Övergripande information om skyddsombud

Här beskrivs skyddsombudens roll, rättigheter och skyldigheter.

Vem kan bli skyddsombud?

”Till skyddsombud ska utses en person med insikt och intresse för arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud ska äga god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde." ”Vid arbetsställe med flera avdelningar bör skyddsombud utses för varje avdelning eller grupp av avdelningar med likartat arbete.” 6 § Arbetsmiljöförordningen (AMF)

På arbetsställen där minst fem personer regelbundet är sysselsatta ska skyddsombud utses. Skyddsombud väljs för en mandatperiod på tre år, och mandatperioden är enhetlig inom hela Karolinska Institutet (KI). På KI har vi en fastställd rutin för hur skyddsombuden ska utses: Skyddsombudet för ett arbetsställe väljs bland arbetstagarna, genom öppen eller sluten omröstning. Den framröstade personen anmäler sitt intresse till sitt huvudskyddsombud för vidare handläggning. Huvudskyddsombudet informerar de fackliga organisationerna, som formellt utser personen till skyddsombud. Därefter informeras arbetsgivaren, KI:s HR-avdelning, som registrerar personen som skyddsombud. Skyddsombudet får sedan en skriftlig bekräftelse från sitt huvudskyddsombud att denne har blivit utsedd till skyddsombud. Om de anställda har valt ett lokalt skyddsombud som inte tillhör någon facklig organisation är det SACO som formellt utser skyddsombudet.

Detta styrs av ett kollektivavtal mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna. Ett skyddsombud på KI måste också vara anställd av KI för att kunna representera medarbetarna inom organisationen KI. Detta regleras i Arbetsmiljölagen (AML). Skyddsombudets rättigheter gäller först från den dag arbetsgivaren har blivit underrättad om valet.

Skyddsombud på KI

Lokala skyddsombud verkar inom ett avgränsat område, s.k. skyddsområde, vilket kan vara organisatoriskt och/eller geografiskt specificerat. Huvudskyddsombud (HSO) ska utses på arbetsställen där fler än ett skyddsombud verkar. Denne har till uppgift att bland annat samordna skyddsombudens verksamhet. HSO har mandat att föra skyddsombudens talan när det gäller frågor som rör arbetsmiljön inom flera skyddsområden. HSO har också rätt att överklaga beslut från Arbetsmiljöverket eller byggnadsnämnd. Studerandeskyddsombud (gäller eftergymnasial utbildning) har till uppgift att bevaka arbetsmiljön i skolmiljöer. Studenter räknas som arbetstagare i AML, och KI omfattas i egenskap av universitet. Studerandeskyddsombud har i princip samma rättigheter och befogenheter som andra skyddsombud, men de har ej rätten att avbryta ett arbete.

Arbetsgivarens ansvar

”Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö.” 3 kap. 2a § AML Det är alltid arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Skyddsombudet har inget arbetsmiljöansvar utöver det grundläggande ansvar som samtliga arbetstagare har. Det är heller inte skyddsombudets uppgift att åtgärda eventuella arbetsmiljöproblem – det är arbetsgivarens uppgift. Däremot kan skyddsombudet, likväl som andra medarbetare, vara med och åtgärda brister/risker i samarbete med arbetsgivaren. I så fall ska skyddsombudet få de resurser, ekonomiska och tidsmässiga, som krävs för att kunna utföra detta.

Arbetsmiljöverket

AV är en statlig myndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor. AV beslutar om föreskrifter (”AFS:er”) inkl. allmänna råd om hur arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor ska hanteras. AV har fem regioner som bedriver inspektionsverksamhet (tillsyn) för att bedöma hur lagar och föreskrifter efterlevs på arbetsplatser. Skyddsombud har rätt att ta kontakt med dessa för rådgivning och för att begära att myndigheten ingriper och prövar om föreläggande eller förbud ska utfärdas.

Skyddsombudets uppgifter, enligt 6 kap. 4 § AML

  • Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö.
  • Skyddsombudet ska inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall, samt att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2a § AML, det vill säga att arbetsgivaren driver det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsstället.
  • Skyddsombudet ska påtala brister i arbetsmiljön för arbetsgivaren.
  • Skyddsombudet ska delta vid upprättande av handlingsplaner (efter t.ex. skyddsronder och medarbetarundersökningar).
  • Skyddsombudet ska delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation samt i annan planering som är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt t.ex. hantering av ämnen som kan medföra ohälsa/olycksfall.
  • Skyddsombudet ska samråda med arbetsgivaren vid anmälan* av tillbud och arbetsskador samt vaka över att arbetsgivaren utreder arbetsskador
  • Skyddsombudets rättigheter** enligt 6 kap. 4-7 §§ samt 10 § AML, 8 § AMF

  • Skyddsombudet har rätt till erforderlig utbildning.
  • Skyddsombudet har rätt till den ledighet som fordras för uppdraget. Under ledigheten får de behålla lön och andra anställningsförmåner. Skyddsombudet och arbetgivaren bör komma överens om hur mycket tid som ska läggas på det löpande skyddsarbetet.
  • Skyddsombudet ska av arbetsgivaren underrättas om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område.
  • Skyddsombudet har rätt att ta del av de handlingar och få de upplysningar som behövs för ombudets verksamhet.
  • Skyddsombudet har rätt att begära nödvändiga undersökningar och/eller åtgärder för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, samt att på framställan få skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren mottagit denna begäran. Om begäran inte beaktas inom skälig tid, kan skyddsombudet anmäla detta till AV (s.k. 6 6a-framställan).
  • Skyddsombudet kan påkalla Arbetsmiljönämndens (KI:s skyddskommittés) behandling av en arbetsmiljöfråga.
  • Minst ett skyddsombud ska finnas representerad i skyddskommittén (på KI är det huvudskyddsombuden).
  • I institutionernas arbetsmiljögrupp eller motsvarande ska skyddsombud finnas representerade (enligt KI:s lokala arbetsmiljöavtal).
  • Skyddsombudet har rätt att begära att skyddsrond eller annan undersökning och kontroll av arbetsmiljöförhållandena inom skyddsområdet genomförs, samt att delta i dessa.
  • Skyddsombudet har rätt att avbryta arbeten om de innebär omedelbar och allvarlig risk för arbetstagares liv eller hälsa. Ensamarbete får också avbrytas om det behövs från skyddssynpunkt. Om tiden medger det ska skyddsombudet först vända sig till arbetsgivaren för samråd och begäran om omedelbar åtgärd. Om oenighet föreligger har skyddsombudet rätt att stoppa arbetet i väntan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande. Skyddsombudsstoppet gäller tills Arbetsmiljöverket tagit ställning, eller tills det skyddsombud som meddelat stoppet häver det.
  • Skyddsombudet har rätt att ta del av skriftliga meddelanden från AV
  • Skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter.
  • Skyddsombudet får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor.
  • Skyddsombudet omfattas av förtroendemannalagen (förutsatt att skyddsombudet är fackligt ansluten).
  • Skyddsombudets skyldigheter enligt 7 kap. 13 § AML

Skyddsombudet har skyldighet att beakta delar av sekretesslagstiftningen. Detta innebär att sekretessbelagda uppgifter ej får föras vidare förutom till en ledamot av facklig styrelse eller sakkunnig i arbetsmiljöfrågor i den fackliga organisation där skyddsombudet själv är medlem, förutsatt att skyddsombudet har informerat om sekretessen. Skyddsombudet får aldrig lämna information vidare som rör enskild person om denne inte samtyckt.

* Socialförsäkringsbalken, 10 § Förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

**Skyddsombudets rättigheter gäller först från den dag arbetsgivaren har blivit underrättad om valet.