Kursbeskrivning: Klinisk neurofysiologi (8hp)

Kursnamn

Klinisk neurofysiologi (8hp)
 

Förkunskaper

Inför denna kurs förväntas studenten ha följande förkunskaper:

Inför denna kurs förväntas studenten ha förkunskaper inom följande ämnen: 

• Vetenskaplig metodik och statistik
• Anatomi, fysiologi och patofysiologi
• Farmakologi
• Medicinska fysik
• Omvårdnad
• kardiovaskulär hemodynamik
• Kardiovaskulär diagnostiska metoder
• Nuklearmedicin

Se utbildningsplan för programmet (1BL024) kursöversikt.  

Examensmål

Kursen svarar mot hela eller delar av nedanstående examensmål enligt 1BL24. 

Mål för grundnivå enligt högskolelagen

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.  

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas:  

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, 
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och 
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.  

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att:  

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. 
• följa kunskapsutvecklingen, och 
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 

Mål för biomedicinsk analytikerexamen enligt högskoleförordningen

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. 

Kunskap och förståelse

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten :

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, 
• visa kunskap om relevanta metoder inom området, och 
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten :

• visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, 
• visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, 
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, 
• visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, 
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och 
•  visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.  

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten :

• visa självkännedom och empatisk förmåga, 
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.   

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen 

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten :

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.  

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten:  

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, 
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, 
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och 
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.   

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.  

Beskrivning av kurs

Kursen är den andra kursen på femte terminen vid Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning klinisk fysiologi. Kursen ges i enlighet med programmets ämnesprogression och bygger vidare på kunskaper från föregående kurser.

Lärandemål
Studenten skall förvärva fördjupande metodkunskaper inom klinisk neurofysiologi samt patofysiologi relevant för metodområdet. Detta innefattar även att kritiskt granska/utvärdera relevant forskning inom området. 

Kursmål och omfattning

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

• Förklara anatomiska strukturer och basal neurofysiologisk funktion relaterade till kliniskt neurofysiologiska undersökningsmetoder.
• Relatera neurofysiologiska diagnostiska metoders plats i vårdkedjan i enlighet med programmets ämnesprogression.
• Beskriva de vanligast förekommande undersökningsmetoderna inom klinisk neurofysiologi samt förklara de fysikaliska och elektrofysiologiska principerna bakom dessa.  
• Visa grundläggande kunskap om relevant patofysiologi inom metodområdet.
• Beskriva basala patologiska undersökningsresultat för de vanligast förekommande undersökningarna inom klinisk neurofysiologi.
• Visa förståelse för ett evidensbaserat arbetssätt med hänsyn till aktuella riktlinjer genom att inhämta och kritiskt värdera kunskap enligt programmets ämnesprogression. 

Kursen ska omfatta:

Tolkning och diskussion av patientfall inom klinisk neurofysiologi.

Ämnesintegrering

Kunskap och färdighet i lärande ska integreras utifrån att val av pedagogiska metoder och bedömningssystem förklaras och diskuteras med studenterna. Vetenskaplig metodik och biostatistik ska integreras utifrån undervisningsnivå i dessa ämnen på tidigare kurser (vad är kunskap och färdigheter, vetenskapligt arbetssätt, frågeställning, experimentdesign och deskriptiv statistik).  Globala, etiska, samhälleliga och hållbarhetsaspekter, samt perspektiv på lika villkor ska integreras på lämpliga ställen i Biomedicinska analytikerprogrammets kurser.

Professionsintegrering

Kursen ska utgå från och integrera de ingående ämnena på ett sätt som representerar hur dessa ämnen ligger till grund för kliniskt diagnostiskt arbete och forskningsarbete. Programmets båda inriktningar ska finnas representerade och tydliggöras i kursen. Hos kursgivare och lärare ska kompetens finnas för att diskutera biomedicinska analytikers roll inom klinisk diagnostik och/eller forskning för att skapa en anknytning till professionen ur den biomedicinska analytikerns perspektiv på olika nivåer inom kliniskt arbete och/eller akademi på ett relevant sätt för programmets båda inriktningar.
För att skapa en tydlig professionsanknytning, och möjliggöra att studenterna får professionsanknutna förebilder med biomedicinska analytiker, så är det av vikt att biomedicinska analytiker på olika nivåer (exempelvis kliniskt aktiva, disputerade, forskningsaktiva osv) deltar i undervisningen.

Generellt om kursdesign på Biomedicinska analytikerprogrammet

Kurser på biomedicinska analytikerprogrammet ska använda studentcentrerat lärande för att arbeta med programmets fokus, vilket är att studenten ska utveckla sin självförmåga.  

Studentcentrerat lärande innebär att läraren ska fungera som en facilitator som guidar och stöder studentens aktiva roll i sitt eget lärande. Studentens aktiva roll innebär att hen aktivt arbetar med kursmaterialet i lärandeaktiviteter som befrämjar och utvecklar studenten i kritiskt tänkande, problemlösning och att studenten applicerar sina kunskaper och färdigheter. 

Kursplan

Detta är en ny kurs, ingen kursplan finns

Antal studenter

20 st (men kan variera beroende på överintag/studieavbrott)

Preliminär håp-nivå 

Ca 88 Tkr