Identifiera, skydda och sprida forskningsbaserade kunskapstillgångar
Genom att introducera nya arbetssätt och öka kunskaperna inom området kunskapstillgångar och immateriella rättigheter, kan vi bli bättre på att hantera forskningsbaserad kunskap och nyttiggörande.
Vilken inverkan strävar du efter med din forskning? Vem skulle ha mest nytta av dina resultat? Vilka organisationer behöver du arbeta med för att implementera dina resultat?
Universitets forskning och kunskaps kan nyttiggöras, det vill säga komma till användning och skapa värde i samhällen, på olika sätt. Baserad på de mål och önskade samhällseffekter som en specifik forskargrupp eller universitet strävar efter kan nyttiggörande hända till exempel genom: kunskapsutbyte, samarbete, licensiering, kommersialisering, studentdrivna projekt eller tillgängliggörande av forsknings resultat.
I ett stort projekt samlas sexton lärosäten för att ta del av lärdomar och metoder inom Knowledge Management Platform, en modell som bygger på en förstärkt organisatorisk och operativ förmåga att möjliggöra, stödja och hantera nyttiggörande av de resultat som utvecklas vid lärosätena och kan komma samhällen till gagn. Arbetet bygger på 25 år forskning på Göteborgs universitet och andra lärosäten, samt praktisk erfarenhet av stödverksamhet.
Helhetsgrepp i projektet
Syftet är att bygga kunskap och föra in arbetssätt för identifiering, värdering och nyttiggörande av kunskapstillgångar på lärosätena. Målet med det pågående projektet är att utveckla och implementera arbetsmetoder för att aktivt identifiera, utvärdera och använda intellektuella tillgångar inom en forskargrupp för att öka samarbetet och samhällseffekterna.
Vad är kunskapstillgångar?
Kunskapstillgångar är något som är möjligt att konceptualisera och beskriva som ett objekt dvs inte en förmåga. Den kan definieras specifikt och tydligt i termer av en relevant funktion och användning som är unik för projektets sammanhang, inte generisk eller standardiserad kunskap och är användbart och mervärde. Dessa kunskapstillgångar kan sorteras i olika kategorier som data, databaser, observationer, teoretiska ramverk, tekniska lösningar, instruktioner och visualiseringar.
Öka den organisatoriska förmågan
Värdekedjan för nyttiggörande – från forskning och utbildning till genomslag i samhället. En serie workshops har genomförts med syfte att belysa gränssnitt, roller och ansvar i KI:s innovationssystem och inventera det stöd som finns idag för att forskningsresultat ska få effekt i samhället. Aktiviteten blev extra angelägen sedan regeringen tillsatte en utredning som granskar stödet till forskare och studenter i innovations- och kommersialiseringsprocessen. Läs om ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor
I workshoparna deltog representanter för nyttiggörandets värdekedja, inkluderande KI ledning, representanter från olika funktioner i innovationssystemet och erfarna forskare.
Genom gränsöverskridande diskussioner har vi konstaterat att KI erbjuder omfattande stöd på olika sätt. Mellan verksamheterna finns nu bättre förståelse för tjänster, aktiviteter, och kompetenser, samt hur mottagarnas behov tillfredsställs. Det stöd som finns att tillgå kan bättre kommuniceras och tydliggöras. Första förslag till övergripande målbild för stödet på längre sikt tas fram och förfinas genom dialog med KI:s ledning, forskare och studenter. Identifierade utvecklingsområden, utmaningar och möjligheter kommer att adresseras via fungerande samarbete och gemensamt arbetssätt.
Öka den operativa förmågan
KI har i nära samarbete med KI Innovations AB testat metodiken i två pilotprojekt med forskargrupper från olika discipliner. Syftet var att se om metodiken går att använda och anpassa till KI:s verksamhet och om den samlade kunskapen i processen är värdefullt för forskargrupperna.
Övergripande process för metodiken:
- att genomföra en intern analys för att identifiera sina kunskapstillgångar som ligger till grund för nyttiggörande av dessa (ägarskap, rättigheter, tillämpningsområde),
- genomföra en extern analys för att bestämma intresset från andra organisationer eller individer för dessa kunskapstillgångar och hur de kan användas
- att, baserad på forskaren målsättning, utveckla en plan att sprida, implementera, licensiera eller till och med kommersialisera sina kunskapstillgångar baserat på effektmål.
Det första pilotprojektet, med fokus på att stötta forskningsbaserade sociala innovationer, genomfördes med Ida Goliath, docent, avdelningen för innovativ vårdforskning, LIME. Hennes transdiciplinära forskargrupp fokuserar på plats och rum för vård i livets slut och att tillsammans med patienter/boende, anhöriga och personal både bättre förstå och förbättra faktorer som stödjer välbefinnande. Genom att använda metodiken fick gruppen nya kunskaper och förståelse för de egna kunskapstillgångarnas betydelse och hur forskningsbaserade innovationer kan bidra samhällsnytta.
Det andra pilotprojektet genomfördes tillsammans med Anna Falk, PhD, Institutionen för neurovetenskap, vars forskargrupp fokuserar på att skapa stamceller, odla stamceller och använder stamceller för att bygga modeller av hjärnan för att studera hur celler mognar och utvecklas i friskt och i sjukt tillstånd.Med hjälp av metodiken har gruppen fått nya insikter och kommit fram till ny värdefull kunskap och arbetsmetoder som nu, tillsammans med KI Innovation AB, kan utveckla forskningen vidare för att komma samhället till nytta.
Webbaserad plattform under utveckling
Den nyligen lanserade webbaserade plattformen imp-act.se tillhandahåller lättillgängliga resurser för forskare, stödjande experter och till universitetsledningen. Plattformen innehåller verktyg, minikurser, berättelser och exempel på hur andra har använt och implementerat arbetssättet.
Referenser och ytterligare läsning: Forskning och nytta.
Kontakt
Har du frågor kontakta: