Mål för forskarutbildning enligt högskoleförordningen
De övergripande målen för doktorsexamen respektive licentiatexamen är definierade i högskoleförordningen (HF), bilaga 2, och gäller all utbildning på forskarnivå i Sverige.
För att en doktorsexamen respektive licentiatexamen ska få utfärdas ska samtliga examensmål som anges i högskoleförordningen gällande kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt vara uppfyllda, samt att doktoranden ska ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling eller vetenskaplig uppsats för licentiatexamen) godkänd.
Mål för doktorsexamen
För doktorsexamen ska doktoranden:
A1. visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
A2. visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För doktorsexamen ska doktoranden:
B1. visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
B2. visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
B3. med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
B4. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
B5. visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
B6. visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade
För doktorsexamen ska doktoranden:
C1. visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
C2. visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Mål för licentiatexamen
För licentiatexamen ska doktoranden:
A1. visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialist-kunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För licentiatexamen ska doktoranden
B1. visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
B2. visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
B3. visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För licentiatexamen ska doktoranden:
C1. visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
C2. visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
C3. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling
Hur kan målen för forskarutbildning uppnås?
Hur målen för forskarutbildning enligt högskoleförordningen (se ovan) är tänkta att uppnås skall redogöras för i den individuella studieplanen (ISP:n) och måluppfyllnaden ska sedan följas upp i samband med årliga uppföljningar under utbildningens gång. Som en hjälp vid planeringen av forskarutbildningen, och för att säkerställa att alla doktorander uppnår examensmålen, ska doktorand och handledare fylla i aktiviteter för samtliga mål i ISP:n (se nedanstående exempel som också anges i avsnittet för målen i ISP-systemet).
Att konkretisera hur målen är tänkta att uppnås kan underlätta handledningen och bidra till att doktoranden får en klarare bild av vad som förväntas av honom eller henne. Att följa upp progressionen av måluppfyllnaden i samband med årlig uppföljning och halvtid bidrar till en mer utvecklad monitorering av forskarutbildningen och kan underlätta dialogen mellan handledare och doktorand. Att målen för utbildning på forskarnivå är på god väg att realiseras bedöms vid halvtidskontrollen som bör ske två år efter antagning eller när motsvarande två års forskarutbildning på heltid utförts. I samband med ansökan om disputation/licentiatexamen intygar handledaren att han/hon bedömer att doktoranden nått målen för doktorsexamen/licentiatexamen enligt högskoleförordningen.
Interaktion med handledare, forskargruppsmedlemmar och det övriga forskningssamhället är ytterst viktigt för att utvecklas till att bli alltmer självständig och att uppnå målen för examen. Regelbundna formella och informella handledarsamtal, forskargruppsmöten, att hålla sig à jour med den vetenskapliga litteraturen och att över tid få ta alltmer ansvar och bli mer och mer självständig i sina analyser och synteser är viktiga delar i att utvecklas till en självständig forskare. Handledarna bör fundera över hur handledningssituationer kan läggas upp så att de stimulerar lärandet.
KI anordnar och ger finansiellt stöd till ett stort antal aktiviteter som bidrar till en god forskarutbildning. Exempel på aktiviteter som anordnas av KI är allmänvetenskapliga kurser, projektspecifika kurser, seminarier/seminarieserier, symposier och vetenskapliga retreats/konferenser. Kommittén för forskarutbildning och kommittén för forskning utlyser kontinuerligt resebidrag för deltagande i internationella konferenser och för forskningsvistelser i Sverige och utomlands. Forskarutbildningens utformning och innehåll är dock mycket individuell och inte minst doktorandens egen initiativförmåga gällande sin egen och andras utveckling, inklusive interaktion med det omgivande samhället, är avgörande för den enskilda doktorandens uppfyllande av examensmålen och utveckling till en självständig forskare.
Moment under forskarutbildningen genom vilka måluppfyllelse kan uppvisas
För att underlätta för doktorander, handledare och betygsnämndsledamöter att få en överblick över momenten i forskarutbildningen som bidrar till uppfyllandet av varje examensmål för doktorsexamen har en målmatris tagits fram. Det framgår bl.a. från målmatrisen att det finns många aktiviteter som bidrar till uppfyllandet av de flesta mål. Avsnitt av kappan/ramberättelsen där måluppfyllnad kan uppvisas för varje mål för doktorsexamen vid KI visas i en separat tabell.
Målen för forskarutbildning - vem bedömer vad?
KI ska säkerställa att varje doktorand som disputerar har nått alla examensmål för doktorsexamen. Det är viktigt att doktorander och handledare under forskarutbildningen tillsammans reflekterar över doktorandens progress och funderar över vad som behöver åstadkommas för att uppnå målen för doktorsexamen. Huvudhandledaren och doktoranden bär huvudansvaret för att alla examensmål uppnås.
Huvudhandledaren
Det är handledarens ansvar att utbildningen på forskarnivå är av god kvalitet och med realistisk omfattning i relation till doktorandens ISP. Handledaren ansvarar tillsammans med doktoranden för att årliga uppföljningar av forskarutbildningen genomförs. Vid dessa avstämningar och vid handledarsamtal under forskarutbildningens gång ges återkoppling på progressen av forskningsprojekten och av progressen av måluppfyllnaden (t.ex. kan doktoranden analysera och värdera forskningsresultat, presentera sin egen forskning vid ett seminarium, skriva en vetenskaplig artikel etc.). Vid dessa tillfällen ska det också ges konkreta förslag på hur doktoranden kan utvecklas vidare i enlighet med den individuella studieplanen eller hur den individuella studieplanen inklusive forskningsprojektet behöver revideras. Detta kallas för formativ bedömning.
Vid ansökan om disputation ska handledaren intyga att hen bedömer att doktoranden uppnått målen för doktorsexamen enligt högskoleförordningen. För detta krävs en god kännedom av doktorandens kunskaper i förhållande till målen för examen. Några mål innehåller samverkan med det omgivande samhället. Doktoranden ska kunna göra en tillförlitlig självvärdering och redogöra för hur hen vet att denna kunskap är uppnådd. Doktoranden ska bl.a. kunna:
- diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med samhället i övrigt,
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Halvtidsnämnden
Halvtidskontrollen är en utvidgad årlig uppföljning när halva tiden för utbildningen återstår. Syftet med halvtidskontrollen är primärt att kontrollera att målen för doktorsexamen är på god väg att realiseras. Nämnden ska tillsammans med handledare och doktorand bedöma möjligheten för projektet att leda fram till en doktorsexamen och föreslå eventuell revidering av den individuella studieplanen. Progressen enligt uppfyllandet av målen för examen inklusive doktorandens utveckling mot självständighet tas med i bedömningen.
Betygsnämnden
Betygsnämnden ska bedöma avhandling och disputation och ta uppfyllande av målen för doktorsexamen i beaktning.
Mer information för betygsnämnden
Övrigt: Lärandemål i forskarutbildningskurser
Alla KI:s forskarutbildningskurser examineras enligt angivna lärandemål som framgår från kursplanen.
Information om kursplaner och lärandemål i forskarutbildningskurser