Studentcentrerat lärande
Studentcentrerat lärande är ett förhållningssätt till utbildning som betonar betydelsen av studentens deltagande i lärandeprocessen. Metoder med fokus på lärande anses vara avgörande för att upprätthålla kvaliteten på undervisning och lärande inom högre utbildning.
Vad är studentcentrerat lärande?
Studentcentrerat lärande är ett mångfacetterat koncept som kräver att studenterna aktivt deltar i och bidrar till sin lärande resa, kunskapsförvärv och kompetensutveckling.
I denna pedagogiska metod är studenter inte bara passiva mottagare, utan aktiva deltagare och medskapare av kunskap. De tar ansvar för sin egen lärandeprocess. Lärarens (Biggs & Tang, 2022) och/eller handledarens (Balkefors et al., 2016) roll blir i sin tur att underlätta och vägleda studenterna mot kunskap och kompetens, samtidigt som de anpassar sitt stöd för att matcha studentens lärande nivå och mål (Trinidad, 2020).
Undervisningen och handledningen bör skräddarsys efter var studenten befinner sig i sitt lärande, om de precis har börjat eller är på väg att avsluta en kurs eller ett program, samt om de befinner sig på kandidat- eller masternivå. Tyngdpunkten bör ligga på att utveckla och berika kunskaperna, med det yttersta målet att främja ökad självständighet och autonomi hos studenten.
Kopplat till konstruktivismen
Utvecklingen av studentcentrerat lärande är ofta kopplat till konstruktivismens principer. Konstruktivism är en teori som utgår från att kunskap inte är något man passivt tar emot, utan något man aktivt bygger vidare på. Enligt denna teori utvecklar studenterna förståelse genom att integrera ny information och nya erfarenheter med vad de tidigare har lärt sig och upplevt (Lee & Branch, 2018).
I detta sammanhang ses lärande som en aktiv process där individer skapar sin egen förståelse och kunskap genom erfarenheter och interaktion med omvärlden. I en studentcentrerad lärandemiljö uppmuntras därför studenterna att ta ansvar för sin egen lärande resa och aktivt delta i och utforma sin utbildningserfarenhet.
Students’ academic achievement increases when their learning is customized, interactive, and student-centered rather than standardized, passive, and faculty-centered.
Varför använda studentcentrerat lärande?
Studentcentrerat lärande anses vara centralt för kvalitetssäkringen av undervisning och lärande inom högre utbildning (Lundberg, 2013).
På europeisk nivå är studentcentrerat lärande inskrivet i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015), som ger vägledning för svenska lärosäten (Högeskoleverket, 2011).
Bolognaprocessen (1999), som syftade till att göra systemen för högre utbildning i Europa mer samstämmiga, uppmuntrar studentcentrerat lärande på flera sätt. Den främjar en utbildningsstrategi som är centrerad kring studenten och dennes behov (EHEA, 2015), snarare än kring lärarens eller handledarens input. Detta synsätt har många konsekvenser för utformningen av och flexibiliteten i läroplaner, kursinnehåll och interaktiviteten i lärandeprocessen.
Bolognaprocessen införde också ett system för kvalitetssäkring för att stärka kvaliteten och relevansen i lärande och undervisning (EEA, u.å.). Detta säkerställer att undervisningsmetoderna är effektiva och gynnsamma för studenterna.
Ett av målen med Bolognaprocessen har varit att universitet och högskolor ska utveckla läranderesultat som uppmuntrar studentcentrerat lärande i läroplanerna för sina program (Lundberg, 2013).
Metoder för studentcentrerat lärande
Här är flera exempel på metoder som främjar studentcentrerat lärande:
Självbedömning
Självbedömning gör det möjligt för studenterna att ta ansvar för sitt lärande genom att bedöma omfattningen av sin kunskap och förståelse. Det ger dem en struktur för att reflektera över sitt arbete, vad de har lärt sig och hur de kan förbättra sig. Självrättande tester på Canvas fungerar till exempel som formativa bedömningar eftersom de hjälper studenterna att bedöma sig själva i förhållande till kursens lärandemål. Detta tillvägagångssätt främjar självövervakning av kunskap och måluppfyllelse.
Peer Learning
Peer learning är en pedagogisk metod där studenter samarbetar med sina kamrater för att uppnå utbildningsmål. Det underlättar en övergång från självständigt lärande till ömsesidigt eller gemensamt lärande mellan kamrater, främjar självorganisation och uppmuntrar aktiva, konstruktiva lärandeprocesser.
Flipped classroom/Omvänt klassrum
Ett "flipped classroom" är en undervisningsstrategi som introducerar studenterna till innehållet hemma och sedan fördjupar förståelsen genom problemlösning och aktivt lärande under lektionstid. Detta tillvägagångssätt förändrar den traditionella undervisningsmodellen och möjliggör ett djupinriktat lärande.
Teambaserat lärande (TBL)
TBL är en samarbetsbaserad undervisningsstrategi som förbättrar studenternas engagemang och lärandekvalitet genom en strukturerad process. Den består av moduler som lärs ut i en trestegscykel: förberedelser, testning av beredskapssäkring i klassen och tillämpningsfokuserade övningar.
Casemetodik
Casemetodik är en undervisningsmetod där studenterna tillämpar sina kunskaper på verkliga scenarier, vilket främjar högre kognitiva nivåer. Vanligtvis arbetar studenterna i grupper med fallstudier, som presenterar disciplinära problem för vilka studenterna utarbetar lösningar under ledning av handledaren.
Problembaserat lärande (PBL)
PBL (Problem-Based Learning) är en undervisningsmetod där studenterna lär sig om ett ämne genom att lösa problem, ofta i grupp. Problemen är vanligtvis komplexa och öppna, utan ett enda korrekt svar. Lärandemålen och resultaten fastställs ofta gemensamt av studenterna och läraren eller handledaren.
Projektbaserad lärande
Projektbaserad lärande är en undervisningsmetod där studenterna får kunskaper och färdigheter genom att arbeta med verkliga och personligt meningsfulla projekt under en längre period. Detta tillvägagångssätt uppmuntrar aktivt utforskande av verkliga utmaningar och främjar kritiskt tänkande, problemlösning, samarbete och olika former av kommunikation.
Interprofessionellt lärande (IPL)
IPL är en pedagogisk metod där studenter från olika yrken lär sig om, av och med varandra för att förbättra samarbetet och hälsoresultaten. Det ligger i linje med studentcentrerat lärande eftersom det främjar ett aktivt och samarbetsinriktat lärande och uppmuntrar studenterna att ta ansvar för sitt eget lärande och därigenom förbättra deras beredskap för yrkesutövning.
Hur bidrar studentcentrerat lärande till kvalitet?
Studentcentrerat lärande hjälper dig:
Fokusera på studenternas lärande
- Studenter framskrider i sin utbildning när de visar att de har lärt sig de kunskaper och färdigheter som förväntas av dem.<
- Studenterna får möjlighet att göra val om sitt eget lärande och bidra till utformningen av lärandeupplevelser.
Koppla samman resultat, undervisning och bedömning
- I studentcentrerat lärande är undervisningsmetoden snarare underlättande än styrande. Detta tillvägagångssätt uppmuntrar studenterna att ta ansvar för sin lärandeprocess och främjar färdigheter som kritiskt tänkande, problemlösning och självstyrt lärande.
- Bedömning i studentcentrerat lärande är ofta formativ och fortlöpande, vilket ger studenterna regelbunden feedback om deras framsteg mot sina läranderesultat. Fokus ligger på att identifiera områden som behöver förbättras och strategier för att uppnå läranderesultaten, snarare än att bara betygsätta prestationer.
Förbättra kvaliteten på undervisning och lärande
- Genom att uppmuntra studenterna att ta en aktiv roll i sin utbildning bidrar studentcentrerat lärande till att utveckla viktiga färdigheter som kritiskt tänkande, problemlösning och självstyrt lärande. Dessa färdigheter är inte bara avgörande för akademisk framgång utan är också högt värderade färdigheter för livslångt lärande.
Referenser
- Balkefors, V., Ekström, W., Flygare, J., & Lundell Rudberg, S. (2016). Lärandemodell för verksamhetsintegrerat lärande. Centrum för klinisk utbildning.
- Biggs, J., & Tang, C. (2022). Teaching for Quality Learning at University (5th ed.). McGraw-Hill Education.
- Conrad, C., & Lundberg, T. (2022). A Call for Placing Collaborative Learning at the Core of a College Education. In Change (New Rochelle, N.Y.) (Vol. 54, Issue 2, pp. 22–29). Routledge.
- EEA, European Education Area. (n.d.). The Bologna Process and the European Higher Education Area.
- EHEA, European Higher Education Area. (2015, May 14-15). Yerevan Communiqué.
- Högskoleverket. (2011). Kvalitetssäkring av högre utbildning. Stockholm: Högskoleverket.
- Lee, S. J., & Branch, R. M. (2018). Students’ beliefs about teaching and learning and their perceptions of student-centred learning environments. Innovations in Education and Teaching International, 55(5), 602–610.
- Lundberg, F. (2013). Studentens lärande i centrum: Sveriges förenade studentkårer om pedagogik i högskolan (PU1-1/ 1213; s. 36). Sveriges förenade studentkårer.
- Schell, J. (2012). Student-Centered University Learning: Turning traditional education models upside down. ReVista Harvard Review of Latin America, XII(1).
- Trinidad, J. E. (2020). Understanding student-centred learning in higher education: students’ and teachers’ perceptions, challenges, and cognitive gaps. Journal of Further and Higher Education, 44(8), 1013–1023.
Bidra med dina erfarenheter och tips
Vi skulle gärna ta del av exempel från olika verksamheter, hur vi på KI tillämpar olika begrepp. Detta för att kunna lyfta fram som exempel i resurser, samt att vi tillsammans kan skapa en kunskapsbank och lära av varandra.
Använd formuläret för att dela ditt exempel.