Resurser för ansvarsfull internationalisering

KI behöver fortsätta utveckla och fördjupa internationella samarbeten i hela världen. Därmed måste KI också fortsätta ta risker, men medvetenheten om riskerna och förmågan att hantera dem behöver öka. En del försiktighetsprinciper behöver därför gälla för forsknings och utbildningsverksamhet som sker över gränser. Särskilt gäller det samarbeten med partners i auktoritära länder. 

Ansvarsfull internationalisering är ett begrepp som omfattar en strategi för att minimera risker och samtidigt gynna utfallet av internationella samarbeten.

För specifik vägledning rörande forskningsverksamhet generellt hänvisas till Riktlinjer för forskning.

Risker i internationella samarbeten

Den absolut största delen av våra internationella samarbeten är oproblematiska, men det finns vissa risker i det internationella samarbeten och på senare år har dessa risker blivit mer komplexa. De har bland annat att göra med IP-rättigheter och dataintrång liksom säkerheten på campus, men det finns även hot mot värderingar såsom akademisk frihet, etik och mänskliga rättigheter. Dessutom finns generella säkerhetsrisker liksom risker för att forskningsresultat används för militära syften etc.

Internationell utbildning- och forskningssamverkan, särskilt när det gäller auktoritära länder, kan innebära en rad ytterligare risker: för de människor som berörs, för projektpartnerna och för själva projektet som helhet.

STINT:s omvärldsanalys och rapporter 

STINT: Responsible internationalisation: Guidelines for reflection on international academic collaboration 

Säkerhetspolisens årsbok

Vem ansvarar för riskbedömning?

För att kunna fortsätta bedriva och fördjupa det internationella samarbetet behöver KI kunna identifiera och hantera de risker som kan uppstå i samarbeten över gränser. För detta finns framtaget allmänna riktlinjer som gäller för riskhantering på KI. 

Den grundläggande principen är att ansvaret för riskbedömning ska ligga på den ledningsnivå som beslutar om samarbetet. Det innebär att den enskilde forskaren eller läraren ansvarar för riskbedömning som gäller individuella samarbeten. För formaliserade samarbeten inom ramen för ett avtal, vilar ansvaret på exempelvis forskargruppen, institutionen eller på lärosätet.

Varje chef ansvarar för att upprätthålla en betryggande intern styrning och kontroll inom delegerat ansvarsområde, vilket bl.a. innebär att riskhantering ska genomföras systematiskt. Risk och rådighet (möjlighet till påverkan) ska hänga ihop, vilket betyder att den som bär en risk också ska ha, eller ges, bästa förutsättningar att kunna hantera risken. 

Institutionen har ansvar för att utveckla kompetens för ansvarsfull internationalisering inom institutionen. I de fall då risken trots åtgärder fortfarande är att betrakta som hög rapporteras detta till närmsta chef som bedömer om hanteringen av risken faller utanför den egna befogenheten och det egna ansvaret.

Många av de avvägningar som kan behöva göras är komplexa och det internationella sammanhanget kan vara snabbt föränderligt. Därför krävs förutom kännedom om sakliga förhållanden, även en förankring i KI:s etiska  och värderingsmässiga principer.  

Vilka samarbeten är särskilt riskfyllda?

Internationellt samarbete kan kräva särskild försiktighet om samarbetspartens hemland bryter mot internationellt erkända värderingar och principer som FN:s mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, korruption, akademisk frihet och individens/institutionens oberoende från staten. I detta sammanhang kan olika index såsom Academic Freedom Index, Freedom in the World, World Justice Project Rule of Law, och Corruption Perception Index  stödja riskbedömningen.

Koppling till militära eller polisiära organisationer i sådana länder är en försvårande omständighet som ytterligare ökar risken för att oavsiktligt bidra till att stärka ett auktoritärt styre.

Stöd för riskbedömning

Riskerna i internationellt forskningssamarbete är mångfasetterade. Men grundläggande är att vara medveten om riskerna.  Det är viktigt att förhålla sig kritisk och proaktiv till okända och nya partners, vara säker på att man känner sin samarbetspartner väl och kunna göra en bakgrundskontroll om det behövs. Slutligen behöver man i förekommande fall kunna göra en riskbedömning som innefattar åtgärder för att hantera risker som identifierats.

Som stöd för riskbedömningar finns Riskbedömning av internationella partnerskap.

Den samhälleliga kontexten

Det är viktigt att använda oberoende landspecifik och regional sakkunskap före och under samarbetets gång. Detta är förutsättning för att planera ett samarbetsprojekt med motparter från icke-demokratier. Fokus bör ligga på att göra en samlad bedömning av de potentiella riskerna med samarbetsprojektet. Kontrollera om det finns kopplingar till militären, regering eller potentiell medverkan i kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Att skaffa kunskap om vilka kopplingar som finns mellan det aktuella samarbetsområdet och mänskliga rättigheter ger en god grund för att göra ansvarsfulla bedömningar.

Inte minst viktigt är landspecifik kunskap för att kunna diskutera vilka grundläggande principer som ska gälla i samarbetsprojektet, såsom akademisk frihet, organisationskultur med samarbetspartnern.

Mänskliga rättigheter

Karolinska institutet har en viktig samhällsuppgift att fylla: vårt universitet står för samarbete, solidaritet och akademisk frihet och ägnar särskild uppmärksamhet åt de mest utsatta i samhället, i linje med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. Det är i detta sammanhang som KI verkar för att främja de mänskliga rättigheterna.

KI ska inte samarbeta med parter som är direkt inblandade i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och vill inte heller delta i projekt som, vare sig direkt eller indirekt, kan bidra till eller leda till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.  

Alla samarbeten som sker i länder eller regioner som är kända för kränkningar av de mänskliga rättigheterna är inte nödvändigtvis problematiska. Om det är uppenbart att den avsedda partnern inte på något sätt är inblandad i några kränkningar och att verksamheten inte bidrar till några överträdelser, är samarbetet inte problematiskt.

Stöd för bedömning av risker avseende mänskliga rättigheter i internationella samarbeten

Akademisk frihet

För länder där den akademiska friheten i allmänhet respekteras finns det inget behov av en detaljerad bedömning av risker avseende värderingar. Men när samarbetet gäller institutioner eller individer från länder där akademisk frihet är under press behövs dock en riskmedvetenhet och eventuellt riskhantering. En bra start är Academic Freedom Index (AFi).

Rådgivande grupp för SUHF

För att fördjupa svenska lärosätens kunskap och sin förmåga till proaktiva bedömningar i förhållande till internationella politiska och sociala processer och sammanhang där lärosäten är aktörer eller berörs har en rådgivande grupp för globala relationer skapats inom SUHF. Gruppen har sitt ursprung i den grupp som skapades 2021 av KI.  

En sida under uppbyggnad

Ansvarsfull internationalisering är ett område som många lärosäten just nu lägger stor vikt vid. Allteftersom världsläget förändras och begreppet får mer tyngd och spridning ökar kunskapen och det tillkommer nya resurser. Informationen om resurser för ansvarsfull internationalisering uppdateras löpande och vi tar gärna emot förslag på resurser och relevanta länkar. Kontaktperson för sidan är: