Psykologisk trygghet i undervisning
Att undervisa och handleda vid Karolinska Institutet handlar inte bara om att förmedla kunskap och kompetens utan också om att skapa ett tryggt och inkluderande rum för både lärare och studenter. Genom att gå igenom stadierna av psykologisk trygghet bidrar du till en miljö som främjar lärande, tillväxt och innovation.
Psykologisk trygghet, utforskat av forskare som Amy Edmondson och Timothy R. Clark, är centralt inom hälso- och sjukvården. Edmondsons forskning har fokuserat på teamdynamik och organisatoriskt beteende. Clark beskriver det som en kontinuerlig nivå av trygghet på arbetsplatsen eller i lärmiljön, där respekt och tillåtande är avgörande.
Respekt handlar om hur individer behandlar varandra med värdighet och hänsyn, medan tillåtande handlar om friheten att interagera, delta och samarbeta.
Clarks fyra nivåer ger lärare och handledare möjlighet att följa utvecklingen av psykologisk trygghet och anpassa sina undervisningsstrategier för att hantera specifika utmaningar i olika skeden av progressionen.
Psykologisk trygghet är ett tillstånd där du känner dig
(1) inkluderad,
(2) trygg att lära dig,
(3) trygg att bidra, och
(4) trygg att utmana
- utan rädsla för att bli utskämd, marginaliserad, eller bestraffad på något sätt.
Utanförskap : Guida till positiva normer
När individer möts utan tidigare kontakter eller arbets-/studerandehistorik börjar de i ett utanförskap. I det här skedet finns det en brist på förtrogen- och förtrolighet. De kan känna sig utanför, vilket leder till en känsla av osäkerhet och tveksamhet i interaktionen. När studenterna rör sig bortom detta stadium börjar de interagera, och beteendemönster, "normer", börjar dyka upp.
Studenterna kan i början av ett program eller en fristående kurs känna en känsla av utanförskap på grund av sin ovana till kontexten och varandra. Som lärare eller handledare är det då viktigt att främja en inkluderande atmosfär genom att till exempel underlätta introduktioner, uppmuntra samarbete och skapa förutsättningar för bildandet av positiva normer.
Etablera normer
- Arbeta aktivt för att skapa inkluderande normer när eleverna börjar interagera.
- Sätt tonen för en samarbetsvillig och stödjande lärandegemenskap.
Stadie 1 - Inkluderandetrygghet (Inclusion Safety)
Inclusion safety är övergången från att känna sig exkluderar till att känna att man är med i ett sammanhang, accepterad och värdesatt. Detta stadium handlar om de grundläggande behov man har som människa till kontakt och höra till. Det karakteriseras av en känsla av tillhörighet och acceptans inom gruppen. Forskning visar att 92 % av anställda globalt, anser att känsla av att vara inkluderad, accepterad och värdesatt, är det främsta prioriterade behovet de har (Clark, 2020).
Skapa en inkluderande miljö
För att främja känslan av inkludering är det avgörande att aktivt arbeta för att skapa en atmosfär där studenter känner sig inkluderade, accepterade och värderade. Det kan till exempel innebära något så "enkelt" som att göra så studenter känna sig väntade och välkomna på VFU/VIL-platsen eller att skapa situationer där de individuellt blir sedda, både online och i klassrummet.
För att bygga upp en känsla av gemenskap kan man använda olika strategier. Att sammansätta studentgrupper med omsorg har stor betydelse, och introduktionsdagar samt möjligheter till relationsskapande kan vara centrala. Genom att skapa dessa inkluderande möjligheter kan du bidra till en positiv och stödjande inlärningsmiljö för alla studenter.
Stadie 2 - Trygg att lära (Learner Safety)
Learner safety representerar en fas där individer inte bara upplever inkludering utan även har självförtroende att delta i sårbarhetsrelaterade aktiviteter som är kopplade till inlärning. Detta innebär att våga ställa frågor, ge och ta emot feedback, erkänna okunskap, utföra experiment och göra misstag utan rädsla för bestraffning eller negativa konsekvenser.
- Främja trygghet genom att uppmuntra studenter att delta i sårbarhetsrelaterade aktiviteter som är kopplade till inlärning.
- Skapa en miljö där att ställa frågor, ge och ta emot feedback samt omfamna misstag ses som väsentliga komponenter i lärandeprocessen.
Learner safety innebär ett stadie där individer inte bara känner sig inkluderade utan också har självförtroende att engagera sig i sårbarhetsrelaterade handlingar som är associerade med lärande.
Positiv förstärkning av sårbarhet
Positivt förstärk de tillfällen studenter visar sin sårbarhet i lärandet. Det kan arta sig i att erkänna att de inte förstår, visa sig osäker, eller sin okunskap inför andra. Detta för att ge studenterna självförtroende att utforska och fråga utan rädsla.
Exempel på hur man kan främja sårbarhet i utbildningsmiljöer
Att främja och visa egen sårbarhet som lärare eller handledare är en svår men värdefull uppgift och den kan förbättra både studiemiljön och lärandet för studenterna. Nedan följer exempel på strategier hur du som undervisar kan främja sårbarhet.
- Visa engagemang för lärande: Visa entusiasm och engagemang för att lära dig nya saker och uttryck nyfikenhet om ämnen utanför din omedelbara expertis. Detta förstärker idén om att alla, inklusive läraren, lär sig kontinuerlig.
- Dela dina beslutsprocesser: När det är lämpligt, förklara tankeprocessen bakom vissa undervisningsbeslut eller kursdesignval. Denna transparens hjälper eleverna att förstå syftet bakom dina handlingar och främjar en känsla av delat beslutsfattande.
- Tillstå misstag och lär av dem: Uppmärksamma och ta ansvar för eventuella misstag du gör, oavsett om de är relaterade till kursinnehåll, uppgifter eller kommunikation. Visa engagemang för kontinuerlig utveckling och lärande.
- Uppmuntra återkoppling från studenter: Inbjud explicit feedback från eleverna om dina undervisningsmetoder, innehåll och övergripande kursstruktur. Använd konstruktiv feedback som en möjlighet att visa öppenhet för förbättring.
- Tillstå områden med begränsad expertis: Det är mer än okej att erkänna när det finns områden där du inte är expert. Det förstärker din autenticitet. Uppmuntra studenterna att utforska dessa ämnen självständigt och dela sina resultat med klassen.
- Uttryck sårbarhet med syfte: Dela sårbarhet med ett tydligt syfte kopplat till ett inlärningsmål eller de övergripande målen för kursen. Undvik att dela personliga detaljer som är orelaterade till den pedagogiska kontexten.
- Visa ett "growth-mindset": Omfamna en tillväxtmentalitet genom att visa din vilja att ta på dig utmaningar, lära dig av motgångar och fortsätta trots svårigheter.
- Skapa en stödjande studiemiljö: Främja en kultur som värdesätter öppen kommunikation, empati och ömsesidig respekt. Uppmuntra studenterna att dela sina tankar, frågor och erfarenheter i en stödjande miljö.
Stadie 3 - Trygghet att bidra (Contributor safety)
Genom att bygga vidare på grunden av inkludering och lärande fokuserar Cantributor safety på att ge studenterna möjlighet att göra meningsfulla bidrag. Vid detta stadium kommer det djupa mänskliga behovet av syfte och mening i ens arbete till förgrunden. Studenterna söker försäkran om att deras medverkan spelar roll och har en positiv inverkan.
Syfte och mening
Designa din undervisning så studenterna bereds möjligheter för att bidra på ett meningsfullt sätt. Ge autonomi, klargör roller och erbjuda vägledning för att möta det behovet av att känna syfte och mening i sitt lärande och akademiska karriär.
Stadie 4 - Trygghet att utmana (Challenger safety)
Challenger safety representerar den avslutande fasen där studenter känner sig tillräckligt trygga för att utmana "status quo" utan rädsla för negativa konsekvenser. Denna fas är avgörande för innovation eftersom den innebär att man bryter gränser, ifrågasätter befintliga normer och utforskar nya lösningar. Integrera begreppet challenger safety i din undervisningsfilosofi för att möjliggöra för studenter att utmana utan fruktan för negativa följder.
Beredskap för innovation
Övergången till stadie 4 signalerar en beredskap för innovation, kreativitet, och skapar en miljö där studenter kan bidra till att lösa komplexa problem. Uppmuntra studenter att ifrågasätta normer samt utforska innovativa lösningar och välkomna den intellektuella friktion det innebär.
Utmaningar i att nå psykologisk trygghet
Kulturell tondövhet och efterlevnad
Ledare såväl som lärare och handledare kan felaktigt tro att de kan initiera och uppmana till en kultur där man ska kunna säga ifrån och "lufta åsikter", utan att ta hänsyn till att skapa de rätta förutsättningarna för psykologisk trygghet. Ett bra tips är att försäkra sig att de lägre stadierna i kontinuumet är uppfyllda innan gruppen är redo för att utmana eller även aktivt bidra.
Varningssignaler
Miljöer som saknar psykologisk trygghet kan kännetecknas av tystnad och en ytlig trevlighet som "coping"-mekanismer.
Bidra med dina erfarenheter och tips
Vi skulle gärna ta del av exempel från olika verksamheter, hur vi på KI tillämpar olika begrepp. Detta för att kunna lyfta fram som exempel i resurser, samt att vi tillsammans kan skapa en kunskapsbank och lära av varandra.
Använd formuläret för att dela ditt exempel.
Referenser och tips på fortsatt läsande/lyssnande
- Clark, T. R. (2020). The 4 stages of psychological safety: Defining the path to inclusion and innovation (First edition). Berrett-Koehler Publishers, Inc.
- Edmondson, A. C. (2019). The fearless organization: Creating psychological safety in the workplace for learning, innovation, and growth. Wiley.
- Edmondson, A. C., Higgins, M., Singer, S., & Weiner, J. (2016). Understanding Psychological Safety in Health Care and Education Organizations: A Comparative Perspective. Research in Human Development, 13(1), 65–83.