Filmexempel
Här hittar du exempel på filmer med olika syften och användningsområden inom lärande som tagits fram för KI.
Filmerna är producerade av UoL på beställning och mot en kostnad.
Peer Learning guiden (ca 2,30 min)
Det här är en introduktionsfilm till en guide för hur du steg för steg kan börja använda eller utveckla peer learning med studenter under verksamhetsintegrerat lärande (VIL).
Produktionsinformation: Inspelning:av en person i videostudion i Solna mot en enkel bakgrund. Minimalt med grafik och tid för redigering Telepromter som visar textmanus används som stöd vid inspelningstillfället.
Tidsuppskattning för inspelning och redigering: 3 timmar
MOOC-kursen: From brain to symptom (ca 3 min)
Det här är en kursintroduktion och marknadsföringsfilm till en MOOC-kurs (Massive Open Online course) i Neurovetenskap och psykiatri.
Produktionsinformation: Här har vi spelat in två personer i videostudion i Solna. Deras presentation varvas med klippbilder från kursens innehåll. Den här övergripande introduktionsfilmen producerade vi sist av alla kursens filmer. Därmed fanns material som kunde återanvändas och visualisera innehållet. (Klippbilder från andra filmer som tagits fram i kursen, bilder, grafik och i detta fall även en 3D-animation).
Tidsuppskattning för filmning och redigering : 10 timmar.
Fråga Forskaren (17 min)
Det här är en film som tagits fram för Peer Learning Guiden, där vi får höra forskarens syn på metoden.
Produktionsinformation: Två personer har spelats in i videostudion i Solna med sk. trekamerauppsättning. Det innebär att vi vid inspelning växlar mellan närbild på de två personerna samt båda i bild och det blir mycket lite efterarbete.
Tidsuppskattning för filmning och redigering 3 timma
Peer Learning i verksamhetsförlagd utbildning (11 min)
Denna föreläsning handlar om hur Peer Learning använts i verksamhetsförlagd utbildning och erfarenheter från implementeringen av metoden.
Produktionsinformation: Föreläsningen är inspelad i videostudion i Flemingsberg mot greenscreen. Vid inspelningstillfället växlar vi bild mellan föreläsaren och föreläsarens anpassade ppt-bilder i bild.
Tidsuppskattning för filmning, och redigering: 4 tim.
EPA - vad är det? ( ca 6 min)
Detta är en av två filmer om EPA - ett pedagogiskt verktyg som används för att stödja utveckling och bedömning av klinisk kompetens i vårdutbildningar.
Produktionsinformation: Innehållsansvariga har tagit fram manus och ppt-bilder. Bildsättning med klippbilder från bildbank, illustrationer samt grafik har tagits fram. Inspelning i ljudstudio och speakerröst.
Tidsuppskattning för inspelning av skärm/röst och redigering: 12 timmar
Peer Learning - Barnsjuksköterska Vällingby barnavårdcentral (ca 5 min)
Den här filmen ingår i en serie om 8 filmer där handledare berättar om hur de använt Peer Learning i olika verksamheter.
Produktionsinformation: Filmning har gjorts av lärare själv efter tips och instruktioner från IKT-pedagog, redigering har gjorts av produktionsteamet.
Tidsuppskattning för filmning (vet ej, egen tid) för redigering: ca 4 tim
Hållbar utveckling (ca 6.30 min)
Den här filmen ingår i utbildningen "Kom igång med SDG:erna". (Sustainable Developing Goals). En kurs om hur KI arbetar och bidrar till FN:s Globala mål för hållbar utveckling. Filmen fungerar som en introduktion till kursen och ger en övergripande bild av KI:s arbete med detta.
Produktionsinformation: Filmen varvar, intervjuklipp från många olika personer på KI som spelats in i olika miljöer i verksamheten. Dessa inslag varvas med med klippbilder från bildbanker och verksamheten. Filmen hålls samman av en speakerröst.
Tidsuppskattning för filmning och redigering: ca 60 timmar
Karolinska Institutets historia, Kaptiel 5: Hälsa (ca 2 min)
Det här filmen ingår i en serie filmer om KI:s historia. Den riktar sig till studenter på KI.
Produktionsinformation: Föreläsaren har filmats i Hagströmmerbiblioteket och klippbilder från gamla läroböcker har använts.
Tidsuppskattning för filmning och redigering: ca 24 timmar.
Bedömning A-E (ca 15.30 min)
Den här filmen är en av flera instruktionsfilmer och ingår i kursen: "Vårdande vid akut ohälsa". Dessa filmer visar olika obligatoriska moment där studenterna ska göra en bedömning A-E på en simulatorsdocka.
Produktionsinformation: Filmen har spelats in på KTC (Kliniskt Tränings Centrum) där lärarna demonstrerar de praktiska momenten steg för steg. I filmen varvas helbilder med närbilder för att tydliggöra de olika momenten.
Tidsuppskattning för filmning och redigering: ca 24 timmar
Planera mera!
Tänk på att det viktigaste och mest tidskrävande arbetet görs innan inspelning och produktion.
Planering och produktion av innehåll så som: skriva manus, storyboards, anpassa powerpoint-filer, möten och tid för korrigeringsrundor har inte räknats in i tidsuppskattningarna ovan. Olika produktioner kräver olika mycket förberedelser.
Undertextning är inte heller medräknat i tidsuppskattningarna ovan. Detta behöver man ta höjd för eftersom det är ett lagkrav enligt Tillgänglighetsdirektivet. Här finns mer information om lagkravet och instruktioner hur du själv kan skapa undertexter. Stöd för att skapa undertexter
Andra aspekter som påverkar tidsåtgången är:
- Antal personer som ska ta fram ett innehåll/manus: Flera involverade personer innebär att det krävs samordning, avstämningar och ansvarig som tar besluten.
- Typ av manus som ska tas fram: Storyboard och manus tar längre tid än t.ex. intervjufrågor.
- Antal personer som ska spelas in: Det är en process att förbereda sig för inspelning, beroende på vilken sort produktion det gäller.
- Inspelningsplats: Inspelningar som sker i studio och inspelningar som sker ute i verksamhet innebär helt olika förutsättningar och kräver olika underlag, planering och förberedelser. Generellt är inspelning ute i verksamhet mer tidskrävande då det innebär mer förberedelse generellt, transport och riggning av utrustning.
Det behövs en bra produktionsprocess och ett fungerande arbetsflöde för avstämningar och beslut under resans gång.
Några av filmerna på denna sida saknar undertextning då de producerades innan lagkravet och tillgänglighetsdirektivet trädde i kraft.