Resurser - Peer assisted learning

Klassiker i ämnet

Forskning om peer learning betonar värdet av lärande genom samspel och ömsesidig respons. Boud, Cohen och Sampson (2001) framhåller lärande som en aktiv social process där ansvar, reflektion och dialog fördjupar förståelsen. Topping (2005) vidareutvecklar detta genom att beskriva olika former av peer learning och visa dess positiva effekter på lärande och motivation. Tillsammans utgör dessa verk centrala perspektiv på kollegialt lärande i utbildning.

Boud, D., Cohen, R., & Sampson, J. (2001). Peer Learning in Higher Education: Learning from & with each other. Wellingborough Northants: JS Typesetting

Topping, K. (2005). Trends in Peer Learning. Educational Psychology. 25 (6)

För dig som är ny inom ämnet

Flera studier och rapporter visar att peer learning kan stärka studenternas självständighet, kommunikativa förmåga och kritiska tänkande, samtidigt som tryggheten i den kliniska lärandemiljön ökar (Martin & Lind, 2008; Öhrnberg, Jassim & Grottling, 2017). Erfarenheter från olika verksamheter visar också att modellen kan bidra till ett mer aktivt och jämbördigt lärande under VFU (Region Jönköpings län; Karlsson & Vuckovic, 2013).

Stenberg, M. (2022). Peerlearning. I H. Sandberg (Red.), Pedagogikför sjuksköterskor (2 uppl., s.249–266). Studentlitteratur.

Martin, C., & Lind,S. (2008). Peer learning projekt i verksamhetsförlagdutbildning för sjukgymnaststudenter. Uppsala universitet.

Karlsson, K., & Vuckovic,V. (2013). Peer-learning: En pedagogiskmodell för handledningav sjuksköterskestuderande under verksamhetsförlagdutbildning i PsykiatriSkåne, Malmö. Malmöhögskola.

Region Jönköpings län. (u.å.). Ny handledningsmodell ger jämbördigtlärande. https://www.rjl.se/om-oss/pressrum/nyheter/reportage/ny-handledningsmod…

Öhrnberg, K. W., Jassim,T., & Grottling, K. (2017). Peer Learning som handledningsmodellför sjuksköterskestudenter under VFU på vårdcentraler (Rapport 2017:4). Primärvårdens utbildningsenhet,Region Skåne. https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/sakk…

För dig som varit med ett tag

Peer learning är idag en väl etablerad handledningsmodell inom VFU, men forskning visar att modellens framgång är beroende av hur lärandeaktiviteter, handledning och lärmiljö utformas. Strukturerade läraktiviteter, tydliga roller och ett aktivt samarbete mellan studenterna bidrar till ökad självständighet, kliniskt resonemang och professionell utveckling (Carlson, 2022; Ladyshewsky, 2002). 

Nyare forskning visar också att peer learning kan stödja övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska samt stärka interprofessionellt samarbete och lärandet i kliniska miljöer. Samtidigt ställer modellen krav på handledare och verksamheter att skapa förutsättningar för ett lärande klimat där studenterna kan utmana och stödja varandra (Dyar, 2022; Pålsson, 2020; Sevenhuysen et al., 2016; Stenberg, 2025).

Carlson, E. (2022). Peer learning och strukturerade läraktiviteter. I A.-H. Sandvik & M. Ekebergh (Red.), Studenthandledning i vårdande verksamhet: Teoretiska utgångspunkter och didaktiska metoder (s. 194–207). Studentlitteratur.

Dyar, A. (2022). Peer learning on clinical wards: Supervision, student activities and the learning environment (Doktorsavhandling). Karolinska Institutet.

Ladyshewsky, R. K. (2002). A quasi-experimental study of the differences in performance and clinical reasoning using individual learning versus reciprocal peer coaching. Physiotherapy Theory and Practice, 18(1), 17–31. https://doi.org/10.1080/095939802753570702

Pålsson, Y. (2020). A pathway into the profession: The use, feasibility and outcomes of a peer learning intervention for nursing students and newly graduated nurses (Doktorsavhandling). Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala universitet.

Sevenhuysen, S., Haines, T., Kiegaldie, D., & Molloy, E. (2016). Implementing collaborative and peer assisted learning. The Clinical Teacher, 13(5), 325–331. https://doi.org/10.1111/tct.12530

Stenberg, M. (2025). Collaboration in clinical skills lab: Perspectives from students and educators in nurse education (Doktorsavhandling). Malmö University Press.

För dig som vill fördjupa dig i ämnet

Forskningen om peer learning omfattar idag både lärandeteorier, lärmiljöer, peer teaching och effekter på studenters lärande. Studier visar att modellen kan stärka akademiska prestationer, kliniskt resonemang, samarbetsförmåga och livslångt lärande, särskilt i stödjande och välstrukturerade lärmiljöer (Secomb, 2006; Stone et al., 2013; Williams & Reddy, 2016; Carlson & Stenberg, 2020). Den som vill fördjupa sig i ämnet finner både teoretiska perspektiv och studier från olika utbildnings- och vårdkontexter. Litteraturen belyser erfarenheter av peer learning ur studenters, handledares och patienters perspektiv samt hur modellen kan utvecklas för att stärka lärande och professionell utveckling (Pålsson et al., 2017; Tai et al., 2017; Markowski et al., 2021; Barimani, Zwedberg & Ulfsdottir, 2022; Dyar et al., 2019).

Barimani, M., Zwedberg, S., & Ulfsdottir, H. (2022). Open dialogue: A grounded theory study on peer learning at birthing units. Midwifery, 111, 103355. https://doi.org/10.1016/j.midw.2022.103355

Burgess, A., McGregor, D., & Mellis, C. (2014). Medical students as peer tutors: A systematic review. BMC Medical Education, 14, 115. https://doi.org/10.1186/1472-6920-14-115

Carey, C. M., Kent, B., & Latour, J. M. (2018). Experiences of undergraduate nursing students in peer assisted learning in clinical practice: A qualitative systematic review. JBI Database of Systematic Reviews and Implementation Reports, 16(5), 1190–1219.

Carlson, E., & Stenberg, M. (2020). Peer learning: Making use of sociocultural theory. Nurse Education in Practice, 46, 102819. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2020.102819

Carlson, E., Stenberg, M., Chan, B., Ho, S., Lai, T., Wong, A., & Chan, E. A. (2017). Nursing as universal and recognizable: Nursing students' perceptions of learning outcomes from intercultural peer learning webinars: A qualitative study. Nurse Education Today, 57, 54–59.

Choong, R., & Macauslan, F. (2020). How to be involved in peer teaching. BMJ, 368, l6897. https://doi.org/10.1136/bmj.l6897

Crawford, D., & Cannon, E. J. (2018). Peer learning across the curriculum. Nurse Education Today, 65, 239–241.

Dyar, A., Lachmann, H., Stenfors, T., & Kiessling, A. (2019). The learning environment on a student ward: An observational study. Perspectives on Medical Education, 8(5), 276–283.

Henning, J., Weidner, T., & Snyder, M. (2008). Peer assisted learning in clinical education: Literature review. Athletic Training Education Journal, 3(3), 84–90. https://doi.org/10.4085/1947-380X-3.3.84

Honychurch, S. L. (2021). The emergence of participatory learning: Authenticity, serendipity, and creative playfulness (Doctoral dissertation, University of Glasgow).

Ko, Y., Issenberg, S. B., & Roh, Y. S. (2022). Effects of peer learning on nursing students’ learning outcomes in electrocardiogram education. Nurse Education Today, 108, 105182. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2021.105182

Ladyshewsky, R. (2002). A quasi-experimental study of the differences in performance and clinical reasoning using individual learning versus reciprocal peer coaching. Physiotherapy Theory and Practice, 18(1), 17–31.

Lockspeiser, T., O'Sullivan, P., Teherani, A., & Muller, J. (2008). Understanding the experience of being taught by peers: The value of social and cognitive congruence. Advances in Health Sciences Education, 13(3), 361–372.

Mamhidir, A., Kristofferzon, M., Hellström-Hyson, E., Persson, E., & Mårtensson, G. (2014). Nursing preceptors’ experiences of two clinical education models. Nurse Education in Practice, 14(4), 427–433.

Markowski, M., Bower, H., Essex, R., & Yearley, C. (2021). Peer learning and collaborative placement models in health care: A systematic review and qualitative synthesis of the literature. Journal of Clinical Nursing, 30(11–12), 1519–1541.

Murdoch-Eaton, D., & Whittle, S. (2012). Generic skills in medical education: Developing the tools for successful lifelong learning. Medical Education, 46(1), 120–128.

Nygren, F., & Carlson, E. (2017). Preceptors’ conceptions of a peer learning model: A phenomenographic study. Nurse Education Today, 49, 12–16.

Olaussen, A., Reddy, P., Irvine, S., & Williams, B. (2016). Peer-assisted learning: Time for nomenclature clarification. Medical Education Online, 21(1), 30974. https://doi.org/10.3402/meo.v21.30974

Pålsson, Y., Mårtensson, G., Leo Swenne, C., Ädel, E., & Engström, M. (2017). A peer-learning intervention for nursing students in clinical practice education: A quasi-experimental study. Nurse Education Today, 51, 81–87.

Pålsson, Y., Mårtensson, G., Leo Swenne, C., Mogensen, E., & Engström, M. (2021). First-year nursing students’ collaboration using peer learning during clinical practice education: An observational study. Nurse Education in Practice, 50, 102963.

Roberts, D. (2008). Commentary on Secomb, J. (2008). A systematic review of peer teaching and learning in clinical education. Journal of Clinical Nursing, 17(20), 2793–2794.

Secomb, J. (2008). A systematic review of peer teaching and learning in clinical education. Journal of Clinical Nursing, 17(6), 703–716.

Spets, M., Barimani, M., Zwedberg, S., Tingström, P., & Ulfsdottir, H. (2024). Midwives’ views about preceptorship and peer-learning in a birth unit: A cross-sectional study. Nurse Education Today, 139, 106255. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2024.106255

Stenberg, M., Bengtsson, M., Mangrio, E., & Carlson, E. (2020). Preceptors’ experiences of using structured learning activities as part of the peer learning model: A qualitative study. Nurse Education in Practice, 42, 102668.

Stenberg, M., & Carlsson, E. (2015). Swedish student nurses’ perception of peer learning as an educational model during clinical practice in a hospital setting: An evaluation study. BMC Nursing, 14, 48. https://doi.org/10.1186/s12912-015-0098-2

Stone, R., Cooper, S., & Cant, R. (2013). The value of peer learning in undergraduate nursing education: A systematic review. ISRN Nursing, 2013, 930901. https://doi.org/10.1155/2013/930901

Tai, J. H.-M., Canny, B. J., Haines, T. P., & Molloy, E. K. (2017). Implementing peer learning in clinical education: A framework to address challenges in the “real world”. Teaching and Learning in Medicine, 29(2), 162–172.

Tai, J. H.-M., Haines, T. P., Canny, B. J., & Molloy, E. K. (2014). A study of medical students’ peer learning on clinical placements: What they have taught themselves to do. Journal of Peer Learning, 7(6), 57–80.

Ten Cate, O., & Durning, S. (2007). Dimensions and psychology of peer teaching in medical education. Medical Teacher, 29(6), 546–552.

Topping, K. J. (1996). The effectiveness of peer tutoring in further and higher education: A typology and review of the literature. Higher Education, 32(3), 321–345.

Topping, K. J., & Ehly, S. W. (2001). Peer-assisted learning: A framework for consultation. Journal of Educational and Psychological Consultation, 12(2), 113–132.

Williams, B., & Reddy, P. (2016). Does peer-assisted learning improve academic performance? A scoping review. Nurse Education Today, 42, 23–29.

Zarifnejad, G., Mirhaghi, A., & Rajabpoor, M. (2018). Does peer education increase academic achievement in first year students? A mixed method study. Journal of Peer Learning, 11(7), 89–98.

Zwedberg, S., Alnervik, M., & Barimani, M. (2021). Student midwives’ perception of peer learning during their clinical practice in an obstetric unit: A qualitative study. Nurse Education Today, 99, 104785. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2021.104785

Zwedberg, S., & Barimani, M. (2022). When student midwives are present during labour and childbirth in a peer-learning model: An interview study of parents in Sweden. Midwifery, 104, 103173. https://doi.org/10.1016/j.midw.2021.103173

För dig som undervisar på campus

Peer learning i olika former – såsom peer instruction och peer teaching – har blivit centrala inslag i campusbaserad undervisning. Mazur (1997) visade tidigt hur strukturerad studentinteraktion och diskussion kan fördjupa förståelsen och främja aktivt lärande, vilket senare studier också har bekräftat genom förbättrad kunskapsretention (Passeri & Mazur, 2019).

Forskning visar dessutom att peer teaching kan vara lika effektivt som lärarledd undervisning och samtidigt stärka studenters motivation och ansvar (Rees et al., 2016; Ten Cate & Durning, 2007). Samtidigt bidrar peer learning till social integration och stöd i studierna (Räisänen et al., 2020; Urbanovska & Pleschová, 2025). Sammantaget utgör dessa arbetssätt en viktig pedagogisk strategi i högre utbildning.

Guo, C., & Li, Y. (2024). Light people: Prof. Eric Mazur speaks about ultrafast optics and education. Light: Science & Applications, 13, Article 57. https://doi.org/10.1038/s41377-024-01402-8

Mazur, E. (1997). Peer instruction: A user's manual. Prentice Hall.

Navrátilová, J., & Jurčík, M. (2025). Analysing the intersection between teachers’ peer learning strategies and students’ perspectives in inclusive classrooms. Education Inquiry, 1-21. https://doi.org/10.1080/20004508.2025.2522521

Passeri, S. M. R. R., & Mazur, E. (2019). Peer instruction-based feedback sessions improve the retention of knowledge in medical students. Revista Brasileira de Educação Médica, 43(3), 155-162. https://doi.org/10.1590/1981-52712015v43n2RB20180230

Rees, E. L., Quinn, P. J., Davies, B., & Fotheringham, V. (2016). How does peer teaching compare to faculty teaching? A systematic review and meta-analysis. Medical Teacher, 38(8), 829-837. https://doi.org/10.3109/0142159X.2015.1112888

Räisänen, M., Postareff, L., & Lindblom-Ylänne, S. (2020). Students’ experiences of study-related exhaustion, regulation of learning, peer learning and peer support during university studies. European Journal of Psychology of Education, 36(4), 1135-1157. https://doi.org/10.1007/s10212-020-00535-4

Sakulwichitsintu, S. (2018). Impact of peer learning: An investigation into the role and impact of peer learning in an online environment: A case study on students’ learning experience (Master’s thesis, University of Tasmania). University of Tasmania.

Ten Cate, O., & Durning, S. (2007). Dimensions and psychology of peer teaching in medical education. Medical Teacher, 29(6), 546-552. https://doi.org/10.1080/01421590701583816

Ten Cate, O., & Durning, S. (2007). Peer teaching in medical education: Twelve reasons to move from theory to practice. Medical Teacher, 29(6), 591-599. https://doi.org/10.1080/01421590701606799

Urbanovska, J., & Pleschová, G. (2025). “It takes you out of your shell”: Using peer learning to enhance the interaction and learning of international and home students. Innovations in Education and Teaching International, 62(6), 1787-1798. https://doi.org/10.1080/14703297.2024.2431048

För dig som vill följa med i nätverken 

Nationella och Internationella Nätverk 

• SI-PASS (Supplemental Instruction - Peer Assisted Study Sessions): En globalt mycket väletablerad modell för kollaborativt lärande där mer erfarna studenter handleder studentgrupper i svåra kurser. SI-PASS-centret vid Lunds universitet fungerar som den europeiska och nationella hubben för denna organisation

•  Swednet https://www.swednetwork.se/natverk/  hämtad 26-06-25