Funktionsvariationer och vanliga anpassningar

Här beskrivs kortfattat de vanligaste funktionsnedsättningarna och vanliga anpassningar. De flesta anpassningarna är sådana som gynnar alla studenter. Det kan därför vara klokt att ta hänsyn till dem redan när du förbereder en kurs.

Specifika Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Studenter med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har en nedsatt läs- och skrivförmåga. Det finns stora individuella variationer och har ingen koppling till intelligens. Svårigheterna kan öka under stress.

Vad kan underlätta? 

  • Kompendier och kursmaterial i elektronisk form för möjlig användning av talsyntes.
  • Att tillhandahålla föreläsningsmaterial i förväg, helst i digital form.
  • Läsanvisningar
  • Olika anpassningar vid tentamen, exempelvis förlängd tid, skriva på dator med digitala studieverktyg, muntlig komplettering etc.
  • Möjlighet att diskutera uppgifter med lärare.
  • Lärarbesök under tentamen för tydliggörande.
  • Läs alltid upp det som är skrivet på tavlan, PowerPoint etc.
  • Information både muntligt och skriftligt.
  • Möjlighet att spela in föreläsningar för eget bruk. (Be studenten radera inspelningen när denna lyssnat klart). Läs mer om upphovsrätt.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Det finns olika typer av neuropsykiatriska diagnoser, exempelvis ADHD, ADD och autismspektrumtillstånd (AST). Symptomen vid dessa diagnoser är väldigt individuella men det finns kärnsymptom. Kärnsymptomen vid ADHD är problem med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Vid ADD är kärnsymptomen problem med uppmärksamhet, impulsivitet samt lägre aktivitetsnivå än normalt. Gemensamt för alla autismspektrumtillstånd är begränsningar i kommunikation och socialt samspel, och begränsande och upprepande mönster i beteenden, intressen och aktiviteter. Studenter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har ofta svårt att avskärma ljud och andra intryck vilket kan göra det väldigt svårt att fokusera på en uppgift under lång tid. Det är vanligt med dubbeldiagnoser som till exempel neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och dyslexi. Vid neuropsykiatriska tillstånd finns också en ökad risk för psykisk ohälsa.

 Vad kan underlätta?

  • Tydlig struktur på utbildningssituationen. I god tid ge tydliga riktlinjer och konkreta beskrivningar av vad exempelvis grupparbeten och labbar innebär. Ibland använda alternativa arbetsformer.
  • Tydliga läsanvisningar och scheman – var noga med plats och tid.
  • Konkreta instruktioner – både muntligt och skriftligt.
  • Vid samtal/undervisning bör du kontinuerligt sammanfatta. Påminn om vad som togs upp under förra mötet/undervisningstillfället.
  • Inläst kurslitteratur (via biblioteket och Legimus)/kompendier och kursmaterial i elektronisk form för användning av talsyntes.
  • Täta raster.
  • Var flexibel i datum vid inlämningsuppgifter. 
  • Tentera i mindre grupp.
  • Använda hörselkåpor eller hörlurar med avledande ljud.
  • Utökad tid vid tentamen och inlämningsuppgifter.
  •  Alternativa examinationsformer.
  • Mentor
  • Stöd av medstudent

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett begrepp som yttrar sig på en mängd olika sätt. Besvären kan vara långvariga och återkommande. Exempel på sådana yttringar är tvångssyndrom, social fobi, självskadebeteende och ätstörningar. Ångestsyndrom, till exempel generaliserat ångestsyndrom och tvångssyndrom, ger bland annat oro och ångest, ökad nedstämdhet, uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter och spänningssymtom, vilket kan påverka funktionsförmågan i studiesituationen. Utmattningssyndrom påverkar studenten både psykiskt och fysiskt. Symptomen kan bland annat vara värk i kroppen, nedstämdhet, nedsatt prestationsförmåga, problem med minne och koncentration. Depression påverkar oftast tankar och känslor och det fysiska välbefinnandet. Studenter som har en depression upplever minskad livsglädje och intresse. Problem med sömn, brist på energi, sämre minne, koncentration och tankeförmåga kan försvåra studierna för studenten.

Vad kan underlätta?

  • Studentens behov och möjligheter sätts i fokus.
  • Studenten är delaktig i de beslut som tas angående vilket stöd som behövs.
  • Tydlighet och struktur.
  • Regelbundna raster.
  • Möjlighet till självstudier, individuell studieplan.
  • Tydliga instruktioner vid grupparbeten.
  • Utökad tid vid tentamen och inlämningsuppgifter.
  • Mentor
  • Stöd av medstudent

Talsvårigheter

Talsvårigheter är antingen medfödda eller förvärvade och kan orsakas av en mängd olika faktorer. Talsvårigheter innebär att planerandet av vad som ska sägas eller uttalet är påverkat, och kan medföra svårigheter för studenten att delta i diskussioner, muntliga examinationer och presentationer. Stamning innebär en rubbning i talflytet. Det är individuellt huruvida stamningen upplevs som ett problem eller inte, och omgivningen kan inte bedöma graden av stamning. En del kan undvika att stamma genom att vara tysta, byta ut ord eller undvika vissa situationer. 

Vad kan underlätta?

  • Studentens behov och möjligheter sätts i fokus.  
  • Avbryt inte, och fyll inte i vad du tror att studenten ska säga. Ge studenten tid att tala färdigt.
  • Längre tid för redovisning.
  • Alternativ examination, exempelvis i mindre grupp, enskilt för läraren eller spela in.
  • Byte av examinationsform, skriftlig uppgift i stället för muntlig presentation.

Fysisk funktionsnedsättning

En fysisk funktionsnedsättning beror oftast på sjukdom eller skada, medfödd eller förvärvad. Neurologiska sjukdomar, rörelse-, syn- och hörselnedsättning är exempel på fysiska funktionsnedsättningar som kan påverka studiesituationen. Många skador ger upphov till kroniska smärttillstånd som påverkar uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Medicinering kan leda till trötthet. Symptomen vid exempelvis neurologiska sjukdomar gör att studenten ofta har ”bättre och sämre” perioder som går i skov och kan behöva vara sjukskriven från studierna under en period. Kronisk värk kan göra det svårt för studenten att sitta ner en hel föreläsning eller examination.

Vad kan underlätta?

Vid synnedsättning har studenten ofta tillgång till talböcker genom biblioteket men du kan underlätta genom att låta studenten

  • Spela in föreläsningar för eget lyssnande.
  • Tentamensfrågor inlästa eller förstorade.
  • God kontrast och logisk layout i text för ökad läsbarhet.
  • Tillgång till kurslitteratur i digital form vid tentamen då alla studenter har tillgång till litteraturen.
  • Tillgång till föreläsningsmaterial i förväg i digital form.
  • Utökad tid vid tentamen och inlämningsuppgifter.
  • Användning av kompensatoriska programvaror, t.ex. läsförstoringsprogram
  • Alternativa examinationsformer.

Vid kronisk värk

  • Utökad tid vid examination och inlämningsuppgifter.
  • Regelbundna raster.
  • Tillgång till exempelvis höj- och sänkbart skrivbord och ergonomisk stol eller stolinsats som brukar tillhandahållas genom Friskvården.

Viktoria Hansson

Samordnare för studenter med funktionsnedsättning
+46 8 524 860 04