Användning av myndighetskapital på KI
KI har ett växande myndighetskapital. Detta består av sparade resurser från tidigare års anslag och intäkter. KI vidtar olika åtgärder för att det ska minska över tid.
Vad är myndighetskapital?
Myndighetskapital kan beskrivas som universitetets motsvarighet till det som i företag kallas eget kapital. Det består av ackumulerade överskott från anslag eller externa intäkter. För universitet och högskolor innebär myndighetskapitalet i praktiken sparade resurser, framför allt i form av oförbrukade utbildnings- och forskningsanslag. Men till skillnad från privata företag, där målet är att skapa vinst som sen kan delas ut till aktieägare, ska lärosäten använda sina anslag och externa intäkter för att skapa samhällsnytta genom forskning, utbildning och kunskapsspridning.
Hur stort är KI:s myndighetskapital?
År 2024 uppgick Karolinska Institutets myndighetskapital till cirka 2,5 miljarder kronor. Av detta var omkring 2,3 miljarder kopplade till forskning och ungefär 200 miljoner till utbildning. Sett över tid har myndighetskapitalet vuxit kraftigt. De senaste fem åren har det ökat med ungefär en miljard kronor. KI har i dag bland det högsta myndighetskapitalet av alla svenska lärosäten.
Varför har KI ett stort myndighetskapital?
KI:s myndighetskapital har flera källor. Den största andelen kommer från de statliga anslagen till forskning och utbildning som inte använts under föregående år.
Ett visst tillskott ger även forskningsprojekt med extern finansiering där lärosätet kan få behålla överblivna medel. Även uppdragsverksamhet kan generera visst överskott som ökar myndighetskapitalet. Kapitalet i sig kan även ge ränteintäkter.
Hur används myndighetskapitalet?
I dag finns myndighetskapitalet på institutions- och forskargruppsnivå, även om det kapitalet i sig förvaltas av KI som helhet. Kapitalet ska enligt regelverket användas till satsningar inom myndighetens uppdrag som annars inte hade kunnat finansieras. För KI kan det handla om att starta nya forskningsprojekt, anställa forskare eller lärare, investera i forskningsinfrastruktur, eller höja kvaliteten i utbildningen. Medel från olika anslag får dock inte sammanblandas.
Varför är myndighetskapitalet ett problem?
Ett för stort myndighetskapital kan ge intrycket av att KI inte använder sina resurser effektivt. Det kan skada förtroendet för KI och påverka framtida ekonomiska förutsättningar. Framtida regelförändringar kan leda till en minskning av dagens anslag till forskning och utbildning på KI om myndighetskapitalet inte används.
Ökade krav och förväntningar från regeringen
Från ett statligt perspektiv förväntas pengarna användas för att skapa nytta för samhället. Regeringen och utbildningsdepartementet följer därför utvecklingen av myndighetskapitalet vid svenska lärosäten.
Ett prioriterat fokusområde
Ett av KI:s prioriterade fokusområden är Hållbar och framtidssäkrad ekonomi. Där görs nu en översyn av KI:s interna resursfördelning av forskningsanslaget samt en plan för myndighetskapitalet på både kort och lång sikt.