Sexårigt läkarprogram – principer, vägval och implementering

Programmets mål, översiktliga upplägg och innehåll

Utformningen av KI:s sexåriga läkarprogram ska säkra en utbildning av mycket hög kvalitet där studenterna examineras med en kompetens motsvarande det som krävs för att verka som legitimerad läkare i enlighet med högskoleförordningens examensmål (SFS 2019:161) . KI:s sexåriga läkarprogram ska säkra progression genom hela utbildningen med ett tydligt systemperspektiv och fokus på läranderesultat. Systemperspektivet syftar dels på den framtida läkarens roll som en del av ett samlat hälso- och sjukvårdssystem, dels på programmets behov av en samlad programövergripande struktur och ledningsfunktion där varje kurs och moment utgör delar av en helhet som tillsammans ska bidra till att studenterna uppnår examensmålen.

Ett systemperspektiv med progression i studenternas lärande förutsätter integrering av ämnesinnehåll. Integrering sker i det sexåriga programmet både vertikalt och horisontellt. Vertikal integrering av basvetenskap, klinisk vetenskap och klinisk färdighetsträning sker genom hela utbildningen. Horisontell integrering sker mellan olika basvetenskapliga ämnen, mellan funktion och dysfunktion och mellan olika medicinska specialiteter. Av denna integrering följer att de kurser som ingår i programmet på flera olika sätt är väsentligen beroende av ett helhetsperspektiv på programmet.

Progression sker i form av:

• Breddning - studenten vidgar sina kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom olika ämnes- och specialistområden.

• Fördjupning – studenten fördjupar sina kunskaper, färdigheter och förhållningssätt genom att lärandeaktiviteter och situationer ökar i komplexitet och svårighetsgrad som ställer allt högre krav på förmåga att integrera kunskaper, färdigheter och förhållningssätt,

• Självständighet – studenten utvecklar en ökande grad av eget ansvarstagande i förhållande till undervisning och handledning, förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande i relation till lärandemålen samt förmåga att ta allt större ansvar inom hälso- och sjukvården och i mötet med patienter.

Det sexåriga läkarprogrammet består av 21 kurser fördelade över 12 terminer. Utbildningens första fyra terminer är övervägande basvetenskapliga, men med tydlig klinisk koppling och träning av grundläggande kliniska färdigheter, särskilt inom personcentrerad konsultation och kommunikation, under såväl teoretiska moment som verksamhetsintegrerat lärande (VIL) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU), redan från termin 1. Utbildningen har under de fyra första terminerna både bred och djup vetenskaplig förankring. Studenterna tränar i laboratoriemiljö och under dissektioner, genomför ett avgränsat vetenskapligt projekt och tränar att söka och kritiskt granska forskningslitteratur. Under termin 4 tränas studenterna i medicinsk diagnostik ur ett patofysiologiskt perspektiv med inslag av psykosociala aspekter. Terminen har ett tydligt fokus på integrering av basvetenskap, klinisk vetenskap och färdighetsträning framför allt inom personcentrerad konsultation.

Från termin 5 genomförs kurserna huvudsakligen på de fyra sjukhus-siter i Stockholm som ingår i universitetssjukvården. Termin 5 och 6 omfattar grundläggande klinisk utbildning och färdighetsträning inom invärtesmedicin och näraliggande specialistområden där det allmänmedicinska specialistområdets perspektiv på hälsa och sjukdom inom området belyses. Den kliniska färdighetsträningen i VIL och VFU varvas med teoretisk undervisning och basvetenskaplig integrering. Under grundnivån (termin 1–6) sker progression främst genom breddning och fördjupning inom olika ämnesområden, samt genom anknytning till klinik respektive till basvetenskap.

Från termin 7 och framåt (avancerad nivå) breddas och fördjupas utbildningens innehåll inom olika medicinska specialistområden. Progression sker genom repetition och fördjupad basvetenskaplig förståelse och breddning genom tillämpning av denna i nya sammanhang. Under de senare terminerna sker progression dessutom genom att studenterna förväntas öka sin självständighet och professionalitet i kliniska färdigheter och i patientmöten, men också i förhållande till sitt eget lärande och sin personliga utveckling.

Under termin 9 och 10 möter studenterna medicinska specialiteter som ställer höga krav på reflektion kring frågor av etisk och existentiell karaktär. Studenterna möter patienter i livets början och livets slutskede, psykisk sjukdom, obotlig sjukdom, lidande och död. Under terminen tränas studenterna i att analysera och värdera komplexa företeelser och situationer.

Termin 11 och 12 fördjupas de allmänmedicinska och akutmedicinska specialiteternas perspektiv på bland annat symtom och fynd och på differentialdiagnostiskt tänkande och personcentrering. Lärandemålens, ämnesinnehållets och lärandeaktiviteternas komplexitet ökar allt eftersom och ställer högre krav på att studenterna självständigt ska kunna använda tidigare kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i nya kontexter samt ta en alltmer självständig läkarroll både i vårdteam, ledarskap och i det egna livslånga lärandet.

Den vetenskapliga kompetensen breddas och fördjupas inom programmet, dels integrerat i kurserna, dels genom en kurs i medicinsk vetenskaplig teori och metod på termin 6, samt genom det självständiga examensarbetet om 30 hp på termin 8. Under de följande kliniska terminerna tillämpar och befäster studenterna sin vetenskapliga kompetens i kliniska sammanhang och avslutningsvis i ett förbättringsarbete i vården under termin 12.

Implementering

Styrning och organisation

Kommittén för Utbildning (KU) på grund- och avancerad nivå har programansvar för läkarprogrammet och i det ingår att upprätta och driva en underorganisation inkluderande studentrepresentation i enlighet med gällande styrdokument.

På KU:s uppdrag har programnämnden för läkarprogrammet (PN) det operativa programansvaret för det 5,5-åriga och det sexåriga läkarprogrammet, samt för samordning av avvecklingen av 5,5-åriga respektive implementeringen av sexåriga läkarprogrammet.

Den övergripande implementeringsorganisationen ser ut så här och beskrivs närmare i dokumentet Implementering – Nytt läkarprogram:

Vem som gör vad, ansvar och roller i implementeringsarbetet beskrivs här:

Parallellt utvecklas en övergångsorganisation under programnämnden för att leda, driva och utveckla både det nya sexåriga programmet och det 5,5-åriga samt avveckla det sistnämnda. Denna underorganisation är till stora delar beroende av hur långt implementeringen har kommit, och dessa delar byggs därför upp vartefter. Underorganisationens huvudsakliga ansvar är driften av det sexåriga läkarprogrammet, men delar av underorganisationen blir av praktiska skäl även involverad i vissa aspekter av implementeringsarbetet. Underorganisationerna för 5,5-åriga och sexåriga läkarprogrammen kommer under den tid implementeringsfasen pågår i vissa delar överlappa varandra.

Implementeringsprocess

Arbetet med implementeringen är i full gång. Det sker på så sätt att det sexåriga programmet byggs upp stegvis, från de tidigare terminerna fram till de sista terminerna. Det är alltså inte så att arbete pågår med att bygga upp kurserna i programmets samtliga 12 terminer parallellt. För de kurser som inte ännu har fått en fastställd kursplan finns alltså inte mer detaljerade planer än det som framgår av utbildningsplanen för sexåriga läkarprogrammet, samt de preliminära kursplanerna (via denna länk finns även de fastställda kursplanerna)

En central del i arbetet är att utse kursansvariga institutioner samt medverkande institutioner för ingående kurser. Detta sker i omgångar, där varje omgång inleds med en period för intresseanmälan som följs av en ansökningsperiod. När kursansvarig institution och medverkande institutioner utsetts följer arbetet med att konkretisera kursplanen och förbereda den för fastställande. Detta eftersom de kursplaner som tagits fram för sexåriga läkarprogrammet är preliminära innan dess att programnämnden beslutat att fastställa respektive kursplan, utifrån förslag som kursansvarig institution tar fram i samverkan med medverkande institutioner och i samråd med curriculumkommittén.

Tidsaxel för implementering av det sexåriga läkarprogrammet

Närmare beskrivning av processen för intresseanmälan och ansökan om kursansvar och medverkan i kurser beskrivs på sidan Kursansvar och medverkan i det sexåriga läkarprogrammet - utlysningar och intresseanmälningar.

Information om arbete med genomförande av kurser finns i Läkarprogrammets lärarrum i Canvas.

FAQ

• Vad är den största skillnaden mellan det 5,5-åriga och det sexåriga läkarprogrammet?

Examensmålen ligger på en mer avancerad nivå vad det gäller främst kliniska och professionella kompetenser eftersom man vid examen ska ha kompetens och självständighet i yrkesutövningen motsvarande legitimationsnivå. Dessutom är det bredare mål med mer fokus på jämlik vård och hälsa, prevention, livslångt lärande, patientsäkerhet, global hälsa, hållbarhet etc. 

• Temaorganisationen och rollerna i den, vad kommer att hända med det?

Temaorganisationen är en del av det 5,5-åriga programmet och kommer inte vara en del av organisationen för det sexåriga programmet. Temaorganisationen kommer därför att fasas ut vartefter i takt med att det 5,5-åriga programmet avvecklas. Under övergångsperioden ingår ordförandena för de teman som finns kvar i programkollegiet som är ett organ under programnämnden.

• Kommer fördjupningskurser (SVK) finnas också i det sexåriga programmet?

Det kommer att finnas fördjupningskurser på termin 11. Arbetet med utformningen av dessa pågår.

• Kommer det finnas möjlighet till internationella utbytesstudier?

Ja, det kommer finnas motsvarande möjligheter både för våra studenter och lärare att delta i internationella utbyten som tidigare.

• Kommer vi fortsätta med så kallade clinical rotations för inresande studenter på KI?

Ja, studenter från utländska lärosäten kommer att kunna genomföra clinical rotations hos oss på KI.  Vi tar gärna emot fler studenter om våra verksamheter kan ta emot fler.

• Är de sexåriga läkarprogrammen vid svenska lärosäten utformade på samma sätt?

Nej, varje lärosäte har utformat sitt sexåriga program utefter sina förutsättningar. Samarbete på ledningsnivå sker dock regelbundet.  EPA kommer att vara en del i alla svenska sexåriga läkarprogram och även här sker regelbundet ett samarbete.

• Kan studenter byta över från det 5,5-åriga programmet till det sexåriga programmet?

Eftersom det 5,5-åriga programmet leder till läkarexamen som förutsätter 18 månaders AT innan legitimation och det sexåriga leder direkt till läkarlegitimation, skiljer sig programmen åt en hel del. Det påverkar möjligheterna att tillgodoräkna sig kurser i det 5,5-åriga programmet för examen i det sexåriga. Exakt vilka konsekvenser det leder till beroende på hur långt man kommit det 5,5-åriga programmet.