IPL - Resurser

Klassiker i ämnet

Dessa publikationer ger en översikt över interprofessionell utbildnings utveckling och betydelse. Barr (2002) beskriver IPE:s utveckling över tid, Frenk et al. (2010) diskuterar hur vårdutbildningar behöver förändras för att möta framtida behov, och WHO:s ramverk (2010) visar hur interprofessionellt lärande och samarbete kan stärkas inom hälso- och sjukvården.

Barr, H. (2002). Interprofessional education: Today, yesterday and tomorrow: a review, 2002 [Technical report]. Higher Education Academy, Health Sciences and Practice Network. http://www.health.heacademy.ac.uk/publications/occasionalpaper/occp1

Frenk J, Chen L, Bhutta Z et al. (2010). Health professionals for a new century: Transforming education to strengthen health systems in an interdependent world. The Lancet, 376(9756), 1923–1958. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(10)61854-5

World Health Organization [WHO]. (2010). Framework for Action on Interprofessional Education & Collaborative Practice. https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/d743ea4e-8c14-493c-b3a5-1a0022e6ce54/content 

För dig som är ny inom ämnet

De här artiklarna och dokumenten ger dig en introduktion till interprofessionellt lärande och samarbete. CIHC:s kompetensramverk (2024) beskriver centrala färdigheter för effektivt teamarbete, Cissé, Horngren och Ballnus (2026) ger praktiska råd (på svenska) för hur interprofessionella lärmiljöer kan utvecklas. D’Amour et al. (2005) och Hammick et al. (2009) presenterar grundläggande modeller för samverkan och teamlärande. För en klinisk tillämpning beskriver Hosny et al. (2025) hur interprofessionellt lärande fungerar i praktiken. IPEC:s kompetenser (2023) sammanfattar viktiga samarbetsförmågor, McNaughton (2018) belyser långsiktiga effekter, och Reeves et al. (2016) ger en översikt av effekterna av IPE. Thistlethwaite och Moran (2010) samt Thistlethwaite et al. (2014) presenterar vanliga lärandemål och kompetensramverk inom området.

Canadian Interprofessional Health Collaborative. (2024). CIHC Competency Framework for Advancing Collaboration 2024. www.cihc-cpis.com 

Cissé, A. S., Horngren, M., & Ballnus, R. (2026). Handbok för interprofessionellt lärande och samarbete: Optimera samarbetet i teamet (2:a uppl.). Center för interprofessionellt lärande och samarbete, Enheten för undervisning och lärande, & Robert Bosch Stiftung. Tillgänglig digitalt: Center för kliniskt interprofessionellt lärande och samarbete – C-IPLS - Södersjukhuset 

D’Amour, D., Ferrada-Videla, M., San Martin Rodriguez, L., & Beaulieu, M.-D. (2005). The conceptual basis for interprofessional collaboration: Core concepts and theoretical frameworks. Journal of Interprofessional Care, 19(sup1), 116–131. https://doi.org/10.1080/13561820500082529

Hammick, M., Olckers, L., & Campion-Smith, C. (2009). Learning in interprofessional teams: AMEE Guide no 38. Medical Teacher, 31(1), 1–12. https://doi.org/10.1080/01421590802585561

Hosny, S., Thistlethwaite, J., El-Wazir, Y., & Gilbert, J. (2025). Interprofessional learning in practice-based settings: AMEE Guide No. 169. Medical Teacher, 47(2), 182–194. https://doi.org/10.1080/0142159X.2024.2352162

Interprofessional Education Collaborative. (2023). IPEC Core Competencies for Interprofessional Collaborative Practice: Version 3. Washington, DC: Interprofessional Education Collaborative. https://www.ipecollaborative.org/core-competencies 

McNaughton, S. (2018). The long-term impact of undergraduate interprofessional education on graduate interprofessional practice: A scoping review. Journal of Interprofessional Care, 32(4), 426–435. https://doi.org/10.1080/13561820.2017.1417239

Reeves, S., Fletcher, S., Barr, H., Birch, I., Boet, S., Davies, N.,  Kitto, S. (2016). A BEME systematic review of the effects of interprofessional education: BEME Guide No. 39. Medical Teacher, 38(7), 656–668. https://doi.org/10.3109/0142159X.2016.1173663

Thistlethwaite, J., & Moran, M. (2010). Learning outcomes for interprofessional education (IPE): Literature review and synthesis. Journal of Interprofessional Care, 24(5), 503–513. https://doi.org/10.3109/13561820.2010.483366

Thistlethwaite, J., Forman, D., Matthews, L. R., Rogers, G. D., Steketee, C., & Yassine, T. (2014). Competencies and frameworks in interprofessional education: A comparative analysis. Academic Medicine, 89(6). https://doi.org/10.1097/ACM.0000000000000249

För dig som har varit med ett tag

De här publikationerna belyser centrala perspektiv inom interprofessionell utbildning. Bridges et al. (2011) presenterar modeller för hur IPE kan integreras i utbildning, medan Hean et al. (2018) visar hur teori stärker design och utvärdering. Reeves och Hean (2013) förklarar teorins betydelse, och Reeves et al. (2015) ger vägledning i systematisk utvärdering. Begreppslig klarhet skapas i Reeves et al. (2011), medan Reeves et al. (2012) sammanfattar områdets utveckling över tre decennier. Van Diggele et al. (2020) ger praktiska tips för design och genomförande.

Bridges, D. R., Davidson, R. A., Soule Odegard, P., Maki, I. V., & Tomkowiak, J. (2011). Interprofessional collaboration: Three best practice models of interprofessional education. Medical Education Online, 16(1), 6035. https://doi.org/10.3402/meo.v16i0.6035 

Hean, S., Green, C., Anderson, E., Morris, D., John, C., Pitt, R., & O’Halloran, C. (2018). The contribution of theory to the design, delivery, and evaluation of interprofessional curricula: BEME Guide No. 49. Medical Teacher, 40(6), 542–558. https://doi.org/10.1080/0142159X.2018.1432851

Reeves, S., & Hean, S. (2013). Why we need theory to help us better understand the nature of interprofessional education, practice and care. Journal of Interprofessional Care, 27(1), 1–3. https://doi.org/10.3109/13561820.2013.751293

Reeves, S., Boet, S., Zierler, B., & Kitto, S. (2015). Interprofessional Education and Practice Guide No. 3: Evaluating interprofessional education. Journal of Interprofessional Care, 29(4), 305–312. https://doi.org/10.3109/13561820.2014.1003637

Reeves, S., Goldman, J., Gilbert, J., Tepper, J., Silver, I., Suter, E., & Zwarenstein, M. (2011). A scoping review to improve conceptual clarity of interprofessional interventions. Journal of Interprofessional Care, 25(3), 167–174. https://doi.org/10.3109/13561820.2010.529960

Reeves, S., Tassone, M., Parker, K., Wagner, S. J., & Simmons, B. (2012). Interprofessional education: An overview of key developments in the past three decades. WORK: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, 41(3), 233-245. https://doi.org/10.3233/WOR-2012-1

van Diggele, C., Roberts, C., Burgess, A., & Mellis, C. (2020). Interprofessional education: Tips for design and implementation. BMC Medical Education, 20(S2), 455. https://doi.org/10.1186/s12909-020-02286-z 

För dig som vill fördjupa dig 

Här hittar du fördjupande forskning som belyser interprofessionellt lärande och samarbete ur flera perspektiv. Avhandlingarna visar hur studenter och yrkesverksamma utvecklar interprofessionell kompetens i kliniska miljöer, hur team arbetar och lär tillsammans i komplexa vårdsituationer, och hur utbildning, organisation och ledarskap påverkar samverkan mellan professioner. Tillsammans ger de en bred och evidensbaserad förståelse för hur interprofessionellt arbete kan stärkas i både utbildning och praktik.

• Buck Jensen, C. (2023). The patient´s role in undergraduate health students' interprofessional clinical placements. (Doctoral thesis, UiT The Arctic University of Norway).
• Bäckström, M. (2025). Radiographers in interprofessional trauma teams: Navigating within professional roles, team dynamics and organisational structures. (Doctoral thesis, Luleå University of Technology, Sweden).
• Gudmundsen, A. (2023) Towards interprofessional patient care: Health profession students exploring interprofessional collaboration in group meetings in joint clinical placement. (Doctoral thesis, UiT The Arctic University of Norway).
• Hallin, K. (2014). Student outcomes, learning environment, quality of care and patrient safety at an interprofessional training ward. (Doctoral thesis, Karolinska Institutet, Sweden).
• Hylin, U. (2010) Interprofessional Education, Aspects on learning together on an interprofessional training ward.(Doctoral thesis, Karolinska Institutet, Sweden).
• Kvarnström, S. (2011). Collaboration in Health and Social Care: Service User Participation and Teamwork in Interprofessional Clinical Microsystems. (Doctoral thesis, School of Health Sciences, Jönköping, Sweden).
• Lachmann, H. (2013). CONTEXTUAL ACTIVITY SAMPLING - a method to develop clinical interprofessional education. (Doctoral thesis, Karolinska Institutet, Sweden).
• Lidskog, M. (2008). Learning with, from and about each other: interprofessional education on a training ward in municipal care for older persons. (Doctoral thesis, Örebro University, Sweden)
• Lind Falk, A. (2017). Interprofessional Collaboration in Health Care: Education and Practice. (Doctoral thesis, Linköping University, Sweden)
• Liu, J. (2020). Redesigning an Emergency Department for Interprofessional Teamwork: A Longitudinal Evaluation of the Impact on Patient Flow and Team Behaviour (Doctoral thesis, Karolinska Institutet, Sweden).
• Stevenson, K. (2024). Doing better, together: The intersection between quality improvement and interprofessional collaborative practice in health professions education. (Doctoral thesis, Jönköping University, Sweden).
• Sundberg, K. (2019). Educational leadership in health professions education (Doctoral thesis, Karolinska Institutet, Sweden).
• Tran, C. (2023). Students’ Perceptions of Interprofessional Learning and Virtual Patients in Primary Healthcare. (Doctoral thesis, Karolinska Institutet, Sweden).
• Törnqvist, T. (2023). Navigating in a landscape of practices: Healthcare students’ interprofessional collaboration and learning (Doctoral thesis, Linköping University, Sweden).
• Wilhelmsson, M. (2011). Developing Interprofessional Competence. (Doctoral thesis, Linköping University, Sweden).

För dig som är intresserad av bedömning

Här hittar du verktyg för bedömning av interprofessionellt samarbete, teamarbete och studenters attityder till interprofessionellt lärande. De kan användas för att utvärdera interprofessionella kompetenser, identifiera utvecklingsområden och stärka kvaliteten i både utbildning och klinisk verksamhet.

Curran et al., (2010). Interprofessional Collaborator Assessment Rubric. Copyright © 2010 by Academic Health Council. Läs mer och hämta: Interprofessional Collaborator Assessment Rubric

TeamSTEPPS. Agency for Healthcare Research and Quality. Läs mer och hämta: TeamSTEPPS 3.0

Interdisciplinary Education Perception Scale (IEPS) - studenternas attityder om interprofessionellt lärande inom vårdyrken. Läs mer och hämta: download

För dig som vill följa med i nätverken

Här finns länk till det svenska respektive det nordiska nätverket, tillsammans med några av de större internationella nätverken som driver utvecklingen av interprofessionellt lärande och samarbete framåt på olika sätt. Det finns fler nätverk i de olika världsdelarna och via det internationella nätverket går det att hitta de flesta. 

Det svenska nätverket: SvIPnet

Det nordiska nätverket: NIPNET 

Det brittiska nätverket: CAIPE

Det kanadensiska nätverket: CIHC

Det internationella nätverket: Interprofessional.Global