Principer för systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå
KI har ett sammanhållet kvalitetssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår ifrån högskolelag, högskoleförordning, nationella och europeiska standards och riktlinjer för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning samt KI:s Strategi 2030.
Det systematiska kvalitetsarbetet följer KI:s föreskrifter för ett sammanhållet kvalitetssystem och ett systematiskt kvalitetsarbete som beslutats av rektor. Föreskrifterna kompletteras av mer detaljerade anvisningar som kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutat om.
Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar två övergripande processer:
- Intern kontinuerlig uppföljning
- Regelbunden granskning där externa sakkunniga medverkar
Dessa processer syftar till att identifiera verksamhetens styrkor, utvecklingsområden och om det finns behov av förbättringsarbete och åtgärder.
Kontinuerlig uppföljning
KI genomför kontinuerlig uppföljning genom en rad systematiska undersökningar:
- Kurser följs upp med hjälp av kursvärderingar och kursanalyser.
- Programmen följs upp med enkäter i början, under och efter utbildningen genom nybörjarenkät, examensenkät, alumnenkät och avnämarundersökning.
- Studentbarometer genomförs vart 4:e år för att följa upp den studiesociala miljön.
- VFU-enkät genomförs av KI-region Stockholm bland studenter och bland medarbetare och ledning i de lärandemiljöer där det genomförs verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Resultaten av uppföljningen används i förbättringsarbetet
Resultaten av dessa uppföljningar sammanställs och publiceras på KI:s webb och de utgör underlag för programmens kvalitetsplaner. Underlagen används bland annat för att följa upp och identifiera behov av förbättringsarbete.
Återrapportering av utbildningsuppdraget
Institutionernas återrapportering av utbildningsuppdraget till kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå genomförs varje år. Återrapporteringen omfattar ett antal områden som bedömts vara relevanta för återrapportering.
En viktig princip är att innehållet i återrapporteringen ska täcka in alla relevanta områden som är viktiga för hög kvalitet i utbildningen så att kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inte behöver begära in flera små återrapporteringar under året.
Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ger institutionerna uppdrag om återrapportering av utbildningsuppdraget för kommande verksamhetsår ett år i förväg för att de uppgifter som efterfrågas i återrapporteringen ska integreras i institutionens ordinarie verksamhet och uppföljningsarbete.
I februari efter verksamhetsårets slut skickar institutionerna återrapporteringen av utbildningsuppdraget till kommittén.
Kommitténs ledamöter och sakkunniga inom de olika områdena som ingår i återrapporteringen sammanfattar och analyserar institutionernas återrapportering i en kommittérapport. Kommittérapporten redovisar kommitténs analys av kvaliteten i utbildningen, genomfört förbättringsarbete under året och identifierat behov av förbättringsarbete på kort och lång sikt. Kommittén redovisar sin rapport till fakultetsnämnden i maj varje år.
Kommittén samlar också in kvalitetsplaner för institutioner och program för att arrangera seminarier för kollegial granskning och lärande kring kvalitetsplaner. Vid dessa tillfällen diskuteras vilket underlag som använts för analys av utbildningskvalitet och om identifierade förbättringsområden svarar mot kvalitetsberättelse och analys.
På så sätt utgör institutionernas återrapportering en viktig komponent i arbetet med kontinuerlig uppföljning, återkoppling, planering och genomförande av förbättringsarbete på institutionsnivå, kommitténivå och lärosätesnivå.
Regelbunden granskning
Regelbunden granskning av KI:s alla program på grundnivå och avancerad nivå innebär att från och med 2022 genomgår alla program vart 6:e år en programutvärdering där externa sakkunniga medverkar. Samtliga program är indelade efter nivå och typ av examen i åtta grupper. Under 2022–2027 utvärderas 1-2 grupper om året.
Processen vid programutvärderingen innebär att programmets ledning tillsammans med lärar- och studentrepresentanter genomför en självvärdering av hur olika delar i utbildningen fungerar och vilka styrkor respektive utvecklingsområden man inom utbildningen själv bedömer att man har. Därefter genomförs en kollegial granskning av opartiska, och till programmet oberoende, sakkunniga inom utbildningsområdet. Några av de sakkunniga ska alltid vara lärosätesexterna, dvs. de ska inte vara anställda eller ha någon koppling till KI som gör dem jäviga. Den kollegiala granskningen utgår ifrån den självvärdering som programmets ledning tillsammans med lärar- och studentrepresentanter genomfört samt annat underlag som kompletterar bilden av programmet. T.ex. en förteckning över alla lärare och deras kompetens som är relevant för programmet. Om de sakkunniga anser att det är nödvändigt genomför de också intervjuer med utbildningens ledning, lärare och studenter för att få en bättre förståelse för självvärderingen och de styrkor och utvecklingsområden som identifierats.
Resultaten av programutvärderingen används i förbättringsarbetet
Ansvariga för de utvärderade programmen tar fram en åtgärdsplan utifrån de utvecklingsområden som identifierats i utvärderingen som sedan följs upp av kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Åtgärdsplanen och kommitténs uppföljning integreras sedan i programmets kvalitetsplan som ingår i den årliga kontinuerliga uppföljningen.