Olika typer av funktionsnedsättningar

Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Studenter med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har en nedsatt läs- och skrivförmåga på grund av en nedärvd disposition. Det finns stor individuell variation i vilka delar av läs- och/eller skrivförmågan som drabbats och svårigheterna kan öka under stress. Dyslexi har ingen koppling till intelligens. Det är vanligt med dubbeldiagnoser som till exempel dyslexi och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Det finns olika typer av neuropsykiatriska diagnoser, exempelvis Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Attention Deficit Disorder (ADD) och autismspektrumtillstånd (AST). Symptomen vid dessa diagnoser varierar men det finns kärnsymptom. Kärnsymptomen vid ADHD är svårigheter att styra sin uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Vid ADD är kärnsymptomen svårigheter att styra och hålla kvar sin uppmärksamhet, impulsivitet samt lägre aktivitetsnivå än normalt. Gemensamt för alla autismspektrumtillstånd är begränsningar i kommunikation och socialt samspel, och begränsande och upprepande mönster i beteenden, intressen och aktiviteter. Studenter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har ofta svårt att avskärma ljud och andra intryck vilket kan göra det väldigt svårt att fokusera på en uppgift under lång tid. Det är vanligt med dubbeldiagnoser som till exempel neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och dyslexi. Vid neuropsykiatriska tillstånd finns också en ökad risk för psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa yttrar sig på en mängd olika sätt. Besvären kan vara långvariga och återkommande. Några exempel är tvångssyndrom, social fobi, självskadebeteende och ätstörningar. Ångestsyndrom, till exempel generaliserat ångestsyndrom och tvångssyndrom, ger bland annat oro och ångest, ökad nedstämdhet, uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter och spänningssymtom, vilket kan påverka funktionsförmågan i studiesituationen. Utmattningssyndrom påverkar studenten både psykiskt och fysiskt. Symptomen kan bland annat vara värk i kroppen, nedstämdhet, nedsatt prestationsförmåga, problem med minne och koncentration. Depression påverkar tankar och känslor och det fysiska välbefinnandet. Problem med sömn, brist på energi, sämre minne, koncentration och tankeförmåga kan försvåra studierna.

Andra funktionsnedsättningar bland studenter på KI

Neurologiska sjukdomar, rörelse-, syn- och hörselnedsättning är andra exempel på  funktionsnedsättningar som kan påverka studiesituationen. Skador kan ge upphov till kroniska smärttillstånd som påverkar uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Medicinering kan ge trötthet. Vid neurologiska sjukdomar kan symtomen gå i skov och studenten kan behöva vara sjukskriven från studierna under en period. Kronisk värk kan göra det svårt för studenten att sitta ner en hel föreläsning eller examination, och att koncentrera sig. Koncentrationen kan även påverkas av diabetes då blodsockret stiger eller sjunker, och sockernivåerna kan påverkas av stress, exempelvis under examination.

Talstörning

Talstörning innebär att planeringen av talrörelser eller uttalet är påverkat, och kan medföra svårigheter för studenten att delta i diskussioner, muntliga examinationer och presentationer. Stamning innebär en rubbning i talflytet. Det är individuellt huruvida stamningen upplevs som ett problem eller inte, och omgivningen kan inte bedöma graden av stamning eller av eventuella besvär. En del kan undvika att stamma genom att vara tysta, byta ut ord eller undvika vissa situationer. 

Hörselnedsättning och ljudmiljö

För den som har en hörselnedsättning är det extra krävande att lyssna, eftersom det kräver större koncentration. Som student är det extra viktigt med (tysta) pauser för återhämtning.

Allt som stödjer kommunikationen kan innebära avlastning och öka hörbarheten, t ex möjligheten att se ansiktet på den som talar, text till det som sägs och minskat bakgrundsljud av alla slag. Ljudmiljön kan vara helt avgörande för om en student ska kunna lyssna en längre stund.

Hörapparat, då? En hörapparat förstärker de ljud som vi kan höra. Alla ljud, även sådana som stör. Den fyller inte i ljudfrekvenser som vi saknar hörsel för. Det betyder att bristerna i hörseln finns kvar, men att svaga partier blivit starkare. Hörapparaten är bra, men ger ofta inte en fullgod hörsel.

Varför mikrofon? Hur fungerar en hörslinga? 

Hur låter det? Prova ljudmiljösimulatorn!

Läs mer om att undervisa tillgängligt.