Principer för systematiskt kvalitetsarbete inom forskningsverksamheten
KI har ett sammanhållet kvalitetssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att grundformerna för kvalitetsarbetet ska omfatta samtliga verksamhetsområden.
Rektor har beslutat om styrande föreskrifter för det sammanhållna kvalitetssystemet vid KI. Utgångspunkter för systemet är högskolelag, högskoleförordning, nationella och europeiska standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning samt KI:s Strategi 2030.
Inom varje verksamhetsområde kompletteras föreskrifterna av mer detaljerade anvisningar. Anvisningarna beslutas av respektive kommitté, vilket när det gäller forskning är kommittén för forskning som leds av vicerektor för forskning.
Kommittén för forskning kan konstatera att den självklara grundprincipen för kvalitetssäkring av forskning vid KI är sakkunniggranskning/kollegial granskning (peer-review). Formerna för den kvalitetssäkringen är vedertagna och väl etablerade vid lärosätet och säkerställer KI:s position som ett av Europas mest framstående universitet. Därutöver pågår en rad insatser och verksamheter som bidrar till KI:s framgångsrika forskning. Det sker till exempel i det lokala och direkta arbetet vid institutionerna samt centralt via forskningsstödet och universitetsbiblioteket. KI arbetar även med att uppfylla internationella riktlinjer gällande forskning, till exempel har KI under 2022 följt upp arbetet inom Europeiska kommissionens Charter & Code/HRS4R, som anger riktlinjer och rekommendationer inriktade på forskares karriärmöjligheter. Uppföljningen utmynnade i omdömet väl godkänt av Europeiska kommissionen.
Utöver den sakkunniggranskning som sker av själva forskningen och stödet som erbjuds via etablerade funktioner pågår utveckling av processer för att systematiskt följa upp och kvalitetssäkra förutsättningarna för forskningsverksamheten vid KI. Uppgiften utgör en del av kvalitetssystemet och i enlighet med det är syftet att förutsättningarna ska vara ändamålsenliga och effektiva och att de ska förstärkas om de inte uppfyller dessa krav.
Det systematiska kvalitetsarbetet ska omfatta två övergripande processer:
- Intern kontinuerlig uppföljning
- Regelbunden granskning ur ett nationellt och internationellt perspektiv med stöd av kollegial granskning
Dessa processer syftar till att identifiera styrkor, utvecklingsområden och om det finns behov av förbättringsarbete och åtgärder framför allt i de förutsättningar, inklusive de stödverksamheter och processer, som forskningsverksamheten omges av vid KI.
Kontinuerlig uppföljning
Inom ramen för den kontinuerliga uppföljningen är institutionerna vid KI under 2022–2023 ombedda att beskriva sina forskningssamarbeten inom centrumbildningar och interna nätverk samt vilka utmaningar de identifierar i förutsättningarna för sin forskningsverksamhet. Formerna för den kontinuerliga uppföljningen av forskningen sker i dialog mellan institutionerna och kommittén för forskning. Det fortsatta arbetet med att följa upp förutsättningarna för forskningsverksamheten kommer att fokusera på några utvalda områden/förutsättningar varje år för att under en sexårsperiod täcka in bland annat det forskarstöd som omger forskningsverksamheten vid KI.
Forskarstöd på KI
Ett exempel på uppföljning i närtid av forskarstödet omfattar KI:s infrastruktursatsning och KI:s corefaciliteter. Den uppföljningen genomfördes 2021/2022 och resulterade bland annat att ett utvecklingsarbete påbörjades av en så kallad Single Point Of Contact (SPOC) för frågor om forskningsinfrastruktur. SPOC-funktionen är öppen under kontorstid och nås på spocinfrastructure@ki.se.
Resultaten av uppföljningen ska användas i förbättringsarbetet
Resultaten av den kontinuerliga uppföljningen ska sammanställas och utgöra underlag för prioritering, planering och ledning av kvalitetsutvecklingen av förutsättningarna för forskningsverksamheten.
Regelbunden granskning
Samtidigt som den kontinuerliga uppföljningen utvecklas arbetar KI med att utreda hur den kan kopplas till en process med regelbunden extern granskning av forskningsverksamheten. Liksom många andra svenska lärosäten har KI genomfört större externa granskningar av sin forskning på olika sätt. Den senaste var ERA 2010 (External Research Assessment). Dessutom sker regelbundet externa granskningar av KI:s forskning och forskningsförutsättningar. Ett exempel är de återkommande utvärderingarna kopplade till ALF-avtalet, som utförs i regi av Vetenskapsrådet. ALF-avtalet reglerar bland annat hur mycket statliga medel som regionerna ska få för att medverka i utbildningen av läkare, bedriva klinisk forskning och utveckla hälso- och sjukvården. Vetenskapsrådet har nyligen genomfört utvärderingen för andra gången, där resultatet ska bli offentligt under våren 2023. Den tidigare granskningen utmynnade i det högsta omdömet för kvaliteten i forskningen vid KI.
De nationella riktlinjerna för kvalitetssäkring har förändrats och utvecklats sedan Universitetskanslersämbetet fick i uppdrag av regeringen 2017 att inkludera forskningsverksamheten i granskningarna av lärosätenas kvalitetsarbete. Ett möjligt inslag i utvecklingen är att större externa granskningar kan kompletteras eller ersättas av riktade och mer begränsade insatser av sakkunniggranskning. Det finns därför anledning att utreda vilken utformning och vilket innehåll i en regelbunden granskning som skulle vara mest ändamålsenlig och effektiv för KI:s forskningsverksamhet.
Nationella krav
De nationella krav som KI behöver beakta för att uppfylla kraven i Universitetskanslersämbetets nationella granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete anges i UKÄ:s Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete avseende forskning (reviderad 2021).
1. Lärosätets principer för kvalitetsarbete, ansvars- och rollfördelning och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen är fastställda och allmänt tillgängliga. De är ändamålsenligt utformade för att understödja det strategiska arbetet på alla nivåer och för att engagera både ledning och medarbetare.
2. Lärosätet säkerställer att de löpande följer upp och kontinuerligt samlar in, analyserar och använder ändamålsenlig information med bäring på forskningens kvalitet och relevans. Detta används som underlag för kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar.
3. Lärosätet säkerställer att deras forskning/forskningsmiljöer återkommande genomgår granskningar ur nationellt och internationellt perspektiv med stöd av kollegial granskning. Granskningarna sker på ett ändamålsenligt vis för lärosätet. Lärosätet fångar systematiskt upp och tar hand om de rekommendationer som sådana granskningar ger upphov till.
Kvalitetssäkringsarbetet ska säkerställa att lärosätet arbetar systematiskt med att:
1. främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskning
2. skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse
3. skapa goda förutsättningar för forskningens frihet
4. säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten
5. följa upp sina insatser för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande; lärosätet arbetar systematiskt för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätet sprids och kommer till nytta
6. långsiktigt säkra kompetensförsörjning för forskningens utveckling och förnyelse; lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling samt erbjuder välfungerande karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären oberoende av anställningsform
7. ge forskningen ett ändamålsenligt stöd; lärosätet har ändamålsenliga processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer
8. främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande
Utöver dessa områden förutsätts det att KI:s kvalitetssäkringsarbete också omfattar KI:s egna mål med forskningsverksamheten t.ex. de som anges i KI:s Strategi 2030.
Resultaten av granskningarna ska användas i förbättringsarbetet
Ett uttalat krav i det nationella kvalitetssäkringssystemet är att det måste vara tydligt hur KI tar om hand resultaten från den regelbundna granskningen i lärosätets förbättringsarbete och i planering och ledning av verksamheten.