Att använda återkoppling

Producent: Thomas Nixon

Barriärer

Precis som det finns fallgropar att undvika för den som ger återkoppling, finns det vissa barriärer att lära från återkoppling. De presenteras utifrån mottagarens perspektiv men sammanfaller till del med fallgroparna som presenterades utifrån givarens perspektiv.

De huvudsakliga barriärerna som hindrar någon att lära från återkoppling har enligt (personlig kommunikation med) Dai Hounsell att göra med:

• Kvantitet - det kommer för litet eller för mycket återkoppling
• Frekvens - återkopplingen kommer för sällan
• Timing - återkopplingen kommer för sent för att komma till användning eller återkopplingen kommer så sent att både givare och mottagare har glömt en del
• Kritisk/ton - återkopplingen fokuseras på det som är fel eller inte bra nog och kanske dessutom ges med ett dömande språk (till exempel det här var skräp, du måste anstränga dig, tänk innan du skriver, luckorna i logiken är så stora att man kan köra en buss igenom)
• Inkonsekvens - olika bedömare har olika uppfattning om vad som är bra/okey vilket blir förvirrande för mottagaren
• Hjälpsamhet - få eller inga förbättringsförslag ges och därmed ges ingen hjälp till att reflektera över vad och hur en utveckling kan göras
• Engagemang/förväntat värde - återkopplingen kommer efter det att betyget är satt och har därför inget större värde i denna situation.
• Transparens/tillgänglighet - återkopplingen är för kortfattad och oklar. Det är svårt att förstå vad man vill säga med återkopplingen.
• Återkoppling - en dialog

Studenter som inte förstår den återkoppling de har fått eller som inte vet hur de kan använda sig av den, måste få möjlighet att kontakta läraren/handledaren och föra en dialog kring hur återkopplingen ska tolkas och hur den kan användas. Detta gäller sannolikt främst vid skriftlig återkoppling som ju har karaktären av en envägskommunikation men även efter en muntlig återkoppling kan funderingar om hur den ska förstås komma.

Studenten måste erbjudas möjlighet till dialog och förtydliganden för att komma till klarhet i hur återkopplingen ska tolkas och hur den kan användas för att bidra till utveckling.

Självbedömning

Det yttersta syftet med återkoppling är enligt Hedin att starta en reflektion hos den lärande. En reflektion över: vad kan jag, vad behöver jag utveckla/förbättra och hur kan jag göra det. Förmågan att göra en självbedömning, kan tränas och läras med hjälp av god återkoppling (Nicol) och, är en förutsättning för att studenten ska kunna ta kontroll över sitt lärande och bli självstyrd i sitt lärande.

Att kunna göra realistiska bedömningar av den egna förmågan är en nödvändig färdighet i arbetslivet och behöver därför tränas och utvecklas under studietiden.

Hjälpmedel för självbedömning

De flesta kurser idag har formulerat aspekter, det vill säga vad man tittar på och vad man lyssnar efter i en bedömningssituation.

Många har också beskrivit kriterier för de olika aspekterna. Kriterierna beskriver vilken kvalitet som krävs i en viss situation. Dessa aspekter och kriterier används av lärare/handledare vid både formativ och summativ bedömning. Studenterna ska också ha tillgång till dessa från kursstart som hjälp vid kamratbedömningar och förstås självbedömning.

En loggbok där studenten skriver ner vad hen lärt sig av återkopplingen kan också vara ett hjälpmedel. Tillbakablickar i loggboken kan visa på utveckling över tid och göra lärandet synligt.

Nedanstående mallar kan också fungera som stöd för att bearbeta och använda återkoppling. Mallen kan omformas och modifieras efter egna behov.

Övningsexempel

Granska detta exempel och fundera på hur man kan hantera en återkopplingssituation där parterna har (helt) olika uppfattning om studentens prestationer. (När) kan man överväga att ta in en tredje part i sammanhanget?