Reflektion i verksamhetsintegrerat lärande

Reflektion är en viktig del av lärandeprocessen, inte minst för studenter under verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Genom att reflektera över händelser och etiska dilemman ges möjlighet att utveckla förståelse och medvetenhet kring lärande och professionell utveckling.

Reflektionens betydelse

Reflektion innebär att fundera, tänka igenom, begrunda och överväga hur man tänker på, ser på och förhåller sig till ett skeende samt vad det innebär och betyder. För en student under VIL kan detta innebära att reflektera över en specifik händelse eller ett etiskt dilemma: finns det alternativa lösningar eller förklaringar till det som hände? I handledning under VIL används reflektion som en del av processen, där egen reflektion, reflektion tillsammans med andra studenter och reflektion med handledare ingår vilket blir tydligt i tex simulering, peer learning interprofessionellt lärande. 

Avsätt tid för reflektion

En strukturerad och målmedveten reflektion stödjer synliggörandet av sambanden mellan teori och praktik som i sin tur vilket kan leda till fördjupade kunskaper och främjandet av ett kritiskt förhållningssätt. Det är viktigt att avsätta tid för reflektion under VIL, handledaren ansvarar för struktur medan det är studenter och handledare tillsammans som planerar hur den ska genomföras. Många tror att det tar mycket tid med reflektion, men den kan ske snabbt och ibland till och med obemärkt i dialogen mellan till exempel handledare och student.

Gemensam reflektion och självreflektion

När upplevelser och erfarenheter kopplas till ny kunskap kan samband mellan orsak och verkan bli mer synliga för den enskilde studenten och för de som reflekterar tillsammans. Reflektion kan ses som en pågående process där tidigare kunskaper omprövas och utvecklas, det är inte samma sak som diskussion, analys eller återkoppling även om reflektion kan ingå även i dessa processer. Det är inte alltid reflektion leder till att en klar slutsats kan dras, det kan handla om att hålla kvar det obestämda, inte riktigt genomtänkta, för att arbeta igenom erfarenheter, synsätt och värderingar och komma till nya insikter, lärande och professionell utveckling.

Verktyg för stöd vid reflektion

Reflektion kan initieras med utforskande frågor som leder till dialog och den behöver inte följa en plan men ibland är det svårt att komma igång. Då kan det vara bra med verktyg! I boken ” Att lära och utvecklas i sin profession” (se nedan ref lista) ges exempel på oavslutade meningar som kan användas som igångsättare för reflektion för sig själv eller tillsammans med andra:

Något jag tar med mig härifrån är…

Det som gjorde mig förvånad var…

Jag överraskades av att jag…

Om jag skulle berätta något om det vi gjort skulle jag…

Om jag skulle vara med om det här igen skulle jag vilja ha mer av…

Det jag lärde mig av någon annan deltagare i gruppen var att…

Det jag lärt mig om mig själv är att...

Andra verktyg är:

Reflekterande loggbok 

Om grupphandledning och reflektionsgrupper på webbsidan kliniskhandledning.se

Gibbs reflektionscykel med reflektionsfrågor:

Gibbs reflektionscykel: Beskrivning: Vad hände? Känslor: Vad tänkte du/ni? Vad kände du/ni? Värdering: Vad var positivt? Vad var negativt? Analys: Vad kan du/vi lära oss av detta ? Slutsats: Kunde du/vi gjort något annat? Handlingsplan: Om det händer igen
Bild på Gibbs reflektionscykel med de olika stegen: 1. Beskrivning: Vad hände? 2. Känslor: Vad tänkte du/ni? Vad kände du/ni? 3. Värdering: Vad var positivt? Vad var negativt? 4. Analys: Vad kan du/vi lära oss av detta? 5. Slutsats: Kunde du/vi gjort någonting annat? 6. Handlingsplan: Om det hände igen vad skulle du/vi göra då? Foto: Helena Brodin

Referenser och vidare läsning 

  • Biggs, J., Tang, C. S., & Kennedy, G. (2022). Teaching for quality learning at university (Fifth edition). Open University Press, McGraw Hill. 
  • Biguet, G., Lindquist, I., Martin, C., & Pettersson, A. (2015). Att lära och utvecklas i sin profession (1. uppl.). Studentlitteratur. 
  • De Villiers, M., Bresick, G., & Mash, B. (2003). The value of small group learning: an evaluation of an innovative CPD programme for primary care medical practitioners. Medical Education, 37(9), 815–821. https://doi.org/10.1046/j.1365-2923.2003.01595.x 
  • Elmgren, M., & Olding, A.-S. (2025). Universitetspedagogik (Fjärde upplagan). Studentlitteratur. 
  • Gibbs, G. (1988). Learning by doing: A guide to teaching and learning methods. FEU. 
  • Hatton, N. och Smith, D. (1995). Reflektion i lärarutbildning: mot definition och implementering. Undervisning och lärarutbildning. [Online]. 11(1), s.33-49. [Hämtad 2 maj 2017]. Tillgänglig från: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0742051X9400012U 
  • Kolb, D. A. (1984). Experiential learning: Experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall. 
  • Lachman, N., & Pawlina, W. (2006). Integrating professionalism in early medical education: The theory and application of reflective practice in the anatomy curriculum. Clinical Anatomy (New York, N.Y.), 19(5), 456–460. https://doi.org/10.1002/ca.20344 
  • Mann, S. (2003). Developing the Reflective Practitioner Through Work Experience: a small scale investigation into the benefits of integrating a range of workplace experience into a full-time professional postgraduate town planning course. Journal of Further and Higher Education, Vol. 27, No 1, 77 – 88 
  • Paterson, C., & Chapman, J. (2013). Enhancing skills of critical reflection to evidence learning in professional practice. Physical Therapy in Sport, 14(3), 133–138. https://doi.org/10.1016/j.ptsp.2013.03.004 
  • Sandberg, H. (2022). Pedagogik för sjuksköterskor : pedagogiska perspektiv och handledning i VFU (Andra upplagan). Studentlitteratur. 
  • Sandvik, A.-H., & Ekebergh, M. (2022). Studenthandledning i vårdande verksamhet : teoretiska utgångspunkter och didaktiska metoder (Första upplagan). Liber. 
  • Scheel, L. S., Bydam, J., & Peters, M. D. J. (2021). Reflection as a learning strategy for the training of nurses in clinical practice setting: a scoping review. JBI Evidence Synthesis, 19(12), 3268–3300. https://doi.org/10.11124/JBIES-21-00005 
  • Schön, Donald A. (1983). The reflective practitioner: how professionals think in action. New York: Basic Books 
  • Shah, R. (2019). Evaluation of the reflecting team as an educational intervention. Education for Primary Care, 30(6), 381–386. https://doi.org/10.1080/14739879.2019.1672105 
  • Silén, C., & Bolander Laksov, K. (2013). Att skapa pedagogiska möten i medicin och vård. Studentlitteratur. 
  • Svedberg, L. (2025). Gruppsykologi : om grupper, organisationer och ledarskap (Åttonde upplagan). Studentlitteratur. 
  • Wain, A. (2017). Learning through reflection. British Journal of Midwifery, 25(10), 662–666. 
Innehållsgranskare:
2026-08-11