KI:s fördelning av forskningsanslaget

På den här sidan beskrivs hur statsanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå fördelas på KI. Anslaget utgör ungefär 20 procent av KI:s totala intäkter och fördelas genom såväl beslut av rektor som av fakultetsnämnden vidare ut i verksamheten.

Statsanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå, kallat forskningsanslaget, kommer från regeringen och beslutas i det årliga regleringsbrevet. Statsanslag ska omsättas i verksamhet och förbrukas samma år som de utbetalas.  

Syftet med forskningsanslaget är bland annat att: 

  • säkerställa forskning och forskarutbildning av hög kvalitet med stor samhällsrelevans
  • stärka kopplingen mellan utbildning och forskning
  • ge långsiktig och stabil finansiering för infrastruktur, doktorandutbildning och rekrytering
  • möjliggöra strategiska satsningar inom prioriterade områden
  • bidra till att KI är ett internationellt ledande medicinskt universitet. 

Beslutsordning vid fördelning av anslag

KI:s fördelning av statsanslaget bygger på delegationsordning. Konsistoriet beslutar årligen om KI:s planeringsförutsättningar. Utifrån detta beslutar rektor om fördelning av fakultetsnämndens ramar samt övrig fördelning inom sin delegation.  

Fakultetsnämnden beslutar om vidare fördelning till kommittéer, nämnder och andra centrala organ, vilka i sin tur fördelar statsanslagen vidare till institutioner och enheter. Fakultetsnämnden fördelar också strategiska medel direkt till institutionerna. 

Fördelning av basersättningen beslutas av dekan och prefekter.

Grafik som visar övergripande flödesschema vid omfördelning av forskningsanslag från 2026: från konsistoriet via rektor och fakultetsnämnd (kollegialt) respektive dekan (linje) fram till prefekt.
Flödesschema vid fördelning av forskningsanslag från 2026. Foto: N/A

En modell för långsiktig stabilitet

Från 2026 implementeras en modell för fördelning av forskningsanslaget vars målsättning är att ge långsiktig och stabil finansiering, skapa utrymme för strategiska satsningar och stärka hela KI:s forskning – från bredd till spets. I tidigare modell fanns hyressubventioner på konsistorienivå, dessa är nu avskaffade vilket frigjort medel som nu går in i den nya modellen. 

Resursfördelning illustrerad som en pyramid med den prestationsbaserade delen som spets, gemensamma satsningar i mitten och basersättningen som grund.
Översiktlig modell för fördelning av forskningsanslaget på KI Foto: N/A

Basersättning baseras på respektive institutions totala omsättning. Den syftar till att ge alla institutioner en stabil och förutsägbar finansiering, så att verksamheten kan planeras långsiktigt. Dekan och prefekter beslutar om fördelning och gemensamma prioriteringar inom respektive campusgrupp. Uppföljning görs årligen, bland annat kopplat till processen för verksamhetsplanering.

Gemensamma satsningar beslutas av konsistoriet, rektor eller fakultetsnämnden beroende på satsningens typ och omfattning för att möjliggöra strategiska investeringar och prioriteringar som gynnar hela KI, till exempel forskningsinfrastruktur. Medel fördelas utifrån identifierade behov och prioriteringar på universitetsnivå och enligt delegationsordning beskrivet ovan. Uppföljning sker i dialog med berörda verksamheter.

Den prestationsbaserade modellen syftar till att premiera forskning av hög kvalitet och internationell genomslagskraft. Medel fördelas utifrån två indikatorer: 50 % externa bidrag och 50 % bibliometri (publikationer och citeringar). Dessa indikatorer följs upp och kan kalibreras årligen av fakultetsnämnden.

Årlig uppföljning av fördelning   

Uppföljning av modellens utfall som helhet sker i dialog med universitetsledningen. Översyn och uppföljningar görs årligen av modellens olika delar och det finns möjlighet till justeringar om det behövs, inklusive kalibrering av indikatorer. 

Statsanslaget ska användas i verksamheten under det år det delas ut. Om det finns pengar kvar vid årets slut, blir de myndighetskapital och kan omfördelas av fakultetsnämnden enligt den prestationsbaserade modellen. 

Budgetprocessen som årshjul 

Statsanslagen är preliminära och kan påverkas av ändringsbeslut under innevarande år. Arbetet med budgeten för kommande år inleds i mars och pågår under hela året med följande aktiviteter: 

Mars: Fakultetsnämnden fattar beslut om preliminära budgetramar för nästa år till kommittéerna och infrastrukturnämnden.

Juni: Kommittéerna och infrastrukturnämnden presenterar budgetförslag för fakultetsnämnden.  

Juni-oktober: Fakultetsnämnden jobbar kontinuerligt med att förbereda nästa års budget.  

September: Regeringens budgetproposition för nästa år presenteras. Den ger indikationer på hur kommande års regleringsbrev kommer att se ut.  

Oktober: Konsistoriet beslutar om planeringsförutsättningar för nästa år. Rektor och fakultetsnämnden beslutar om sina budgetar för nästa år.  

December: Första veckan i december får institutionerna preliminära besked om tilldelade medel för kommande år. I slutet av december får KI sitt regleringsbrev.  

Januari: Bokslut för föregående år. Hantering av eventuella omfördelningar av myndighetskapital och särskilda satsningar inleds.  

Januari-mars: Uppdateringar av preliminära besked om tilldelade medel för innevarande år till institutionerna.  

Senast april: Omfördelade medel från föregående år tillgängliggörs för verksamheten.  

Utfall för tidigare år

Utfall följs upp och analyseras i relevanta forum löpande under året, bland annat kopplat till verksamhetsplanering.