Skip to main content

Försäkringskassan och rehabiliteringskedjan

Rätten till sjukpenning bedöms vid fast angivna tidpunkter i den så kallade Rehabiliteringskedjan. Detta innebär att arbetsgivaren behöver starta rehabiliteringsarbetet så tidigt som möjligt.

Dag 1-90

Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning under de första 90 dagarna och om den som är sjukskriven inte kan utföra sitt ordinarie arbete eller annat arbete hos arbetsgivaren.

Ansvarig chef, med stöd av HR, ska så tidigt som möjligt starta rehabiliterings-insatser för att underlätta återgången i arbete, det vill säga göra anpassningar av arbetet eller om möjligt erbjuda andra tillfälliga arbetsuppgifter. Anpassning av arbetet kan röra arbetsplatsen, arbetsmiljön, arbetets innehåll, till exempel avgränsning av arbetsuppgifter och/eller anpassning av arbetstider. Arbetsgivaren ska utse en person på arbetsplatsen som ansvarar för att följa upp återgången i arbete med den anställde.

Dag 91-180

Från och med dag 91 gör Försäkringskassan en bedömning av rätten till sjukpenning i förhållande till om den anställde kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Om återgång i arbete hos arbetsgivaren inte är möjlig gör Försäkringskassan en bedömning av arbetsförmågan i förhållande till alla förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Om Försäkringskassan bedömer att medarbetaren kan klara annat arbete inom hela arbetsmarknaden beviljas inte sjukpenning.

Dag 181-364

Från och med dag 181 i en sjukperiod gör Försäkringskassan en bedömning om medarbetaren kan utföra något arbete inom hela arbetsmarknaden. Om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade kan klara annat arbete på arbetsmarknaden beviljas inte sjukpenning.

Dag 365- fortsatt sjukpenning

Från dag 365 bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till alla förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Undantag kan göras om det är oskäligt att bedöma medarbetarens arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Den anställde kan från dag 365 ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå eller på normalnivå om det rör sig om ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd.

Undantag gällande tidsgränserna i rehabiliteringskedjan

Tidsgränserna i rehabiliteringskedjan kan frångås om Försäkringskassan bedömer att en person med stor sannolikhet kommer att kunna återgå i arbete hos sin arbetsgivare inom ett år från första sjukskrivningsdagen eller om det kan anses oskäligt att bedöma en persons arbetsförmåga i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden. Arbetsförmågan bedöms då i förhållande till arbeten hos arbetsgivaren även efter dag 180.

Det bör tydligt framgå i planen för återgång i arbete att medarbetaren efter ytterligare medicinsk behandling eller rehabilitering kommer kunna återgå i arbete hos nuvarande arbetsgivare.

Om sjukpenning inte beviljas

Om Försäkringskassan inte beviljar fortsatt sjukpenning och medarbetaren inte kan återgå i något arbete vid KI, kvarstår ansvaret för medarbetarens rehabilitering hos institutionen/motsvarande tills arbetsgivaren har kommit fram till en lösning. Medarbetaren bör kontakta Arbetsförmedlingen och skriva in sig som arbetssökande för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Medarbetaren kan själv begära omprövning av Försäkringskassans beslut.

Insatser via Försäkringskassan

Arbetsträning

Arbetsträning innebär att den sjukskrivne får träna sin arbetsförmåga vanligtvis 25 %, för att kunna återgå i arbete i låg omfattning. Arbetsträning kan endast genomföras om man ansökt om- och fått arbetsträning beviljad hos Försäkringskassan. Medarbetaren kan eventuellt få rehabiliteringsersättning beviljad under arbetsträningen. Se Arbetslivsinriktad rehabilitering.

Arbetshjälpmedel

Arbetsgivare kan ansöka om bidrag till arbetshjälpmedel hos Försäkringskassan för att underlätta en anställds rehabilitering och återgång i arbete. Ansökan kan även avse medarbetare som har en dokumenterad funktionsnedsättning och som behöver arbetshjälpmedel för att klara sitt arbete. Se Bidrag till arbetshjälpmedel.

Särskilt högriskskydd

Särskilt högriskskydd gäller medarbetare som har en sjukdom eller funktionsnedsättning där det är troligt att de kommer att ha upprepad sjukfrånvaro eller lång sammanhållen sjukfrånvaro. Särskilt högriskskydd kan beviljas om en medarbetare är sjuk fler än tio gånger under ett år eller mer än 28 dagar i följd på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är medarbetaren som ansöker om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Arbetsgivaren kan i efterhand ansöka om att få ersättning för hela sjuklöne-kostnaden ifrån Försäkringskassan. Om särskilt högriskskydd beviljas, kan en medarbetare som har frekvent sjukfrånvaro även slippa karensdagar. Se Sjuk ofta eller länge – särskilt högriskskydd.