Om lika villkor på KI

Paragraf 5 i högskolelagen anger att: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. I Högskoleförordningens bilaga nr 2 finns examensordningen för KI:s olika utbildningsprogram.

För läkarexamen gäller t.ex. att den som avlägger examen ska:

• visa bred och fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer,
• visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

För sjuksköterskeexamen gäller t.ex. att kunna:

• visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa,
• visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Diskriminering innebär ett särbehandlande eller missgynnande. Det innebär att någon behandlas sämre än en annan person i en likartad situation.

Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Diskrimineringslagen kan vara tillämpbar om missgynnandet är kopplat till en eller flera av diskrimineringsgrunderna:

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• sexuell läggning
• etnisk tillhörighet
• ålder
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning

Utöver dessa grunder föreligger ingen diskriminering i rättsligt hänseende, även om den negativa behandlingen kan utgöra brott mot annan lagstiftning, exempelvis arbetsmiljölagstiftningens bestämmelser om kränkande särbehandling. KI har dessutom sammanställt egna regler som syftar till att klargöra ansvarsfrågor samt vilka åtgärder som ska vidtas i fall av diskriminering och trakasserier i diskrimineringslagens mening.

Trakasserier innebär en verbal eller icke-verbal behandling som är oönskad och kränker någons värdighet samt att den som behandlar är medveten om detta eftersom den som utsätts för behandlingen har meddelat att denna behandling är oönskad. Det är den som är utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier som avgör vad som är oönskat och vad som är kränkande. Det innebär att samma beteende kan uppfattas olika från person till person. Vid allvarliga eller tydliga fall behövs inget klargörande för att det ska bedömas som trakasserier eller sexuella trakasserier.

Trakasserier i form av ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna omfattas av diskrimineringslagen.

Sexuella trakasserier innebär ageranden som kränker någons värdighet och är av sexuell natur. Både kvinnor och män kan bli utsatta för sexuella trakasserier och både kvinnor och män kan utsätta andra för sexuella trakasserier.

Några exempel på sexuella trakasserier:

• Tafsande eller annan ovälkommen beröring av sexuellt slag
• Ovälkomna sexuella anspelningar, kommentarer eller förslag
• Sexualiserade skämt
• Pornografiska bilder eller texter
• Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling på arbetsplatsen innebär återkommande klandervärda eller negativa präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.

De diskrimineringsgrunder som inte är lagstadgade enligt diskrimineringslagen kan falla under begreppet kränkande särbehandling enligt Arbetsmiljöverkets regler om kränkande särbehandling i arbetslivet. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns ytterligare information.

Jämställdhetsbegreppet introducerades i Sverige för att skilja jämställdhet från det bredare jämlikhetsbegreppet som omfattar klass eller socioekonomisk status mer generellt.

Jämställdhet omfattar relationen mellan könen och innebär:

• en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad.
• att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället.

Jämställdhetspolitiska mål

Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Utifrån detta arbetar regeringen efter 6 delmål:

1. En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
2. Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
3. Jämställd utbildning: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
5. Jämställd hälsa: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Integrering av jämställdhet innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhet som fråga och som perspektiv ska in på centrala dagordningar i verksamheten, och inte finnas som sidospår i form av särskilda råd eller enskilda samordnare. Offentligt styrd verksamhet ska vara rättvis, likvärdigt fördelad och av samma kvalitet för alla oavsett kön.

Svenska lärosäten ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering. KI har en inrikting för arbetet och en handlingsplan. 

• Inriktning för jämställdhetsintegrering vid Karolinska Institutet 2023–2025
• Handlingsplan för att motverka genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier vid KI 2024–2025 (GEP)
   

Prioriterade områden för arbetet med jämställdhetsintegrering vid KI är:

• Karriärvägar och anställningsvillkor
• Lika villkor för alla och en god studie- och arbetsmiljö
• Utbildningens innehåll, genomförande och form
• Ledarskap
• Fördelning av forskningsmedel/resursfördelning

Breddad rekrytering innebär det arbete som ska utföras för att nå presumtiva studenter från underrepresenterade grupper vid högskolan. Högskolan ska arbeta aktivt för att bredda rekryteringen och minska snedrekryteringen till högskolan. Vid KI handlar snedrekryteringen framför allt om kön, social bakgrund och funktionsförmåga. Läs mer om KI:s arbete med breddad rekrytering.