Resurser för ansvarsfull internationalisering
KI deltar i utbildnings- och forskningssamarbeten och tar emot studenter och forskare från hela världen. Ett ökande internationellt samarbete är en förutsättning för KI:s verksamhet. Vi har ett ansvar att upprätthålla och fördjupa möjligheterna för internationellt samarbete, och att göra det ansvarsfullt.
På senare år har internationellt samarbete blivit mer komplext, och spända internationella politiska och ekonomiska relationer påverkar universitets och högskolors verksamhet. Alla internationella samarbeten kan innebära risker och vi behöver effektiva metoder för riskhantering. Det gäller särskilt för samarbeten med partners i auktoritära länder.
En strategi för att skapa förutsättningar och minimera risker
Ansvarsfull internationalisering är ett begrepp som omfattar en strategi för att skapa förutsättningar för fördjupat internationellt samarbete och innebär att man ska ta sitt professionella ansvar för att minimera och hantera risker. Man bör göra en helhetsbedömning av samarbetets nytta, genomförbarhet, effekter och potentiella risker innan man inleder ett samarbete. Även under samarbetets gång bör man pröva dessa avvägningar löpande.
Behov av ökad medvetenhet
En viktig aspekt i ansvarsfull internationalisering är att öka medvetenheten hos våra medarbetare om behovet av att ta sitt ansvar, särskilt i fråga om riskbedömning. Vi måste nu i högre grad tänka på frågor som har att göra med cybersäkerhet och IP-rättigheter liksom säkerheten på campus, men även på våra värderingar som rör akademisk frihet, etik och mänskliga rättigheter. Dessutom finns generella risker för forskare och studenter i fält, liksom risker för att forskningsresultat används för militära syften etc. Men en central fråga som alltid bör ställas är, vad riskerar vi om vi inte samarbetar?
KI:s etiska och värdemässiga principer
Många av de avvägningar som kan behöva göras är komplexa och det internationella sammanhanget kan förändras snabbt. Därför krävs förutom kännedom om sakliga förhållanden, även en god förankring i KI:s etiska och värderingsmässiga principer.
Länkar till externa resurser
Vem ansvarar för riskbedömning?
Den grundläggande principen är att ansvaret för riskbedömning ska ligga på den ledningsnivå som beslutar om samarbetet. Vem som ansvarar för att göra en riskbedömning beror på vilket slags internationellt samarbete det är. För individuella samarbeten ligger ansvaret vanligtvis den på enskilde forskaren, och för formaliserade samarbeten inom ramen för ett avtal, vilar ansvaret på exempelvis forskargruppen, institutionen eller på lärosätet.
Varje chef ansvarar för att riskhantering genomförs systematiskt inom sitt ansvarsområde. Risk och befogenhet (möjlighet till påverkan) ska hänga ihop. Det betyder att den som bär en risk också ska ha goda förutsättningar att kunna hantera risken. Institutionen ansvarar för att utveckla kompetens för ansvarsfull internationalisering hos sina medarbetare.
Om riskerna inte kan hanteras på ett betryggande sätt så ska det rapporteras till närmsta chef som därefter kan skicka frågan uppåt på lärosätet efter behov.
Stöd för riskbedömning
En effektiv riskbedömningsprocess är grundläggande för att kunna fatta beslut om samarbeten på ett välövervägt sätt och på basis av relevant information. Man måste ta hänsyn till en mängd aspekter, men grundläggande är att vara medveten om riskerna och att dokumentera dem. Slutligen behöver man ibland upprätta en riskhanteringsplan som innefattar åtgärder för att hantera de risker som har identifierats. Fokus bör ligga på att göra en samlad bedömning av möjligheter och risker i projektet.
Frågeområden att ta ställning till vid riskbedömning:
- Ämnet och ändamålet med samarbetet
- De partners som är involverade
- Finansiering och juridiska förhållanden
- Användningen av projektresultaten
Som stöd för riskbedömningar finns Riskbedömning av internationella partnerskap.
När behöver vi vara särskilt uppmärksamma?
Internationellt samarbete kan kräva särskild försiktighet om samarbetspartens hemland bryter mot internationellt erkända värderingar och principer såsom FN:s mänskliga rättigheter, rättsstatsprinciper, korruption, akademisk frihet och individens/institutionens oberoende från staten. I sammanhang som dessa kan olika index till exempel Academic Freedom Index, Freedom in the World, World Justice Project Rule of Law, och Corruption Perception Index användas som stöd i riskbedömningen.
Koppling till militära eller polisiära organisationer i sådana länder är en försvårande omständighet som ytterligare ökar risken för att oavsiktligt bidra till att stärka ett auktoritärt styre.
Att tänka på
Avtal med en partner behöver formuleras omsorgsfullt för att undvika senare svårigheter.
Karolinska Institutets etiska riktlinjer för internationella samarbeten stöds av ett antal interna och externa policydokument, regler, riktlinjer och annan information som berör etiska frågor. Övergripande information om etiska frågor vid KI har samlats i en etikportal Etik på KI.
Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är produkter med en civil användning, men som även kan användas i militärt syfte. Exportkontroll är regler för att hindra att sådana strategiskt känsliga produkter eller kunskaper hamnar i orätta händer.
Det är viktigt att veta vem som finansierar projektet – direkt eller indirekt. Detta gäller särskilt när man arbetar med finansiärer i auktoritära länder. Det finns risk för att finansiering från andra länder kan skapa bindningar och beroenden som kan orsaka friktion i ett senare skede.
Forskare och andra anställda vid KI har ofta starka band genom exempelvis tidigare och nuvarande anställningar i andra organisationer. Detta utgör också en potentiell risk i internationella samarbeten. Det är därför viktigt att KI:s regelverk om bisysslor följs och att transparens om beroendeförhållanden upprätthålls.
Informationssäkerhet handlar om att skydda informationens konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet, oberoende av om informationen är i digital form, på papper eller om den är muntlig.
Studenter som studerar utomlands inom utbyten eller på egen hand behöver förbereda sig på olika sätt. Utbildnings- och forskarutbildningsstöd har samlat information om vad studenter bör tänka på inför utlandsstudier.
Utrikesdepartementet (UD) kan avråda från resor till länder eller områden med hänsyn till aktuellt säkerhetsläge. Aktuella uppgifter finns på UD:s webbplats UD:s reseinformation. Vad som gäller fr KI:s personal finner du under Resa i tjänsten.
Den samhälleliga kontexten
Det är avgörande i ett samarbete att vara säker på att man känner sin samarbetspartner väl och man bör förhålla sig kritisk och proaktiv till okända och nya partners. Man kan till exempel göra en bakgrundskontroll om man bedömer att det behövs. Särskilt viktigt är detta i samarbetsprojekt med motparter från icke-demokratier.
Det är viktigt att lära känna samarbetspartnerns land eller region, inte minst för att kunna diskutera vilka grundläggande principer som ska gälla i samarbetsprojektet, såsom akademisk frihet och organisationskultur.
Om projektet ska omfatta fältstudier i konfliktzoner kan särskilda hänsyn behöva tas. Som stöd inför sådana vistelser finns så kallade HEAT kurser (Hostile Environment And Awareness Training) för forskare. Exempel på kurser:
- 4 Day Course Security Awareness First Aid (SAFA) HEAT for Researchers Training
- Skydd mot risker i konfliktområden | Folke Bernadotteakademin
Mänskliga rättigheter
Karolinska institutet har en viktig samhällsuppgift att fylla, vårt universitet står för samarbete, solidaritet och akademisk frihet och ägnar särskild uppmärksamhet åt de mest utsatta i samhället. Detta gör vi i linje med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. Det är i det härsammanhanget som KI verkar för att främja de mänskliga rättigheterna.
KI ska inte samarbeta med parter som är direkt inblandade i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och vill inte heller delta i projekt som, varken direkt eller indirekt, kan bidra till eller leda till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Alla samarbeten som sker i länder eller regioner som är kända för kränkningar av de mänskliga rättigheterna är inte nödvändigtvis problematiska. Om det är uppenbart att den avsedda partnern inte på något sätt är inblandad i några kränkningar och att verksamheten inte bidrar till några överträdelser, är samarbetet inte problematiskt.
Stöd för bedömning av risker avseende mänskliga rättigheter i internationella samarbeten
Akademisk frihet
För länder där den akademiska friheten i allmänhet respekteras finns det inget behov av en detaljerad bedömning av risker avseende värderingar. Men när samarbetet gäller institutioner eller individer från länder där akademisk frihet är under press behövs dock en riskmedvetenhet och eventuellt riskhantering. En bra utgångspunkt är Academic Freedom Index (AFi).
En sida under uppbyggnad
Ansvarsfull internationalisering är ett område som många lärosäten just nu lägger stor vikt vid. Allteftersom världsläget förändras och begreppet får mer tyngd och spridning ökar kunskapen och det tillkommer nya resurser. Informationen om resurser för ansvarsfull internationalisering uppdateras löpande och vi tar gärna emot förslag på resurser och relevanta länkar. Kontaktperson för sidan är:
Rektors bloggposter om ansvarsfull internationalisering
