Vittnesseminarium

Varför vittneseminarium?

Syftet är att vid ett tillfälle samla kunskap om vad som egentligen inträffade på ett sätt som tillåter flera olika minnesbilder som både kompletteras och konfronteras. Formen har även uppskattats av de informanter som bjuds in att berätta om vad de bevittnat. (Metodens anglosaxiska ursprung kan leda till missförstånd då engelskans ”witness” även används för ett neutralt bevittnande till skillnad från svenskans, mer juridiskt laddade, term.)

Metoden uppskattas och används för att den:

• är ett komplement till existerande källor
• dokumenterar expansiva, intensiva och omvälvande processer och händelser (som forskning, politik, administration och undervisning)
• dokumenterar hur man gjorde
• samlar och sammanställer flera aktörers perspektiv vid samma tillfälle
• dokumenterar ickeformella beslutsnivåer
• kan generera en helhetsbild, genom att olika minnesbilder jämförs med varandra

Metoden har använts i många år, inte minst inom medicinhistorisk forskning genom the Wellcome Trust history of medicine. Även om inget seminarium är det andra likt har metoden visat sig vara ett framgångsrikt sätt att dokumentera medicinska landvinningar på.

Medicinens historia och kulturarv har anordnat flera vittnesseminarier. Beroende på seminariets tema har vi varierat mellan öppna inbjudningar med publik och tillfällen där endast ett fåtal huvudaktörer deltagit. Sammantaget är erfarenheterna positiva och har genererat viktiga publikationer om KI:s historia som skapat fortsatt diskussion.

Vittnesseminarier är en dokumentationsform men genom att den lyfter fram konkreta händelser och processer fungerar den även som en mycket direkt utvärderingsmetod där erfarenheter från avslutade projekt kan vägleda framtida satsningar.

Hur går det till?

Ett vittnesseminarium har en informell karaktär - ”telling it like it was” - där vi alla gemensamt får möjlighet att berätta om hur det var under en given process. Metoden bygger på en dialog mellan de inblandade för vilken det är nödvändigt att vara förberedd men utan att varje enskild huvudaktör anländer med färdiga ”föreläsningsmanus”.

Seminariet föregås av ett intensivt förarbete där ett tema väljs och huvudaktörer identifieras. Vilka som bjuds in är oerhört viktigt för utfallet av vittnesseminariet, därför har vi valt att samarbeta nära med uppdragsgivare som är insatta i respektive tema.

Vid seminarietillfället rekommenderar vi de inblandade att försöka att vara kronologiska, det underlättar senare läsning och redigering. Vi vill att man berättar hur det var och inte hur det blev, det är annars lätt att utgå ifrån aktuella situationer för att spegla hur tidigare processer skiljer sig åt. Vi betonar att det är viktigt att tänka på hur man såg på det då, utan det facit som processen resulterade i. Vi vill även att huvudaktörerna berättar hur man gjorde när det inträffade, vilka man mötte, vilka alternativ man såg och hur det gick till gärna med konkreta exempel.

Seminarierna spelas in, skrivs ut och en noggrann efterproduktion tar vid. Medverkande inviteras att genomföra korrigeringar av egna inlägg i utskriven text samt att komplettera texten med ytterligare inlägg om vi finner det lämpligt. Därefter kan texten komma att publiceras i redigerad form.