Kursbeskrivning: Människan i hälsa och sjukdom 1 (10 hp)

Kursnamn

Människan i hälsa och sjukdom 1 (10 hp)

Förkunskaper

Introduktionskurs till biomedicinsk laboratoriemedicin

Från dessa ska studenten ha grundläggande kunskaper om BMA yrket, laboratoriearbete (laboratorie- och biosäkerhet, pipettera, väga och mäta) och analyser inom biomedicinsk laboratorievetenskap, hur man arbetar vetenskaplig och evidensbaserat, experimentplanering, analys av data med deskriptiv statistik i Excel, presentation av data i lämpliga grafer samt redovisning enligt IMRAD-metoden. Dessutom ska studenten ha grundläggande kunskaper om studentcentrat och aktiverande pedagogik och hur detta korrelerar till studentens egen inlärning samt hur man arbetar med processer i team och bemöter kollegor utifrån likabehandling.

Vidare ska studenten ha med sig rotkunskaper om hur kemi och biokemi är grunden för livet och hur kemi/biokemi upprätthåller cellens homeostas samt grundläggande molekylärbiologi och cellbiologi.  

Examensmål

Kursen svarar mot hela eller delar av nedanstående examensmål enligt 1BL24. Delar av examensmål som inte direkt svarar mot kursen är markerade med *.

Mål för grundnivå enligt högskolelagen

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning. 

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas: 

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, 
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och 
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: 

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. 
• följa kunskapsutvecklingen, och 
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för biomedicinsk analytikerexamen enligt högskoleförordningen

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. 

Kunskap och förståelse

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, 
• visa kunskap om relevanta metoder inom området, och 
• * visa kunskap om relevanta författningar. 

Färdighet och förmåga

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar *och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, 
• visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, 
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,  
• visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, 
• visa förmåga till lagarbete *och samverkan med andra yrkesgrupper, och 
•  visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten 

• visa självkännedom och empatisk förmåga, 
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, 
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt *gentemot patienter och deras närstående, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen 

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten:

Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, 
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, 
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och 
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.  

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, 
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och 
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 

Beskrivning av kurs

Kursen är den tredje kursen på termin 1 på Biomedicinska analytikerprogrammet. Dess mål är att skapa en gemensam grund för vidare studier på Biomedicinska analytikerprogrammet för studenterna. 

Denna kurs ska lägga grunden för studenternas kunskaper och färdigheter om kroppens anatomi och fysiologi samt sjukdomslära, vilket innebär att studenten kan förklara hur kroppen upprätthåller homeostas och vad som händer vid rubbningar av homeostas.

Människan i hälsa och sjukdom är uppdelad i två separata kurser, Människan i hälsa och sjukdom 1 (10 hp) och Människan i hälsa och sjukdom 2 (7,5 hp) och avslutar termin 1 respektive startar termin 2. De två kurserna bör hänga ihop med liknande kursdesign och pedagogiska upplägg. Kursen kan momentindelas.

För att betona kopplingen till professionen så utgår undervisningen från diagnostiska metoder inom biomedicinsk laboratorievetenskap för att utifrån det lära sig om det friska och sjuka inom varje område.

Kursmål och omfattning

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Redogöra för (S2) vanliga metoder för diagnostik inom biomedicinsk laboratorievetenskap
• Utifrån diagnostisk metod redogöra för (S2-3) människokroppens struktur och funktion på cell-, vävnads-, organ-, organsystem- och organismnivå kopplade till nedanstående system
• Förklara (S3) hur de olika organsystemen samverkar för att upprätthålla homeostas
• Grundläggande redogöra för (S2-3) dysfunktion/sjukdom i de olika systemen i relation till normal funktion
• Kunna utföra (M3) enklare fysiologiska metoder, såsom blodtrycksmätning, enligt riktlinjer

Kursen ska omfatta:

• Anatomisk och medicinsk terminologi
• Grundläggande patologi (sjukdomslära)
• Nervsystemet inklusive sinnesorganen
• Kardiovaskulära systemet (hjärta, kärl, hemodynamik)
• Respiratoriska systemet
• Rörelseapparaten
• Arbetsfysiologi
• Organdissektioner eller motsvarande samt metoder/analyser som belyser anatomin och fysiologin
• Kursen ska beröra väsentlig farmakologi i enlighet med ämnesprogressionen
• Hållbar utveckling, global hälsa samt likavillkor i relation till professionen enligt programmets ämnesprogression
• Vetenskapligt skrivande i enlighet med progressionen för vetenskapligt skrivande i programmet.

I undervisningen integreras anatomi, fysiologi och sjukdomslära för att betona sambandet mellan struktur, funktion och dysfunktion samt vilka metoder som används för diagnostik.  Studenten ska kunna förstå hur de olika organsystemen samverkar för att upprätthålla homeostas och vad sviktande homeostas innebär och kunna tillämpa kunskaper om patofysiologi inom vanligt förekommande ohälso- och sjukdomstillstånd.

Ämnesintegrering

Vetenskaplig metodik och biostatistik ska integreras utifrån undervisningsnivå i dessa ämnen på tidigare kurser.  

Globala, etiska, samhälleliga och hållbarhetsaspekter, samt perspektiv på lika villkor ska integreras på lämpliga ställen i Biomedicinska analytikerprogrammets kurser. 

Professionsintegrering

Kursen ska utgå från och integrera de ingående ämnen på ett sätt som representerar hur dessa ämnen ligger till grund för kliniskt diagnostiskt arbete och forskningsarbete. Båda dessa inriktningar ska finnas representerade och tydliggöras i kursen. Hos kursgivare och lärare på kursen ska kompetens finnas för att diskutera biomedicinska analytikers roll inom klinisk diagnostik och/eller forskning för att skapa en anknytning till professionen ur den biomedicinska analytikerns perspektiv på olika nivåer inom kliniskt arbete och/eller akademi på ett relevant sätt för programmets båda inriktningar.

Generellt om kursdesign på Biomedicinska analytikerprogrammet

Kurser på biomedicinska analytikerprogrammet ska använda studentcentrerat lärande för att arbeta med programmets fokus, vilket är att studenten ska utveckla sin självförmåga.  

Studentcentrerat lärande innebär att läraren ska fungera som en facilitator som guidar och stöder studentens aktiva roll i sitt eget lärande. Studentens aktiva roll innebär att hen aktivt arbetar med kursmaterialet i lärandeaktiviteter som befrämjar och utvecklar studenten i kritiskt tänkande, problemlösning och att studenten applicerar sina kunskaper och färdigheter. 

Antal studenter

70 (inkluderat överintag ca 100)

Preliminär håp-nivå

Ca 88 tkr