Skip to main content

Riktlinjer för forskning

Riktlinjerna för forskning vid KI sammanfattar hur forskningen ska planeras, genomföras och dokumenteras i syfte att underlätta för forskare och doktorander att följa lagar och föreskrifter.

riktlinjer

Forskningsverksamhet är omgärdad av regelverk (lagar och föreskrifter) och rekommendationer som är till för att skydda försöksdjur, forskningspersoner, medarbetare och inte minst forskningens integritet.

Det är viktigt att när forskningen planeras, genomförs och dokumenteras så beskrivs hela forskningsprocessen; från tanke och idé, via insamling och analyser, till resultat och spridning av forskningsresultat. 

Riktlinjer för forskning på KI sammanfattas nedan och kompletteras med länkar och hänvisningar. Det är dock styrdokumentet längst ner på sidan som är reglerande.

Kvalitetssäkrad forskning

Kvalitetssäkrad forskning

Förutom Högskolelagen och Högskoleförordningen så finns det olika nationella och internationella ramverk och riktlinjer för kvalitetsarbetet avseende forskning som spelar en viktig roll på KI.

Särskilt relevanta är Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare (Stadga och riktlinjer) samt Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) nationella ramverk, Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning.

På KI finns även det interna dokumentet, Sammanhållet kvalitetssystem vid KI, riktlinjer.

Mycket av forskningen idag kvalitetsgranskas genom kollegial granskning och lärande (peer-review) som många gånger sker i samband med intern och/eller extern revision eller granskning.

God forskningssed, ansvar och etik

God forskningssed, ansvar och etik

All forskning vid KI ska följa god forskningssed och de grundläggande principerna som beskrivs i den europeiska kodexen för forskningens integritet ALLEA 2017: tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet. Vidare ska Vancouver-reglerna för författarskap gälla vid publikation. Mer om god forskningssed finns att läsa på Vetenskapsrådets CODEX-sidor.

Varje enskild forskare vid KI har ansvar för att göra rätt och följa de lagar, regler och riktlinjer som finns. Om någon annan organisation eller person får uppdraget att utföra hela eller delar av arbetet så ska ansvarig forskare säkerställa att den kompetens som krävs för att utföra arbetet finns. Vid behov så måste hänsyn tas till eventuella jäv/intressekonflikter.

Några av de grundläggande forskningsetiska principerna är att organisera sin forskning genom dokumentation, vilket är centralt för att kunna redogöra för forskningsprocessen enligt god forskningssed samt god datahantering.

Respektive institution (och prefekten via KIs delegationsordning) har det yttersta ansvaret för att forskningen, vilket inkluderar  dokumentation, datahantering, lagring och arkivering, sker enligt gällande riktlinjer och relevant lagstiftning.

riktlinjer

Vetenskapligt ombud för vägledning

Vid KI finns ett vetenskapligt ombud för forskare och doktorander. Till ombudet kan forskare vända sig för informella, rådgivande samtal rörande vägledning av forsknings- samt forskningsetiska frågor. 

riktlinjer

Tillstånd och avtal för forskningen

Beroende på typ av forskning så behövs olika former av godkännade och avtal för att kunna genomföra projektet.

De vanligast godkännandena på KI är djuretiska eller humanetiska tillstånd. Godkännande ska inhämtas från tillståndsgivande myndighet innan projektet påbörjas.

Olika typer av avtal, till exempel samarbets- och uppdragsavtal, konsortialavtal (vanligt vid internationella samarbeten), personuppgifts- eller biträdesavtal (vid hantering av personuppgifter), Material Transfer Agreement (när prover skickas utanför KI) och Biobanksavtal (för prover som tas inom hälso-och sjukvården), kan även behövas innan forskningen kan utföras.

Tillstånd och avtal ska diarieföras och arkiveras i enlighet med KI:s dokumenthanteringsplan, och enkelt gå att spåra till forskningen som bedrivs.

Tillstånd och avtal ska vid behov uppdateras fortlöpande, och vid behov kan tillägg behövas.

Vid frågor kring avtal, kontakta KI:s jurister.

riktlinjer

Personuppgifter

Personuppgifter är information som direkt eller indirekt kan härledas till en nu levande person. Känsliga (särskilda kategorier) personuppgifter är uppgifter om ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa, en persons sexualliv eller sexuella läggning, genetiska uppgifter och biometriska uppgifter.

Alla personuppgiftsregister på KI ska anmälas via ett webbformulär.

Vid hantering av personuppgifter inom forskning så ska data hanteras säkert i enlighet med gällande lagar och regler för dataskydd, samt  riktlinjer vid KI för informationssäkerhet.

Vid dataskyddsfrågor kontakta juristerna.

riktlinjer

Sekretess

Behov av sekretess ska beaktas, till exempel vid hantering av personuppgifter, patenterbara uppfinningar och där affärsintressen föreligger, både under projektets genomförande och efter arkivering. När sekretess kan hänvisas till framgår av Offentlighets- och sekretesslagen (OSL, 2009:400) och kontakta KIs jurister vid frågor.

riktlinjer

Humanprover

Vid hantering av humanprover ställs särskilda krav, framförallt när prover tas inom hälso- och sjukvården där Biobankslagstiftning gäller. Om prover tas inom Region Stockholm så är vanligen Stockholms Medicinska Biobank den primära biobanken för provsamlingen, men prover kan lämnas ut till KI. 

Tips och råd kan fås på KI av KI Biobank och det finns nationella mallar och instruktioner på Biobank Sveriges hemsida.

riktlinjer

Planering och dokumentation

All KI:s forskning ska dokumenteras, antingen på svenska eller engelska.  Medarbetare och utomstående med fackkunskaper ska kunna följa och granska forskningen. Det är viktigt att hela forskningsprocessen, från idé och planering till resultat och slutsatser, beskrivs på ett sätt samt på en tillräckligt detaljerad nivå för att forskningen ska gå att spåra, tolka och reproducera.

Stöd till forskare med frågor relaterade till forskningsdokumentation - vad ska dokumenteras? - och hantering av forskningsdata finns på Research Data Office's (RDOs) hemsida.

Forskningsdokumentation vid KI ska ske elektroniskt i godkända system, varför KI tillhandahåller ett centralt ELN system (elektroniska loggböcker).

riktlinjer

Datahantering

Det är viktigt att data beskrivs tydligt, är spårbar, hanteras säkert och att det enkelt går att härleda exempelvis publikationer till underliggande data. Om data inte från början samlas in i ett standardformat, så kan data behöva migreras inför långtidslagring och arkivering.

Det finns också ökade externa krav på att upprätta projektspecifika datahanteringsplaner, vägledning och mallar finns på KIs hemsida.

riktlinjer

Spara och arkivera

Forskningsdokumentation och originaldata från genomförandet av forskningsprojektet ska sparas i minst 10 år, i flertalet fall dock längre än 10 år, efter publicering eller avslutat projekt. Prover bör sparas samma tidsperiod om möjligt.

Det är viktigt att säkerställa att de format som används för dokumentation och data kan läsas under tiden de sparas. Vid behov kan dessa behöva föras över till beständiga arkivformat inför långtidslagring.

Förutom långtidslagring efter publicering eller avslutat projekt, behöver även beslut tas gällande arkivering – det vill säga när data och/eller dokumentation ska sparas för all framtid. För detaljerade uppgifter om vad som ska bevaras och vad som kan gallras, destrueras, se dokumenthanteringsplanen för KI och information om arkivering av forskning.

Kontakta Arkivet vid frågor. 

riktlinjer

Tillgängliggöra forskningen

Forskningen ska vara så tillgänglig som möjligt i enlighet med strävandet efter öppen vetenskap (open science) och FAIR-principerna. Detta innebär till exempel att publikationer ska göras öppet tillgängliga så fort som möjligt, och att data om möjligt också öppet tillgängliggöras. Detta ökar möjligheterna till att reproducera forskningen.

Om data innehåller känsliga personuppgifter som direkt eller indirekt kan spåras till en nu levande person så kan dessa inte göras direkt öppet tillgängliga. För att vid behov även kunna dela dessa data så krävs det reglerad åtkomst till data.

Research Data Office (RDO)