Reflektion

Reflektion är en viktig del av lärandeprocessen, särskilt för studenter under verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Genom att reflektera över händelser och etiska dilemman kan studenter utveckla sin förståelse och medvetenhet kring lärande och professionell utveckling.

Reflektionens betydelse

Reflektion innebär att fundera, tänka igenom, begrunda och överväga hur man tänker på, ser på och förhåller sig till ett skeende samt vad det innebär och betyder. För en student under VIL kan detta innebära att reflektera över en specifik händelse eller ett etiskt dilemma. I peer learning under VIL används reflektion som en del av processen, där egen reflektion, reflektion tillsammans med andra studenter och reflektion med handledare ingår.

Fördelar med reflektion

Reflektion rekommenderas för studenters bearbetning av information i syfte att öka förståelse och medvetenhet kring lärandeprocesser och professionell utveckling. Den kan leda till nya insikter och tankar för både studenter och handledare kring hur och varför studenterna värderar vissa saker på ett visst sätt. Reflektion kan även ge insikt om hur egna värderingar kan påverka bedömningar eller beslut som tas i lärandeaktiviteten.

Avsätt tid för reflektion

En strukturerad och målmedveten reflektion kan stödja studenterna att se sambandet mellan teori och praktik, vilket kan leda till fördjupad kunskap och främja ett kritiskt förhållningssätt. Det är viktigt att avsätta tid för reflektion under VIL och att studenter och handledare tillsammans planerar hur den ska genomföras.

Gemensam reflektion

Genom att reflektera tillsammans kan studenters upplevelser utvecklas till erfarenheter och bli en del av deras kunskapsbank. När erfarenheter och upplevelser kopplas till ny kunskap kan samband mellan orsak och verkan bli mer synliga för studenten och de som reflekterar tillsammans.

Verktyg för stöd vid reflektion

Många handledare använder Gibbs reflektionscykel som stöd vid reflektion, men det finns även andra sätt att skapa struktur under reflektionsprocessen såsom Kolb och Schön. Reflekterande loggbok kan också vara en bra metod att använda.

Gibbs reflektionscykel: Beskrivning: Vad hände? Känslor: Vad tänkte du/ni? Vad kände du/ni? Värdering: Vad var positivt? Vad var negativt? Analys: Vad kan du/vi lära oss av detta ? Slutsats: Kunde du/vi gjort något annat? Handlingsplan: Om det händer igen
Bild på Gibbs reflektionscykel med de olika stegen: 1. Beskrivning: Vad hände? 2. Känslor: Vad tänkte du/ni? Vad kände du/ni? 3. Värdering: Vad var positivt? Vad var negativt? 4. Analys: Vad kan du/vi lära oss av detta? 5. Slutsats: Kunde du/vi gjort någonting annat? 6. Handlingsplan: Om det hände igen vad skulle du/vi göra då? Foto: Helena Brodin

Fördjupningslitteratur

  • Gibbs, G. (1988). Learning by doing: A guide to teaching and learning methods. FEU.
  • Kolb, D. A. (1984). Experiential learning: Experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall.
  • Silén, C., & Bolander Laksov, K. (2013). Att skapa pedagogiska möten i medicin och vård. Studentlitteratur.
  • Schön, Donald A. (1983). The reflective practitioner: how professionals think in action. New York: Basic Books
  • Wain, A. (2017). Learning through reflection. British Journal of Midwifery, 25(10), 662–666.
Innehållsgranskare:
Helena Brodin
2025-05-09