Det är den mentala ansträngning som krävs för att förstå och bearbeta de centrala begreppen, teorierna och principerna. Du bör känna igen den inneboende belastningen i det innehåll du undervisar och anpassa dina undervisningsmetoder därefter för att hjälpa studenterna att hantera denna inneboende komplexitet på ett effektivt sätt.
     
  • Extraneous cognitive load: Detta avser det sätt på vilket informationen presenteras för studenterna. Här ingår faktorer som hur tydliga instruktionerna är, hur materialet är organiserat och hur lärresurserna är utformade. Du måste sträva efter att minimera den yttre kognitiva belastningen genom att presentera informationen på ett tydligt, logiskt och lättförståeligt sätt. På så sätt säkerställer du att dina studenter kan fokusera sina kognitiva resurser på att förstå innehållet i stället för att kämpa med hur det presenteras.
     
  • Germane cognitive load: Detta innebär den kognitiva ansträngning som krävs för att bygga upp och integrera ny kunskap i befintliga mentala ramverk. Det är den produktiva kognitiva belastningen som bidrar till meningsfullt lärande och djupare förståelse. Du kan stödja "germane cognitive load" genom att underlätta aktiviteter som uppmuntrar till aktivt engagemang, kritiskt tänkande och reflektion. Genom att främja kopplingar mellan ny information och tidigare kunskaper kan du hjälpa dina studenter att bygga upp robusta mentala modeller och förbättra deras lärandesresultat.

Several studies have shown how learners may tolerate relatively high levels of extraneous load in simple learning situations. But as learning gets harder, learners benefit markedly from any condition that reduces sources of extraneous load. In short, extraneous load begins to matter when either (a) the number of interacting elements is high or (b) the individual lacks prior knowledge.

Hattie & Yates, 2014.

Varför är det viktigt att hantera kognitiv belastning?

Bevisen för hur studenter lär sig ger en tydlig riktning för utvecklingen av läroplaner, undervisningsmaterial, praktisk vägledning och policyer som stöder effektiva pedagogiska metoder (Alter & Haydon, 2017).

Effektiv undervisning inleds med tydliga inlärningsmål och presentation av nytt material i små, lättförståeliga delar. Genom att hantera den kognitiva belastningen hjälper lärarna och handledarna studenterna att fokusera på väsentlig information, vilket förhindrar kognitiv överbelastning. Genom att ge stöd för lärandesuppgifter och ordna innehållet i logiska sekvenser får studenterna hjälp att bygga upp en djupare förståelse. Genom att ge möjlighet till återhämtning, tillämpning och repetition stärks långtidsminnet och inlärningsresultaten förbättras.

dekorativ bild
Sustainable Development Goal 4: Quality Education. Photo: N/A.

Hur bidrar hantering av kognitiv belastning till kvalitet?

Genom att skapa miljöer som fokuserar på lärande och följa evidensbaserade undervisningsmetoder kan du underlätta effektiva inlärningsupplevelser och förbättra de övergripande inlärningsresultaten.

Stödja lärande:

  • Ge tydliga instruktioner: Tydliga förklaringar och välstrukturerade uppgifter hjälper studenterna att navigera i inlärningsutmaningar med självförtroende, vilket främjar en positiv inlärningsmiljö.
  • Tillhandahåll progression: Genom att organisera information på ett logiskt och sammanhängande sätt underlättar du utvecklingen av mentala scheman som gör det möjligt för studenterna att koppla ny information till befintlig kunskap.
  • Dela upp uppgifter i hanterbara delar: Dela upp komplexa uppgifter i mindre, mer hanterbara delar, vilket gör det lättare för studenterna att förstå och slutföra dem.
  • Ge ledtrådar och uppmaningar: Ge ledtrådar, uppmaningar eller tips för att vägleda deltagarna genom inlärningsprocessen, hjälpa dem att navigera genom utmaningar och hålla sig på rätt spår.
  • Ge modeller och exempel: Ge modeller och exempel för att visa hur man går till väga för att lösa en uppgift eller ett problem, så att deltagarna får en tydlig bild av förväntningarna.
  • Erbjud återkoppling och vägledning: Erbjud snabb återkoppling och vägledning till studenterna när de arbetar med uppgifter, hjälp dem att identifiera områden som behöver förbättras och vägled dem mot ett framgångsrikt slutförande.

Koppla samman resultat, undervisning och bedömning:

  • Intended Learning Outcomes (ILO) anger vad studenterna ska veta, förstå och kunna göra i slutet av en inlärningsupplevelse. Effektiva undervisningsstrategier är anpassade till dessa mål och säkerställer att undervisningsaktiviteterna är utformade för att hjälpa studenterna att uppnå de önskade lärandemålen samtidigt som den kognitiva belastningen hanteras på lämpligt sätt.
  • Bedömningar bör anpassas till ILO:er och återspegla de kognitiva krav som ställs på studenterna under undervisningen. Genom att ta hänsyn till den kognitiva belastningen kan bedömningar utformas så att de mäter studenternas förståelse och tillämpning av kunskap utan att överbelasta deras kognitiva resurser.
  • Återkopplingen till studenterna ska inte bara handla om hur korrekta deras svar är, utan också stödja deras hantering av kognitiv belastning och inlärningsprocesser. Tydlig och specifik återkoppling hjälper studenterna att förstå var de står i förhållande till lärandemålen och ger vägledning om hur de kan förbättra sin förståelse och sina prestationer.

Förbättra kvaliteten på undervisning och lärande:

  • Förbättrad förståelse och kvarhållande: Genom att hantera den kognitiva belastningen kan lärarna presentera information på ett sätt som optimerar studenternas förmåga att förstå och behålla den. Som ett resultat av detta kan studenterna bättre förstå svåra begrepp och lägga dem på minnet, vilket leder till djupare förståelse och långsiktig lagring av kunskap.
  • Ökat engagemang och motivation: När den kognitiva belastningen hanteras på ett effektivt sätt blir studenterna mer engagerade i inlärningsprocessen och motiverade att delta aktivt. Som ett resultat känner sig studenterna mer motiverade att lära sig, vilket leder till förbättrade akademiska prestationer och en större känsla av att ha lyckats.
  • Underlättad överföring och tillämpning av kunskap: Hantering av kognitiv belastning hjälper studenterna att utveckla de kognitiva färdigheter som krävs för att överföra och tillämpa kunskap i nya situationer. Detta gör det möjligt för studenterna att tillämpa det de har lärt sig i ett sammanhang för att lösa problem eller fatta beslut i andra sammanhang, vilket främjar djupare förståelse och högre ordning och tänkande.

[In] the context of classroom teaching, [Cognitive Load Theory] suggests that student teachers would benefit from limiting the distractibility of irrelevant information (extrinsic cognitive load) so that they can consciously think about the lesson’s content (intrinsic cognitive load) and the pedagogy necessary to teach the lesson (germane cognitive load).

Moos & Pitton, 2014.

Relaterade utbildningsresurser