Om lika villkor på KI

KI:s verksamhet ska präglas av delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre.
Vi arbetar aktivt för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla samt för att motverka all form av diskriminering. Vi förklarar också viktiga begrepp som används i diskrimineringslagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Lika villkor är ett bärande värde i KI:s strävan om att:

  • bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet
  • ha en dynamisk samverkan med det omgivande samhället
  • säkra kompetensförsörjningen genom att attrahera och behålla de bästa medarbetarna

Lika villkor är en viktig byggsten i arbetet som styrs av olika lagar och riktlinjer, för att nå det jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 

Diskriminering

Diskriminering innebär ett särbehandlande eller missgynnande. Det innebär att någon behandlas sämre än en annan person i en likartad situation.

Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Diskrimineringslagen kan vara tillämpbar om missgynnandet är kopplat till en eller flera diskrimineringsgrunder:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • sexuella läggning
  • etniska tillhörighet
  • ålder
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionshinder 

Utöver dessa grunder föreligger ingen diskriminering i rättsligt hänseende, även om den negativa behandlingen kan utgöra brott mot annan lagstiftning, exempelvis arbetsmiljölagstiftningens bestämmelser om kränkande särbehandling. KI har dessutom sammanställt egna regler som syftar till att klargöra ansvarsfrågor samt vilka åtgärder som ska vidtas i fall av diskriminering och trakasserier i diskrimineringslagens mening.

Trakasserier

Trakasserier innebär en verbal eller icke-verbal behandling som är oönskad och kränker någons värdighet samt att den som behandlar är medveten om detta eftersom den som utsätts för behandlingen har meddelat att denna behandling är oönskad. Det är den som är utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier som avgör vad som är oönskat och vad som är kränkande. Det innebär att samma beteende kan uppfattas olika från person till person. Vid allvarliga eller tydliga fall behövs inget klargörande för att det ska bedömas som trakasserier eller sexuella trakasserier.

Trakasserier i form av ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna omfattas av diskrimineringslagen.

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier innebär ageranden som kränker någons värdighet och är av sexuell natur. Både kvinnor och män kan bli utsatta för sexuella trakasserier och både kvinnor och män kan utsätta andra för sexuella trakasserier.

Några exempel på sexuella trakasserier:

  • Tafsande eller annan ovälkommen beröring av sexuellt slag
  • Ovälkomna sexuella anspelningar, kommentarer eller förslag
  • Sexualiserade skämt
  • Pornografiska bilder eller texter
  • Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling på arbetsplatsen innebär återkommande klandervärda eller negativa präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.

De diskrimineringsgrunder som inte är lagstadgade enligt diskrimineringslagen kan falla under begreppet kränkande särbehandling enligt Arbetsmiljöverkets regler om kränkande särbehandling i arbetslivet. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns ytterligare information.

Jämställdhet

Jämställdhetsbegreppet introducerades i Sverige för att skilja jämställdhet från det bredare jämlikhetsbegreppet som omfattar klass eller socioekonomisk status mer generellt.

Jämställdhet omfattar relationen mellan könen och innebär:

  • en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad.
  • att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället.

Jämställdhetspolitiska mål

Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Utifrån detta arbetar regeringen efter 6 delmål:

  1. En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
  2. Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  3. Jämställd utbildning: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
  4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
  5. Jämställd hälsa: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
  6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Jämställdhetsintegrering av KI

Integrering av jämställdhet innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhet som fråga och som perspektiv ska in på centrala dagordningar i verksamheten, och inte finnas som sidospår i form av särskilda råd eller enskilda samordnare. Offentligt styrd verksamhet ska vara rättvis, likvärdigt fördelad och av samma kvalitet för alla oavsett kön.

Svenska lärosäten ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegrering. KI tog fram en plan för arbetet och sedan implementera planens aktiviteter i verksamheten. 
Plan för jämställdhetsintegrering 2021–2022

Prioriterade områden för arbetet med jämställdhetsintegrering vid KI är:

  • Karriärvägar och anställningsvillkor
  • Lika villkor för alla och en god studie- och arbetsmiljö
  • Utbildningens innehåll, genomförande och form
  • Ledarskap
  • Fördelning av forskningsmedel/resursfördelning

Breddad rekrytering

Breddad rekrytering innebär det arbete som ska utföras för att nå presumtiva studenter från underrepresenterade grupper vid högskolan. Högskolan ska arbeta aktivt för att bredda rekryteringen och minska snedrekryteringen till högskolan. Vid KI handlar snedrekryteringen framför allt om kön, social bakgrund och funktionsförmåga.

Högskolelagen och högskoleförordningen

Paragraf 5 i högskolelagen anger att: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. I Högskoleförordningens bilaga nr 2 finns examensordningen för KI:s olika utbildningsprogram.

För läkarexamen gäller t.ex. att den som avlägger examen ska:

  • visa bred och fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer,
  • visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

För sjuksköterskeexamen gäller t.ex. att kunna:

  • visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa,
  • visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Organisation och ansvar

  • Konsistoriet och rektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat likavillkorsarbete vid KI.
  • Prorektor har det övergripande, operativa ansvaret för lika villkor i KI:s verksamhet.
  • Vicerektorerna för kommittén för forskning, kommittén för forskarutbildning och kommittén för utbildning har ansvar för arbetet med lika villkor inom respektive kommittés verksamhetsområde.
  • Prefekter, universitetsdirektör och bibliotekschef har ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat arbete inom lika villkor vid sina respektive institutioner, universitetsförvaltningen samt biblioteket.

Hit kan du vända dig

På institutionen/motsvarande

Prefekt, närmaste ansvarig chef, administrativ chef, skyddsombud, arbetsmiljöombud, ombud för lika villkor, personalansvarig eller annan person enligt institutionens delegation.

HR-avdelningen

Ia Gustafsson Wallgren

HR-specialist
08-52487804

För doktorander

Studierektorn för forskarutbildningen vid institutionen, doktorandombudsmannen, Studenthälsan, Företagshälsovården, de fackliga organisationerna OFR, SACO och SEKO.

KI:s likavillkorsgrupp

Klara Regnö

Samordnare

Mer information för inloggade medarbetare

Det finns mer information för dig som arbetar i följande grupper

  • C3.Fysiologi och farmakologi
  • C7.Lärande, Informatik, Management och Etik
  • K1.Molekylär medicin och kirurgi
  • K7.Onkologi-Patologi
  • K8.Klinisk neurovetenskap
Logga in med KI-ID