Projekt: KI DASH tar ett helhetsgrepp kring hantering av forskningsdata

I nulägesanalysen kartläggs befintliga verktyg och systemstöd kopplat till hantering av forskningsdata vid KI. Arbetet omfattar både KI:s centrala och institutionsspecifika lösningar, och även faciliteter och tjänster i vår omvärld (som exempelvis NAISS beräkningstjänster och SND:s lagringstjänster) och syftar till att ge en samlad bild av hur forskningsdata hanteras idag. 

Parallellt pågår en omvärldsbevakning för att samla in kunskap om hur andra lärosäten i Sverige organiserar sitt stöd för forskningsdatahantering. Syftet är att identifiera goda exempel, alternativa modeller och insikter som kan vägleda vilken riktning KI väljer framöver. 

Nulägesanalysen och omvärldsbevakningen utgör ett gemensamt kunskapsunderlag i projektet och bidrar till att säkerställa att KI DASH utgår från både interna förutsättningar och beprövade lösningar på lärosäten. Arbetet lägger en viktig grund för projektets färdplan och för att skapa ett sammanhållet, effektivt och säkert stöd för hantering av forskningsdata vid KI.

Termkatalog som del av arbetet

En termkatalog som syftar till att tydliggöra och definiera centrala begrepp som används inom projektet har tagits fram. Den fungerar som ett gemensamt språk för projektgruppen, används i de pågående delaktiviteterna och kan utvecklas över tid.

Som en central del av projektet genomförs en behovskartläggning för att få en fördjupad förståelse för hur forskare vid KI arbetar med sin forskningsdata – från planering, insamling och analys till lagring, delning och arkivering. 

Syftet är att identifiera faktiska behov, utmaningar och bakomliggande faktorer som påverkar hanteringen av forskningsdata i olika delar av forskningsprocessen. Kartläggningen utgår från verksamhetens perspektiv och ska bidra till att skapa en gemensam och hållbar grund för framtida stödstrukturer och lösningar inom forskningsdatahantering. 

Genomförande

Behovskartläggningen genomförs med hjälp av flera metoder, såsom intervjuer, fokussamtal, enkäter och workshops med forskare och corefaciliteter. Arbetet sker i nära samverkan med dekanerna på KI för att säkerställa ett brett och representativt urval av forskare. 

Dessutom analyseras hur olika regelverk och riktlinjer ska leda till att ansvar tas och aktiviteter utförs av KI respektive forskaren.

Till grund för färdplan

Resultatet från behovskartläggningen kommer att ligga till grund för den färdplan som KI DASH ska leverera och säkerställa att de insatser som föreslås utgår från faktiska behov i verksamheten

 Genom att bygga vidare på insikterna från kartläggningen kan projektet bidra till att forskare och administrativ personal vid KI får tydliga, enhetliga och effektiva förutsättningar för att hantera forskningsdata i enlighet med gällande regelverk – under hela forskningsprocessen. 

En förutsättning för att uppnå projektets mål och syfte är att KI har en transparent och rimlig prissättning av lagring och datahanteringstjänster. Eftersom lagringsvolymerna hela tiden ökar så ökar dessutom vikten av en god hantering och bra prissättning kraftigt för varje år. 

Därför utförs följande

Den nuvarande modellen för prissättning och finansiering av lagring utreds och beskrivs. Kortfattat kan nämnas att finansieringen i nuläget utgörs av en kombination av direkta avgifter (som täcker ungefär hälften av lagringskostnaderna) och en andel av den IT-avgift som betalas för alla KI-medarbetare.

Möjliga scenarion för framtida finansiering av lagring beskrivs och bedöms utifrån troliga konsekvenser. Dessa scenarion baseras på olika typer av principer, ibland motstående, exempelvis:

• “Lagring betalas med direkta brukaravgifter” och
• “Lagring finansieras av gemensamma medel”.

Dessutom bedömer projektet olika varianter på “fria lagringsmängder” per institution eller medarbetare, samt centrala subventioner inom områden där KI har starka gemensamma intressen, med mera.

Den modell som till slut föreslås kan mycket väl vara en kombination av alla ovan nämnda principer och verktyg. Aktiviteten ska ta höjd för att projektet i andra delaktiviteter kan tänkas föreslå nya lagringstjänster, så att tjänstefloran blir mer komplicerad än i nuläget.

• Veronika Sundström, universitetsdirektör (projektbeställare).
• Mattias Nordström, IT- och digitaliseringsdirektör.
• Björn Kull, avdelningschef FER.
• Miriam Nauri, bibliotekschef.
• Sven Carlsson, avdelningschef JPE.
• Karin Dahlman Wright, ordförande infrastrukturnämnden.
• Sten Linnarsson, dekan KI Campus Solna.

• Jonas Melander, FER (projektledae)
• Cecilia Sallström, FER (projektledare, konsult)
• Emma Almroth, KIB
• Glenn Haya, KIB
• Nikolaos Volakakis, KIB
• Mikael Carp, ITA
• Johan Lagerros, ITA
• Stefan Olsson, ITA
• Daniel Wikström, ITA
• Daniel Ståhl, ITA
• Gabriel Larsson, JPE
• Tove Hörner, JPE
• Rebecka Rosenberg, CNS

Under arbetet samordnas också referensgrupper och arbetsgrupper inom ekonomi, forskning, och it.