Metoder och verktyg för riskbedömningar

Riskbedömningar ska genomföras vid planerade förändringar i verksamheten, regelbundet i verksamheten samt i efterförloppet om ett tillbud eller en arbetsskada inträffat.

Chefer ansvarar för att riskbedömningar genomförs. Skyddsombud och andra berörda medarbetare/studenter ska ges möjlighet att delta. Arbetsmiljögrupperna är också viktiga aktörer vid riskbedömningar. Avonova företagshälsa kan även vara behjälpliga med bedömningar och analyser.

KI har flera metoder/verktyg att använda i riskbedömningarna:

  • Daglig dialog och riskobservationer i vardagen. Det ska alla medverka till.
  • Regelbundna möten (forskargrupper, arbetsmiljögrupper m.fl.)
  • Medarbetarsamtal 1 och 2 där individuella arbetsmiljöaspekter ska tas upp, inte minst frågor som rör arbetsmängd, komplexitet, balans och återhämtning i arbetet.
  • Riktade hälsoundersökningar för arbetstagare och studenter som exponeras/kan komma att exponeras för vissa ämnen, agens, emissioner.
  • KLARA, BARA, HUMRA och GMM (för laborativa verksamheter).
  • Kontroller, periodiska eller vid behov, avseende arbetsutrustningar och andra tekniska anordningar t.ex. trycksatta anordningar och ögonduschar.
  • Webbaserade medarbetarundersökningar
  • Fokusgrupper eller individuella djupintervjuer
  • Fysiska skyddsronder med utgångspunkt från KI:s digitala checklista. Utöver detta ska även brandskyddskontroller genomföras med tätare intervall, enligt respektive organisations rutiner (t.ex. KI, Stockholms läns landsting och Stockholms läns sjukvårdsområde).
  • Mätningar avseende t.ex. emissioner och ljud-, ljus-, luftförhållanden.
  • Analyser av t.ex. sjukfrånvaro, sjuknärvaro samt inträffade arbetsmiljöincidenter.
  • Rehabiliteringsutredningar