Söka, värdera och använda information

Informationskunnighet innebär inte enbart förmågan att söka information utan även att kunna identifiera, definiera och artikulera sitt informationsbehov samt att kunna förstå hur information skapas, sprids och används.

Centrala inslag innefattar även kritisk värdering, ansvarsfull och etisk användning, respekt för upphovsrätt och integritet, samt organisering av information. UNESCO:s (2021) 

Enligt Högskolelagen ska utbildning på grundnivå, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (SFS 2009:1037).  

För att styrka studenternas Media och informationskunnighet kan det vara bra att reflektera över: 

  • Forskning bygger på tidigare kunskap, där idéer och resultat diskuteras och kritiseras under ständig utveckling.
  • Auktoritet är konstruerad och kontextuell, Vilka kan man lita på.
  • Information har olika form och syfte. Det är därför av vikt att känna till hur och varför information framställs och produceras för att kunna bedöma källor oavsett form.
  • Information har ett värde. Tillgång till information är inte självklar och förståelse av hur information används eller döljs samt konsekvenserna av detta är central.
  • Information kan organiseras på olika sätt, vilket påverkar hur vi kan identifiera kunskapsluckor, formulera sökfrågor och själva använda informationen
  • Informationsbehov kan ta sig många uttryck och utifrån dessa måste vi variera, välja och använda lämpliga sökverktyg på ett flexibelt och kreativt sätt. 

(ACRL...) 

Övningarna syftar till att studenten ska få en förståelse för att man får olika resultat beroende på var och hur man söker. Studenten ska också kunna använda den sökteknik som krävs för att söka i en databas.

Efter övningarna ska studenten:

  • förstå skillnaden mellan olika sökverktyg och databaser
  • kunna använda olika söktekniker på ett korrekt sätt (trunkering, frassökning, booleska operatorer etc.)

Övning 1: AI-sökverktyg och databaser

För att hitta relevanta informationskällor måste man kunna avgöra vilka sökverktyg eller databaser som lämpar sig bäst för ändamålet. Det gäller också att känna till hur man söker i dessa för att få ett tillförlitligt resultat.

Dela in studenterna i grupper och ge dem i uppgift att söka efter källor som svarar mot en frågeställning.
Ett exempel på frågeställning är: What does research say about a low carbohydrate diet and cardiovascular disease?

De ska använda sig av två olika AI-sökverktyg, tex Elicit (elicit.com) och Copilot (använd Edge, öppna ny flik).
De ska också söka i en databas, tex  PubMed eller Web of Science.

Låt studenterna reflektera individuellt och sedan i grupp diskutera de resultat de får.

  • Blir det olika resultat? Varför?
  • Är det samma källor i resultaten?
  • Sammanfattar AI-sökverktygen källorna på korrekt sätt?
  • När är de olika sökverktygen eller databasen bäst att använda?

Aspekter att ta upp i diskussionen:

  • Transparens
  • Reproducerbarhet
  • Var kommer datat ifrån?
  • Reproduceras bias?
  • Reproduceras faktadel?
  • Hallucinerar AI-sökverktygen?

Övning 2: Finn fem fel i en söksträng

För att kunna söka på ett tillförlitligt sätt i en databas krävs kunskap om sökteknik. Sökteknik innebär att kunna bygga upp sökningen på ett logiskt sätt genom Booelska operatorer samt använda sig av frassökning och trunkering. Läs mer här.Links to an external site.

Studenterna får se en felaktigt sammansatt söksträng och ska försöka identifiera felaktigheterna. De ska även föreslå en bättre användning av sökteknikerna. Låt studenterna reflektera individuellt och sedan diskutera i helgrupp.
Efter diskussionen visas en korrekt version av söksträngen upp.

Finn (åtminstone) fem fel med följande söksträng i PubMed:

(“neoplasm* OR cancer OR tumour OR tumo*” and “precision medicine and *individualized medicine”)

Aspekter att ta upp i diskussionen:

  • Parenteser används för att visa vilka ord som påverkas av operatorn OR och används här felaktigt.
  • Citattecken kan inte användas i stället för parenteser för att visa vilka ord som påverkas av operatorn OR. Citattecken är inte nödvändigt i Pubmed, men kan användas om man inte vill använda sig av Pubmeds mappning.
  • Det ska vara OR och inte AND mellan precision medicine och individualized medicine eftersom de är synonymer.
  • Trunkering används främst i slutet av ord för att få med möjliga ändelser. I PubMed är det inte alltid nödvändigt då PubMed automatiskt lägger till fler ändelser av ett ord och MeSH-termer om trunkering inte används.
  • Trunkering används främst i slutet av ord för att få med möjliga ändelser så om man söker på tumo* tas tumour automatiskt med.

Rätt söksträng:

(neoplasm* OR cancer OR tumo*) AND (“precision medicine” OR “individualized medicine”)

 

Vid KI ska programstudenter på grundnivå och/eller avancerad nivå efter genomgången utbildning kunna:

  • identifiera ett behov av information och kunna avgöra var och hur en sökning bör utföras
  • beskriva hur digital teknik påverkar hur information skapas och sprids

Övningen syftar till att ge studenten en förståelse för vetenskapliga källtyper och att vetenskap kan kommuniceras på olika sätt, i olika forum och ha olika evidenstyngd. Övningen ger även möjlighet för studenten att reflektera över sin egen förmåga att kritiskt granska samt kommunicera forskning med patienter.

Efter övningen ska studenten:

  • kunna beskriva när en specifik källa kan användas
  • kunna beskriva att en källas auktoritet kan variera beroende på sammanhang
  • kunna beskriva att vetenskap kommuniceras på olika sätt och i olika forum
  • kunna beskriva begrepp som peer review, originalartikel, översiktsartikel, riktlinjer och evidenstyngd

Övning: Patientcase

För att avgöra en källas tillförlitlighet gäller det att granska aspekter som upphovsperson, aktualitet och i vilket sammanhang och för vilken målgrupp källan att publicerad. Läs mer härLinks to an external site..

Presentera ett scenario med en patient som läst en sida på internetmedicin (eller annat lämpligt forum) om vilken behandling hen kan få för sin diagnos. Patienten är påstridig. Välj  diagnos och terapi utifrån ditt ämnesområde. Ge länken till sidan med den föreslagna terapin.

Studenterna får först individuellt och sedan i grupper diskutera följande frågor:

  • Vem står bakom källan? Är den trovärdig?
  • Vad refereras till? Vad är det för typ av källor som används? Hur gamla är källorna? Är det fortfarande aktuellt?
  • Vem riktar sig informationen till?
  • Är källan granskad och på vilket sätt?
  • När skulle du använda den här källan? Skulle du använda den i det kliniska arbetet? I ett vetenskapligt arbete?
  • Vad säger gällande riktlinjer i Sverige om detta?
  • Går rekommendationerna att lita på?

Övning: Pussla en referens, ca 30 min, i klassrum eller i Canvas 

I den här övningen lär sig studenterna att ”bygga” korrekta referenser i en given referensstil. Tillsammans ska de pussla ihop isärklippta referenser och som en fortsättning identifiera vilka publikationstyper deras ihop pusslade referenser representerar. 

Inför: Förstora referenserna, skriv ut och klipp isär. 

  1. Dela in studenterna i grupper à 3-6 studenter 
  2. Låt grupperna få två referenser uppklippta i sina beståndsdelar.  
  3. Tipsa om KIB APA/Vancouver guiden 
  4. Studenterna skall utifrån en given referensstil APA/Vancouver bygga ihop dessa delar till en korrekt referens. 
  5. Låt Studenterna byta bord för att kontrollerar att den andra gruppens referenser är korrekta (vid eventuella fel ska de inte själva ändra utan ge feedback till den andra gruppen De ska också fundera på och komma fram till vilka olika publikationstyper dessa referenser representerar. De antecknar detta bredvid referensen. 
  6. Grupperna roterar tillbaka igen till sitt ursprungliga bord. 
  7. Gemensam genomgång och grupperna ger (varandra) feedback på de färdiga referenserna. 

Övning: Matcha Källtyp, Canvas ca 10 min 

I den här övningen lär sig studenterna att känna igen några olika typer av källor för att kunna skriva korrekta referenser. I Canvasmodulen fokusera vi på de lite knepigare källtyperna som rapport, brochyr, webbsida och nyhetsartikel 

Studenterna ska igenom källorna och avgöra vad det är för källtyp. De kan Klicka på bilderna för att komma till den fulla källan. Matcha sedan bilden till en källtyp. 

Detta gör det betydligt lättare för studenterna att använda vår APA/Vancouver guide. 

 

 

Får jag använda den här bilden AnnaMia 30-40 minuter 

Här är en övning som är lämplig inför att studenterna ska skriva uppsats eller andra texter där frågan om man får lov att använda material ur andras verk i sitt eget.  Läs mer om upphovsrätt. 

  1. Ta fram exempel på bilder och grafer från ditt eget ämnesområde. Det kan till exempel vara: 
  • en bild på en graf i en artikel ur en tidskrift som inte är open acess 
  • en bild på en graf i en artikel ur en tidskrift som är open access och materialet är CC-licensierat 
  • en bild på en illustration i en kursbok 
  • en bild på en illustration som gjorts med ett AI-verktyg på en webbsida 

 

  1. Låt studenterna titta på bilderna och ta reda på: 
  • om de kan använda sig av bilden 
  • vad krävs för att de ska kunna göra det (tex fritt att använda, kontakta corresponding author) 

 

Övning: Generativ AI för att producera text.  i zoom eller på campus ca 10-15 min 

1. Gå till antingen Copilot eller ChatGPT 

2. Klistra in en text. Det kan vara din egen text eller från en hemsida 

3.Be verktyget att ge dig feedback och eller skriva om texten baserat på: 

  • -Identifiera problem med grammatik och föreslå sätt att ändra dessa 
  • Hjälp att strukturera texten 
  • Skriva om den som att den vore publicerad i Nature 
  • Skriv som ett twitter (X) Inlägg av Donald trump 

4. Reflektera över vilka olikheter som presenterar sig i de olika texterna, Vilka förbättringar, försämringar 

5. Diskutera Generativ AI som bollplank snarare än genererare av text. 

 

Något på avancerad nivå ? Anna Mia