IPL - Resurser

Artiklar

• Aldriwesh, M. G., Alyousif, S. M., & Alharbi, N. S. (2022). Undergraduate-level teaching and learning approaches for interprofessional education in the health professions: a systematic review. BMC Medical Education, 22, 1-14.
  • Systematiskt översikt av undervisnings- och lärandemetoder för interprofessionell utbildning inom hälso- och sjukvårdsprogram.
• Anderson, E., Smith, R. & Hammick, M. (2016). Evaluating an interprofessional education curriculum: A theory-informed approach Evaluating an interprofessional education curriculum: A theory-informed approach. Medical Teacher, 38:4, 385-394.
  • Utvärdering av ett interprofessionellt utbildningsupplägg baserat på etablerade teorier om hur människor lär och samarbetar. Upplägget har utvecklats med stöd av både pedagogiska och psykosociala perspektiv.
• Barr, H. (2013). Toward a theoretical framework for interprofessional education; CAIPE, London. Journal of Interprofessional Care, 27: 4–9.
  • Översikt av teoretiska grunder för interprofessionell utbildning. Artikeln presenterar ett ramverk som beskriver hur olika professioner kan lära tillsammans och vilka principer som bör ligga till grund för interprofessionellt lärande.
• Bogossian, F., New, K., George, K., Barr, N., Dodd, N., Hamilton, A. L., ... & Taylor, J. (2023). The implementation of interprofessional education: a scoping review. Advances in Health Sciences Education, 28(1), 243-277.
  • Översikt över hur interprofessionell utbildning genomförs i praktiken. Artikeln sammanfattar erfarenheter och arbetssätt som påverkar hur man lyckas med interprofessionellt lärande i hälso- och sjukvårdsutbildningar.
• Gilbert, J.H., Yan, J., & Hoffman, S.J. (2010). A WHO report: framework for action on interprofessional education and collaborative practice. Journal of Allied Health. Suppl 1:196-7. PMID: 21174039.
  • WHO:s översikt över hur interprofessionell utbildning och samverkan kan stärkas globalt. Rapporten presenterar ett ramverk som beskriver vad som krävs för att olika professioner ska kunna arbeta och lära tillsammans på ett effektivt sätt inom hälso- och sjukvården.
• Grimes, T. C., & Guinan, E. M. (2023). Interprofessional education focused on medication safety: A systematic review. Journal of Interprofessional Care, 37(1), 131-149.
  • Systematisk översikt över interprofessionell utbildning med fokus på läkemedelssäkerhet. Artikeln sammanfattar arbetssätt och erfarenheter som stärker teamsamarbete och minskar risker vid läkemedelshantering inom hälso- och sjukvårdsutbildningar.
• Hammick, M., Freeth, D., Koppel, I., Reeves, S. & Barr, H. (2007). A best evidence systematic review of interprofessional education: BEME Guide no. 9 M. Medical Teacher, 29:8, 735-751.
  • Systematisk översikt av effekter och arbetssätt inom interprofessionell utbildning. Artikeln sammanfattar den bästa tillgängliga evidensen (2007) om vad som kännetecknar framgångsrika interprofessionella lärandeaktiviteter och vilka faktorer som bidrar till effektivt samarbete mellan olika professioner.
• Hammick, M., Olckers, L., & Campion-Smith, C. (2009). Learning in interprofessional teams: AMEE Guide no 38. Medical Teacher, 31(1), 1–12.
• Hall, LW. & Zierler, BK. (2015). Interprofessional Education and Practice Guide No. 1: Developing faculty to effectively facilitate interprofessional education. Journal of Interprof Care, 29(1): 3–7.
  • Genomgång av hur lärande utvecklas i interprofessionella team. Artikeln beskriver principer, arbetssätt och erfarenheter som kan stärka samarbetet och det gemensamma lärandet mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården.
• Hean, S., Anderson, E., Bainbridge, L., Clark, P. G., Craddock, D., Doucet, S., Hammick, M., Mpofu, R., O´Halloran, C., Pitt, R., Oandasan, I., (2013) IN-2-THEORY - Interprofessional theory, scholarship and collaboration: A community of practice, Journal of Interprofessional Care. Jan;27(1):88-90.
  • Kort artikel som beskriver ett samarbete mellan forskare och yrkesverksamma som arbetade för att utveckla teorier och kunskap om interprofessionellt lärande. Artikeln sammanfattar gruppens gemensamma arbete med att fördjupa förståelsen av interprofessionell utbildning.
• Hellman, T., Jensen, I., Orchard, C. & Bergström, G. (2016). Preliminary testing of the Swedish version of the Assessment of Interprofessional Team Collaboration Scale (AITCS-S). Journal of Interprofessional Care, 30:4, 499-504.
  • Studie som undersöker den svenska versionen av ett verktyg (AITCS-S) för att mäta samarbete i interprofessionella team. Artikeln rapporterar preliminära resultat om hur väl AITCS-S fungerar för att bedöma teamarbete inom hälso- och sjukvården.
• Hosny, S., Thistlethwaite, J., El-Wazir, Y., & Gilbert, J. (2025). Interprofessional learning in practice-based settings: AMEE Guide No. 169. Medical Teacher, 1-13.
  • Översikt över hur interprofessionellt lärande genomförs i klinisk verksamhet. Artikeln beskriver hur olika professioner lär tillsammans i en klinisk kontext och vilka omständigheter som påverkar deras lärande.
• Krystallidou, D., Kersbergen, M. J., de Groot, E., Fluit, C. R., Kuijer-Siebelink, W., Mertens, F., ... & Pype, P. (2024). Interprofessional education for healthcare professionals. A BEME realist review of what works, why, for whom and in what circumstances in undergraduate health sciences education: BEME Guide No. 83. Medical teacher, 46(12), 1607-1624.
  • Realist review som analyserar vad som får interprofessionell utbildning att fungera i grundutbildningar. Artikeln beskriver vilka mekanismer, sammanhang och programupplägg som påverkar utfallet av IPE.
• Orchard, Ca., King, G., Khalili, H. & Bezzina, MB. (2013). Assessment of interprofessional team collaboration scale; Journal of continuing education in the health professions 32(1):58-67.
  • Beskrivning av AITCS, ett instrument för att bedöma samarbete i interprofessionella team. Artikeln beskriver hur skalan utvecklades och hur den kan användas för att utvärdera teamarbete inom hälso- och sjukvården.
• Patel, H., Perry, S., Badu, E., Mwangi, F., Onifade, O., Mazurskyy, A., ... & ACHIEVE Network. (2025). A scoping review of interprofessional education in healthcare: evaluating competency development, educational outcomes and challenges. BMC medical education, 25(1), 409.
  • Scoping review som kartlägger vilka kompetenser studenter utvecklar i interprofessionell utbildning och vilka utbildningsresultat som rapporteras. Artikeln tar upp både positiva effekter och utmaningar i IPE-aktiviteter.
• Ponzer, S., Faresjö, T., & Mogensen, E. (2009). Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete; Läkartidningen nr 13 volym 106.
  • Debattartikel som betonar behovet av interprofessionellt samarbete i framtidens hälso- och sjukvård. Texten lyfter varför gemensamt lärande och tvärprofessionella arbetssätt är centrala för att möta vårdens komplexa krav.
• Reeves, S., Tassone, M., Parker, K., Susan, J., Wagner, SJ. & Simmons, B. (2012). Interprofessional Education: An Overview of Key Developments in the Past Three Decades; Work 41. IOS Press, 233–245.
  • Översikt som sammanfattar centrala förändringar och trender inom interprofessionell utbildning under de senaste trettio åren. Artikeln beskriver hur synsätt på interprofessionellt lärande har utvecklats och vilka idéer som har format området över tid.
• Reeves, S., Fletcher, S., Barr, H., Birch, I., Boet, S., Davies, N., McFadyen, A., Rivera, J. & Kitto, S. (2016). A BEME systematic review of the effects of interprofessional education: BEME Guide No. 39; Medical Teacher, 38:7, 656-668.
  • Systematisk översikt som sammanfattar forskning om effekterna av interprofessionell utbildning. Artikeln redogör för hur interprofessionellt lärande kan påverka samarbete, kunskap och arbetssätt inom hälso- och sjukvården.
• Sargeant, J., Hill, T. & Bread, L. (2010). Development and Testing of a Scale to Assess Interprofessional Education (IPE) Facilitation Skills. Journal of continuing education in the health, 30(2):126–131.
  • Artikel som beskriver utvecklingen av ett instrument (Interprofessional Facilitation Scale – IPFS)för att bedöma färdigheter i att facilitera interprofessionellt lärande. Studien presenterar hur instrumentet togs fram och testades för att användas i utbildning inom hälso- och sjukvården.

• Shaw, E., Walpole, S., McLean, M., Alvarez-Nieto, C., Barna, S., Bazin, K., ... & Woollard, R. (2021). AMEE Consensus Statement: Planetary health and education for sustainable healthcare. Medical teacher, 43(3), 272-286.

  • Konsensusartikel som lyfter hur hälso- och sjukvårds utbildningar kan integrera frågor om planetär hälsa och hållbarhet. Texten beskriver centrala principer för att utbilda framtida vårdprofessioner i att förstå sambandet mellan miljö, klimat och hälsa

   

• Steinert, Y. (2005). Learning together to teach together: Interprofessional education and faculty development. Journal of Interprofessional Care, 19:sup1, 60-75.

  • Artikel som beskriver hur lärare och kliniska handledare från olika professioner kan utvecklas för att undervisa i interprofessionellt lärande. Den tar upp strategier för att stärka både individens och organisationens förutsättningar och lyfter tre centrala områden: interprofessionell samverkan, pedagogik samt ledarskap och förändringsarbete.

   

• Thistlethwaite, J., & Moran, M. (2010). Learning outcomes for interprofessional education (IPE): Literature review and synthesis. Journal of Interprofessional Care, 24(5), 503–513.
  • Litteraturöversikt som sammanfattar centrala lärandemål för interprofessionell utbildning. Artikeln beskriver vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenter behöver utveckla för att kunna samarbeta effektivt över professionsgränser.
• Toth-Pal E, Fridén C, Asenjo ST, Olsson CB. (2020) Home visits as an interprofessional learning activity for students in primary healthcare. Primary Health CareResearch & Development 21(e59): 1–9.
  • Studie som undersöker hembesök som en interprofessionell lärandeaktivitet i primärvården. Artikeln beskriver hur studenter från olika professioner lär tillsammans genom att delta i gemensamma hembesök och vilka erfarenheter detta ger.
• van Diggele, C., Roberts, C., & Haq, I. (2021). Optimising student-led interprofessional learning across eleven health disciplines. BMC Medical Education, 21, 1-18.
  • Studie som undersöker hur studentledda aktiviteter kan användas för interprofessionellt lärande inom flera olika hälso- och sjukvårdsutbildningar. Artikeln beskriver erfarenheter från elva utbildningsprogram och vilka arbetssätt som kan stödja studenters lärande över professionsgränser.
• Williams, B., Lynch, M., Olaussen, A., Lachmann, H., Kalén, S., & Ponzer, S. (2018). Translation and psychometric evaluation of the Swedish version of the Interdisciplinary Education Perception Scale. Journal of interprofessional care, 32(1), 63-68.
  • Studie som presenterar den svenska översättningen av Interdisciplinary Education Perception Scale (IEPS) och testar skalans psykometriska egenskaper. Artikeln beskriver hur den svenska versionen av IEPS kan användas för att mäta studenters uppfattningar om interprofessionellt lärande.

Litteratur

• Biguet G, Lindquist I, Martin C, Pettersson A. (2015). Att lära och utvecklas i sin profession. Studentlitteratur. Kap 4, sid 81-99.
• Moyers, P., Finch-Guthrie, P. (2024). Interprofessional evidence-based practice: A workbook for health professionals. Taylor & Francis.
• Silén, R., Bolander Laksov, K. (red) (2013). Att skapa pedagogiska möten i medicin och vård. Studentlitteratur. kap 3, sid 117-138.
• Svensk sjuksköterskeförening Svenska läkarsällskapet. (2013). Teamarbete & Förbättringskunskap, två kärnkompetenser för god och säker vård. https://swenurse.se/publikationer/teamarbete-och-forbattringskunskap

Avhandlingar

• Hallin, K. (2014). Student outcomes, learning environment, quality of care and patrient safety at an interprofessional training ward. (Doctoral dissertation, Karolinska Institutet, Sweden).
• Hylin, U. (2010) Interprofessional Education, Aspects on learning together on an interprofessional training ward.(Doctoral dissertation, Karolinska Institutet, Sweden).
• Lachmann, H. (2013). CONTEXTUAL ACTIVITY SAMPLING - a method to develop clinical interprofessional education. (Doctoral dissertation, Karolinska Institutet, Sweden).
• Liu, J. (2020). Redesigning an Emergency Department for Interprofessional Teamwork: A Longitudinal Evaluation of the Impact on Patient Flow and Team Behaviour (Doctoral dissertation, Karolinska Institutet (Sweden).
• Sundberg, K. (2019). Educational leadership in health professions education (Doctoral dissertation, Karolinska Institutet (Sweden).
• Tran, C. (2023). Students’ Perceptions of Interprofessional Learning and Virtual Patients in Primary Healthcare. Karolinska Institutet (Sweden).
• Törnqvist, T. (2023). Navigating in a landscape of practices: Healthcare students’ interprofessional collaboration and learning (Doctoral dissertation, Linköping University Electronic Press).
• Wilhelmsson, M. (2011). Developing Interprofessional Competence. (Doctoral dissertation, Linköping University, Sweden).

Länkar

Här har vi länkat till bland annat KI's program gemensamma IPL lärandemål, interprofessionella bedömningsinstrument och nätverk.

• BIPS Interprofessionell utbildning på KI
• Handbok interprofessionellt lärande och samarbete
• C-IPLS, Centrum för interprofessionellt lärande och samarbete, Södersjukhuset
• CAIPE
• NIPNET, Nordic interprofessional network
• Interprofessional Collaborator Assessment Rubric (ICAR)
• TeamSTEPPS Teamwork Perceptions Questionnaire (T-TPQ)